Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Lamu—Lancaster
654
grevligt stånd. L.
anställdes 1866 i
utrikesministeriet samt
blev i aug. 1900 t. f.
och jan. 1901 ord.
utrikesminister (efter
Muraviev). Han
avgick i maj 1906. L.
åstadkom okt. 1903 [-Mürzstegöverenskom-melsen-]
{+Mürzstegöverenskom-
melsen+} om
rysk-österrikisk samverkan i
den makedoniska
frågan. Däremot
förmådde han ej i den man-
churiska frågan hindra den av inflytelserika
ryska kretsar förordade utmanande politik,
som ledde till rysk-japanska krigets utbrott
febr. 1904. V.S-g.
Lamu [lämö’], britt, ö i Indiska oceanen,
vid n. ö. kusten av Keniakolonien, dit L.
administrativt räknas. Stad: Lamu (6,500 inv.
1926), med god hamn; kolstation.
Lamüter (»de vid havet», av tungus. lam,
hav), en längs Ochotska sjöns n. kust boende
gren av tunguserna. Själva synas de dock ej
kalla sig 1. utan tunguser. De äro dels
bofasta fiskare, dels rennomader. Även i norra
Kamtsjatka finnas nomadiserande lamuter.—
Litt.: V. I. Jochelson, »Peoples of Asiatic
Russia» (1928). K. G. L.
Lana, fiskredskap, som brukas till att fånga
nedvandrande ål i forsar. L. består av ett
säck-formigt nät, som är spänt i en fyrkantig ram
och slutar i en smal kil, ofta i en särskild
fångstlåda. H. J. Dft.*
Lanark [lä’nok], grevskap i s. Skottland,
kring Clyde och dess bifloder; 2,278 kvkm,
1,576,300 inv. (Glasgow medräknat; 1928). L.
är högst i s. och s. ö. (Green Louther, 732 m
ö. h.). Skottlands tätast befolkade och rikaste
grevskap. Kol- och järnindustri,
skeppsbyggen (Glasgow), textilindustri (Airdrie,
Hamil-ton, Lanark, Glasgow, Rutherglen). Huvudstad
är Lanark, nära Clyde; 6,268 inv. (1921).
Lancashire [lä^koRijo] el. Lancaster,
grevskap, s. k. pfalzgievskap (county palatine,
se County), i n. v England, vid Irländska
sjön, begränsat i s. av floden Mersey, når i
n. till Morecambe bay; vid denna ligger ett
från det övriga grevskapet avskilt område,
Furness (se d. o.). 4,834 kvkm, 4,927,484 inv.
(1921). S. ö. delen av L. hör till världens
tätast befolkade områden. L. fylles i ö.
och s. av utlöpare från Penninska bergen,
kusten är låg och ofta sumpig. De
viktigaste floderna äro Lune, Ribble och
Mersey. Grevskapet är väl kanaliserat (Leeds—
Liverpoolkanalen m. fl.). Klimatet är
fuktigt. Betydande boskapsskötsel
(Lancashire-boskap). L:s största naturliga rikedom ligger
i dess tillgång på järnmalm och stenkol.
Storartad industri; främst står bomullsindustrien
(se d. o., sp. 670). Bomullsspinnerierna
överväga i städerna Bolton och Oldham samt i
Manchesterdistrikl et, väverierna i Blackburn,
Burnley, Preston, Chorley, Accrington,
Nel-son och Colne. Även järn-, siden-, ylle-, linne-,
socker-, glas-, pappers- och kemisk industri.
Största handelsstaden är Liverpool, största
fabriksstaden Manchester, grevskapets
huvudstad Lancaster.
Lancashireprocessen [lä’nk3if(i)a-], den i
Sverige allmännast använda metoden för
framställning av smidesjärn (välljärn) ur
tackjärn medelst härdfärskning (se H ä r
d-smide). Metoden härstammar från
Lancashire i England och infördes i Sverige på
1830-talet genom dåv. dir. för Järnkontorets
stat G. Ekman. Härden för tackjärnets
färsk-ning är en av grova tackjärnshällar
sammansatt, upptill öppen låda, vilken är inbyggd
i ett ugnsrum och framifrån åtkomlig för
smedens verktyg. Vid processen användas
tackjärnscharger av omkr. 100 kg vikt, som
på ung. 1 tim. färskas under bläster till en
färdig smälta. Som bränsle nyttjas träkol.
Efter färskningen hopsmides smältan under
hammare till smältstycken el. något mera
utformade s. k. råskenor. Den jämförelsevis
låga temp., vid vilken tackjärnets
raffinering på detta sätt utföres till skillnad från
götjärnsmetoderna, underlättar i hög grad
avlägsnandet av kol, kisel och mangan ur
tackjärnet. Då man därjämte i det svenska
träkolstackjärnet har ett råmaterial med låga
fosfor- och svavelhalter, ger 1. ett mycket
rent järn, om man undantager en obetydlig,
med framställningssättet förbunden
slagginblandning, vilken dock anses vara till fördel
i de flesta fall, då i övrigt rent material
erfordras. Lancashirejärn kan vid smidning
upphettas till högre temp. än götjärn utan
att till sina egenskaper försämras, varför det
med fördel brukas till klensmide. Det
utmär-kes av hög tänjbarhet och seghet. — I
lan-cashirehärd tillverkades i Sverige åren
närmast före 1914 omkr. 100,000 ton
smältstycken och råskenor årl., men denna
tillverkning har sedan dess sjunkit betydligt och
utgjorde 1928 endast 32,205 ton. Jfr även
Järn. G. H-r.
Lancashiresmide [lä’nk3j (i)o-], se
Lancashireprocessen.
Lancashireångpanna [lä’i)kej*(i)e-], från
industridistrikten i Lancashire urspr.
härrörande ångpannetyp, utformad såsom en
liggande cylinder med inre eldstad i form av
två parallella eldrör samt yttre murade
rökkanaler. Jfr Cornw allångpanna.
Lancaster [lä’ijkosta]. 1. Grevskap i
England, se Lancashire. — 2. Huvudstad i
eng. grevsk. L., vid innersta delen av Lunes
estuarium; 40,210 inv. (1926). Slott, uppfört
över ruinerna av ett romerskt castrum med
ett torn från omkr. 1170. Bomullsspinnerier.
— 3. Stad i s. ö. Pennsylvania, U. S. A., vid
en biflod till Susquehanna, 95 km v. om
Fila-delfia; 58,300 inv. (1928). Tillverkning av
paraplyer, käppar, tobak, cigarrer m. m.
Lancaster [lä’iikosta], huset L., namn på
den gren av ätten Plantagenet, som
härstammade från Edvard III:s fjärde son, John of
Gaunt, och regerade i England 1399—1461.
Huset L:s historia går tillbaka till Henrik
III, som 1267 gjorde sin andre son, E
d-m u n d (med tillnamnet Crouchback, »med
korset på ryggen», därför att han 1271 som
korsfarare deltog i striderna vid Akka), till
earl av L. (den äldre benämningen på
Lancashire, se d. o.). Dennes söner, Thomas
och Henrik, innehade efter varandra länet
och earltiteln samt spelade en framträdande
politisk roll. Den senares son Henrik blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
