Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Lakkadiverna—Lakunärt blodkärlssystem
630
summa av 100.000; ordet nyttjas i Indien
särskilt när det gäller räkning av rupier (1 lakh
rupier = 100,000 rupier). Ordet har lånats
av malajer oeh javaner, hos vilka det dock
betecknar 10,000.
Lakkadiverna, ögrupp, se Lack adi ver na.
Lakkäs, kem., se R h u s.
Lakkollt (av grek. la’kkos, hålighet,
behållare, och li’thos, sten),
en i form av en
plan-konvex lins
konkor-dant med lagren i
en skiktad
bergarts-serie liggande,
intru-siv bergartsmassa med
uppåt välvt tak och
täml. plan undre
be-gränsningsyta. N. Zn.
Lakönien (grek. Lakonikè, även
Lakedal’-mon, lat. Lacönica, Lacönia el. Lacedäè’mon),
det sydöstligaste landskapet i Sydgrekland
(Peloponnesos). Se kartorna vid Grekland.
Landskapet uppfylles av floden Eurotas’ dal,
vilken begränsas av höga bergskedjor,
utlö-pare från höglandet i n. Den v. kedjan,
Tay-getos, når 2,409 m ö. h. och slutar i udden
Tainaron (Kap Matapan), den ö., Parnon
(Ma-levo; 1,937 m), sträcker sig ned till udden
Malea (Kap Maleas). Se bild 14 på pl. 3 vid
art. Grekland.
L. har betydande spår av mykensk kultur.
Mot slutet av 2:a årtusendet f. Kr. satte sig
en invandrad dorisk stam, spartanerna el.
lakedaimonierna, i besittning av landet och
gjorde slättens äldre invånare till livegna,
medan bergsborna (perioikerna) fingo behålla
sin borgerliga frihet, dock utan politiska
rättigheter. Amyklai, som har en mykensk
ku-polgrav (vid Vafio) och ett berömt
Apollon-tempel, ligger strax s. om Sparta. Vid n.
lakoniska bukten ligger hamnstaden Gytheion.
Strax v. om Sparta ligger den medeltida
staden Mistra med intressanta ruiner. L. delade
det övriga Peloponnesos’ öden under
bysantinskt, frankiskt och turkiskt välde. I det
nuv. Grekland motsvarar L. ung. nomos L
a-konia (4,111 kvkm, 144,336 inv. 1928), med
huvudstaden Sparta. E. L-r; M. Pn N-n.
Lakonisk, fåmäld; kort och kärnfull.
Lakoni’sm, kort och kärnfullt yttrande; eg.
för dialekten i Lakönien karakteristiskt
uttryck.
Lakritsrot, Rädix glycyrrhi’zae, fås från två
varandra närstående arter av baljväxtsläktet
Glycyrrhiza, G. glabra och G. echinata (G.
glabra, var. glandulifera). Båda växa i
Medelhavsområdet och äro fleråriga örter med ända
till fingertjocka rötter, långa utlöpare,
mång-pariga blad och violetta, fjärillika
blomkronor. — Redan grekerna och romarna
kände 1. Grekerna kallade den glyky’rrhiza
(av glyky’s, söt, och rhi’za, rot); av detta
namn bildades lat. liquiri’tia, vilket sedan
gav upphov till ty. Lakritze och sv. lakrits.
I handeln finnas flera olika slag: spansk
1. och rysk 1. — Viktigaste beståndsdelen
(6—7 %) är glycyrrhizin, en
sötsmakande glykosid. Av såväl rysk som spansk
1. bereder man vanlig lakrits, Extra’ctum
glycyrrhi’zae crüdum. Lukten är egendomlig,
likaså den starkt sötaktiga smaken. Lakrits
förfalskas ofta med mjöl, dextrin, gummi och
gelatin. — Lakrits ingår i en stor mängd av
Sv. farmakopéns preparat emot katarrer i
strupe och lungor. G. M-e; C. G. S.
Laksefjorden, fjord på norska Ishavskusten,
Finmark fylke, mellan Sværholtklubben och
Nordkyn; 80 km lång, största bredd 30 km.
öppen mot Ishavet.
Lakselv, älv i norska Finmarken, från n.
Karasjok till Porsangerfjord; flodområde
1,670 kvkm. Mycket fiskrik.
Laksevåg, förstad till Bergen, Norge, i
färjförbindelse med staden över Puddefjorden;
2,705 inv. (1920).
Lak^mi, skt, »tecken», »lyckligt tecken»,
»lycka», el. é r i, i Indien en personifikation
av lycka, makt och ära, lyckans gudinna.
Såsom gudomligt väsen är hon född ur det av
gudarna kärnade mjölkhavet och gemål åt
Visnu; hon framställes som en bild av
hinduernas kvinnliga skönhetsideal, ofta sittande i
en lotus och med en lotus i handen. När
Visnu vilar på den stora cobraormen på
mjölkhavets yta (se V i s n u), sitter L. vid
hans fötter. Kon är helgad åt L. När Visnu
uppträder i mänsklig gestalt på jorden,
inkarneras också L. såsom hans älskade, Sitä,
Rädhä o. s. v.
L. betecknar också »lycka» över huvud och
är enl. äldre betraktelsesätt såsom sådan
född tills, m. människan; i Atharvaveda heter
det, att 100 L. födas med människan, somliga
lyckliga, andra olycksbringande. Särskilt
konungen har en L., som är nära nog identisk
med konungavärdigheten; när en furste
förlorar sin tron, viker L. från honom, han är
Lakqmipati (L:s gemål) likaväl som
Bhümi-pati (jordens gemål) och i detta avseende en
fullständig motsvarighet till Visnu. I senare
visnuitisk teologi är L. också Visnus »kraft»
(sakti), el. L. symboliserar materien, Visnu
anden. J. Ch-r.
Laktacidogèn, Hexosfosf orsyreester, en
viktig mellanprodukt vid stärkelsens
övergång till mjölksyra under muskelarbetet
(se d. o.). I. B.
Laktäs, ett mjölksocker spjälkande enzym
(se d. o.).
Laktät, kem., se Mjölksyra.
Laktätor (av lat. lactäre, mjölka), se
Mjölkningsmaskiner.
Laktobutyrometer, se Mjölkprovare.
Laktös, mjölksocker, se Sockerarter.
Laktosköp, se Mjölkprovare.
Lakün, eg. fördjupning i marken; lucka (i
en text, framställning), brist; hålrum.
Lakunärietak (lat. lacünar, tak med rutor,
av lat. lacüna, fördjupning), i antik
byggnadskonst ett av synliga bjälkar buret
innertak, som av bjälkarna delas i fält,
lakuna r i e r. De av konstruktiva skäl uppkomna
1. efterbildades senare i dekorativt syfte, och
fälten el. rutorna fingo rikare utsmyckning
samt kallades vanl. kassetter (se
Kassett). E. L-k.
Lakunärt blodkärlssystem el. öppet
blodkärlssystem förekommer hos många
rygg-radslösa djur, ss. insekter och blötdjur, och
kännetecknas av att antingen hårkärl och
vener el. också endast de förra saknas i
kärlsystemet. Blodbanorna utgöras sålunda
delvis av hålrum, lakuner, mellan olika organ.
Jfr Cirkulationsorgan. T. P.
Schematisk tvärsektion av
en lakkolit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
