Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Lagberedningen—Lagberg
580
partiella reformer inom kriminallagstiftningen
framlade K. m:t vid 1862 års riksdag förslag
till ny strafflag, huvudsaki. byggt på de av
Lagkommittén och L. uppgjorda förslagen,
varefter 16 febr. 1864 nya strafflagen utfärdades.
Vid slutet av 1847 avgåvo L:s dåv. 5
arbetande led., efter fullbordad granskning av
giftermåls-, ärvda-, jorda- och
byggningabal-karna i Lagkommitténs förslag till allmän
civillag, nytt förslag till dessa balkar. 1849
avlämnades det granskade förslaget till
rättegångsbalk och 1850 förslaget till handels- och
utsökningsbalk. Sedan L. i början av 1851
avlämnat förslag till växellag, var dess
verksamhet avslutad. Sistnämnda förslag,
obetydligt ändrat, blev lag genom k. f. 23 aug. 1851.
L:s olika lagförslag ha ej framlagts till
riksdagens omedelbara granskning men tjänat till
ledning vid det partiella lagstiftningsarbete,
som sedan ägt rum.
Under den därefter följ, tiden utarbetades
de lagförslag, som på civil- el.
kriminallagstiftningens område förelädes riksdagen,
antingen inom Justitiedep. el. genom särskilda
kommittéer. Inom den från 1872 särskilt
inrättade Lagbyrån (se d. o.) uppgjordes
bl. a. förslag till nya stadganden ang. lagfart
och inteckning. Den avlöstes redan fr. o. m.
1875 av en t. v. av ordf, och 4 led. bestående
kommitté, kallad Nya lagberedningen.
Denna arbetade först med frågan om
förbättring av utsökningsväsendet. Förslag i ämnet,
avgivet 6 juni 1876, ligger till grund för nya
utsökningslagen 10 aug. 1877. Därefter företog
Nya 1. frågan om ordnandet av de
privaträttsliga förhållandena emellan jord- och
strandägare el. andra i fråga om vattens avledande
och begagnande. Efter beredningens förslag
tillkommo 20 juni 1879 lag ang. dikning o. a.
avledning av vatten samt 30 dec. 1880 övriga
författningar i ämnet. Nya 1. avgav 27 dec.
1879 förslag till förordning ang. tioårig och
tjuguårig hävd, och efter prop. till 1881 års
riksdag utfärdades 22 april s. å. förordning
om tjuguårig hävd. I början av 1880 upptog
Nya 1. frågan om ny rättegångsordning och
överlämnade 6 juni 1884 förberedande
utlåtande om rättegångsväsendets ombildning. —
För granskning härav tillsatte K. m:t 5 dec.
1884 en Förstärkt lagberedning
med ledamöter av Högsta domstolen,
presidenterna i rikets hovrätter, underdomare,
advokater samt ledamöter av riksdagen. Denna
delegation (justitieministern var ordf.) avgav
20 juni 1887 ett betänkande med riktlinjer för
det fortsatta arbetet på rättegångsväsendets
ombildning. Under det att Förstärkta l:s
granskningsarbete pågick, utarbetade Nya 1.
bl. a. lagförslag om skiljemän och om
ersättning till vittnen i brottmål, vilka förslag
blevo lag, samt verkställde en mycket
begränsad revision av strafflagen, lagfäst 1890.
Sedan Förstärkta 1. avgivit sitt betänkande,
beslöt K. m:t, att arbetet med
rättegångsordningens ombildning skulle ånyo upptagas av
Nya 1. med partiella reformförslag, först ang.
bevisning inför rätta. Ett sådant lagförslag,
avgivet 14 dec. 1889, har gång på gång
förelagts riksdagen men alltid förkastats av
Andra kammaren. Man började emellertid inse,
att försöket att partiellt ombilda
rättegångsordningen ej kunde föra till lyckligt
resultat, och Nya 1. fick därför syssla med
andra ämnen. Dess förslag till lag om vad
till fast egendom är att hänföra blev lag 1895.
— K. m:t fann sig föranlåten att i prop. till
1894 års riksdag föreslå L:s utbytande mot en
Lagbyrå inom Justitiedep. Prop. antogs,
och fr. o. m. 1895 års ingång bedrevs åter
lagarbetet under denna form. — Till 1902 års
riksdag föreslog K. m:t upprättande av en
självständig delegation för lagens
omarbetning. Förslaget antogs, och 5 dec. 1902
tillsattes ånyo en Lagberedning (ordf, och
fyra led.). L. framlade förslag i tre avd. till
ny jordabalk; den första avd., som 1907
blev lag, behandlar nyttjanderätt till fast
egendom, den andra köp, byte och gåva av
fastighet ävensom inskrivningsväsendet samt
den tredje övriga hit hörande ämnen. Från
1910 behandlade L. familjerätten. Efter fyra
betänkanden tillkommo nya giftermålsbalken
och lagen om barn i äktenskap, givna 11
juni 1920, samt lagar 14 juni 1917 om
äktenskaplig börd, om adoption och om barn
utom äktenskap. Sedan sept. 1918 har L.
sysslat med omarbetning av ärvdabalken.
Förslag rörande förmynderskapsrätten och den
legala arvsrätten ha med vissa jämkningar
upphöjts till lagar 27 juni 1924, resp. 8 juni
1928. Sedan L. hösten 1929 avlämnat förslag
till lag om testamente, har prop. i ämnet
förelagts 1930 års riksdag. L. har f. n. (1930)
under behandling nya regler om dödsbos
utredning och förvaltning samt arvskifte. Med
delegerade från Danmark och Norge har
samarbete ägt rum inom familjerätten och
förmynderskapsrätten samt begränsade delar av
den legala arvsrätten. Mellan Sverige och
Finland har inletts samarbete på
successions-rättens område. Inom L. ha slutligen
utarbetats två under 1929 avlämnade förslag ang.
vissa internationella rättsförhållanden, näml,
förslag till konventioner mellan Sverige,
Danmark, Finland och Norge dels med
bestämmelser om äktenskap, adoption och
förmynder-skap m. m., dels ang. indrivning av
underhållsbidrag m. m. H. G-g.
Lagberedningen i Finland, en genom
förordn. 11 juli 1884 inrättad ständig
kommitté för utarbetande av förslag till lagar
och författningar inom såväl allmänna lagens
som den administrativa rättens områden. L.
är sedan 1923 formellt organiserad som en
särskild byrå i justitieministeriet. Den
arbetar på (f. n. 5) avd., bestående av en äldre
och en yngre led., vilka förordnas för tre
års tid. O. Brn.
Lagberg, Johan
Olof, läkare (1789—
1856), den svenska
vattenkurens fader.
Blev 1822 med. dr och
docent i medicin vid
Lunds univ., 1823
intendent vid S:t
Ragn-hilds brunn i
Söderköping och
stadsläkare i denna stad 1827.
Efter besök vid
utländska vattenkuran-stalter införde L. i
Söderköping den av Priessnitz uppfunna
kall-vattenbehandlingen. L. blev en varm
entu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
