Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagting—Lagunda och Hagunda
619
Urtima. — Ordet 1. nyttjas även om andra
ord. sammanträden, t. ex. om adelsmöte,
kyrkomöte och landsting.
Lagting. 1. De församlingar, som i
Norges gamla lagdömmen utövade folkets
rättigheter. De skulle hållas varje år och
bestodo av ett visst antal nevdarmænd
(nämndemän) från vart fylke, på fylkets ting
utsedda av konungens tjänstemän. Dem tillkom
den högre domsrätten i civila mål, dock med
viss prövningsrätt för konungen, vidare att
hylla ny konung (vilket vanl. skedde på
Frostatinget) och att godtaga nya lagar. Den
kungliga tjänstemannaaristokratien
(lender-mænd, lagmænd) bestämde emellertid vanl.
besluten, och efter Magnus Lagabötes tid (1263
—80) tillägnade sig konungen alltmer
lagstiftningsrätten. Bland nevdarmænden
tillsattes, ävenledes av de kungliga
tjänstemännen, ett utskott, lagrettan, som enl. Magnus
Lagabötes landslag skulle bestå av 36 pers.
Inom detta utskott fördes de egentliga
förhandlingarna, särskilt i rättegångsärenden,
ehuru besluten skulle godkännas av samtliga
nevdarmænd. L. blev med tiden blott
domstol, där den dömande myndigheten alltmer
övergick till den kunglige lagmanden, som
enl. Magnus Lagabötes lag var tingets ordf.
Enl. samma lag fingo vissa städer egna
lagting. L:s antal växte sedermera med
lagdöm-menas. De avskaffades 1797 (jfr
Lagman). K. G. Wn.
2. Färöarnas representationsförsamling,
upprättad i sin nuv. form 1852, ett slags
amtsraad med utvidgad myndighet. Enligt
lag av 1923 består det av 23 medl., valda på
4 år bland alla män och kvinnor, som fyllt
25 år. L. sköter öarnas ekonomiska
angelägenheter, avger betänkanden över lagförslag,
som röra öarna, och kan självt framställa
sådana förslag samt väljer landstingsmannen
för Färöarna. P. E-t.
Lagtolkning, den verksamhet inom
vetenskap el. rättspraxis, som avser att utröna
innehållet av lagbud, då detta icke med nödig
klarhet framgår omedelbart av ordalydelsen.
Den ofullständighet el. eljest otydlighet i
lagtextens formulering, som gör tolkning
behövlig, kan med el. utan lagstiftarens avsikt
gälla förhållanden, som förelågo till reglering
vid lagens tillkomst, men föranledes därjämte
av den utveckling, som under en lags
giltighetstid sker beträffande därav berörda
faktiska förhållanden (t. ex. tekniska el.
ekonomiska) och beträffande lagstiftningen i övrigt.
— Tolkningens hjälpmedel äro
väsentligen av grammatisk el. logisk art. De förra
tjäna att med hänsyn till språkbrukets lagar
fastställa ett lagbuds innehåll och äro
särskilt av vikt beträffande mera ålderdomliga
lagbud. Ofta medgiva de i lagar använda
uttrycken olika tydningar. Den logiska 1.
innebär, att sammanhanget mellan olika lagbud
och grunden för en bestämmelse enl. logikens
regler användas för att fixera dess innehåll.
Särskilt i fråga om grunden för en lag finnas
två olika tolkningsprinciper, den
subjektiva och den objektiva. Den förra
hämtar i synnerhet ledning från de upplysningar,
som ur förarbeten och annorledes kunna
vinnas om lagstiftarens mening. Enl. den. åtm.
beträffande något äldre lagar riktigare.,
objek
620
tiva tolkningsprincipen skall man i stället
bygga på hänsyn till lagens ändamål, bedömt
enl. det allmänna rättsmedvetandets krav, och
i sista hand den tolkandes uppfattning om
vad som är för samhället nyttigt. Ang.
grundlagar anses ofta, att subjektiv tolkning är
utesluten genom föreskriften i R. F. § 84 om
deras tillämpning efter ordalydelsen. — I
fråga om tolkningens resultat skiljer man
bl. a. mellan restriktiv och ex te n si v
1., d. v. s. inskränkande, resp, utvidgande,
varvid den förra under ett lagbud endast
inbegriper vad ordalagen ovillkorligen inåste
anses innebära, medan den extensiva
tolkningen låter budet omfatta även sådant, som
utan bestämd strid mot ordalagen kan
därunder inbegripas (»män» måste t. ex. ofta
uppfattas såsom »människor» och alltså anses
omfatta jämväl kvinnor).
Undantagsstadgan-den och enstaka bud i nya, mera fullständiga
lagverk måste i allm. tolkas restriktivt,
bestämmelser i äldre kasuistiskt avfattade
lagar däremot oftare extensivt. — Om
autentisk 1. se Lagförklaring. R. B-l.
Lagtävling, tävling mellan ett bestämt
antal pers., samlade i grupper, lag (jfr d. o.).
Vissa idrottsgrenar äro i sig själva
lagidrotter, fotbollsspel, bandy, korgboll etc.
La Guaira [la gæa’jra], se G u a i r a, La.
Laguerre [lagä’r], Edmond Nicolas,
fransk matematiker (1834—86),
artillerikapten och examinator vid École polytechnique
i Paris. L. var en skarpsinnig och originell
matematiker, som gjort värdefulla insatser
bl. a. i fråga om riktningsgeometrien, vars
skapare han är. Han uppställde det för de
hela transcendenta funktionernas
klassifikation viktiga begreppet rang, som varit av
grundläggande betydelse för utvecklingen av
dessa funktioners teori. L:s samlade arbeten
ha utgivits i 2 bd 1898—1905. I. F.*
Lagün, en genom en smal landremsa
avstängd grund del av havet. L. förekomma dels
vid korallrev och korallöar, dels vid
långgrunda kuster, särskilt vid flodmynningar,
där deltabildning försiggår el. försiggått. L.
avstänges i senare fallet genom en
strandsporre, som växer ut till en strandvall el.
barriär. L. kallas även liman el. Haff
och strandvallen N e h r u n g. K. A. G.
Laguna [lago’na], La, stad på Tenerife
bland Kanarieöarna; 17,650 inv. (1921).
Tidigare huvudstad, med många gamla
byggnader. Säte för en biskop och, sedan 1927,
ett universitet.
Lagunda, härad i Uppsala län, huvudsakl.
på Mälarslätten vid och v. om Mälarfjärden
Ekolns västligaste vikar; 196,36 kvkm, 4.206
inv. (1929). Socknar: Långtora, Nysätra,
Bis-kopskulla, Fröslunda, Giresta, Hjälsta, Kulla,
Holm och Fittja. Genomflytes av nedre
ör-sundaån, som delar häradet i en låglänt, av
spridda berg och skogsdungar bruten
slättbygd i s. och ö. samt en av smärre odlade
dalstråk uppdelad skogs- och bergsbygd i n.
(Nysätra). 10,849 har åker, 7.070 har
skogs-o. hagmark. Utpräglad jordbruksbygd;
huvudort: örsundsbro (tingsställe).
Kommunikationsleder: se karta vid Uppland. Ingår i
Trögds fögderi och Uppsala läns s. domsaga.
Lagunda och Hagunda, kontrakt, bildat 1928
genom förening av Lagunda och Hagunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
