Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Land—Landbo
658
tavlor på
utställningen 1718 av den stora
publiken blevo tagna
för arbeten av
Wat-teau. L. blev livligt
uppskattad ej blott i
Frankrike utan även
i det övriga Europa.
Arbeten av L. finnas
bl. a. i
Nationalmuseum och i Louvre.
Ett flertal av hans
målningar
mångfaldigades av samtida
franska gravörer. L. har
som ingen annan förstått att återge
1700-talets eleganta värld och teater samt röjer i
sina landskap en fin känsla för
Parislandskapets atmosfäriska valörer. — Litt.: G,
Wil-denstein, »Lancret» (1924). W. N-r.
Land, i äldsta tider i Sverige mindre,
självständiga samhällen, senare benämnda
landskap (se d. o. och Landskapslagar).
Landa, församling, ingår i Bråttensby
och Landa landskommun; 126 inv. (1930).
Landa, socken i Hallands län, Fjäre härad,
vid kusten, s. om Kungsbackaf jorden; 16,85
kvkm, 473 inv. (1930). Dalslätt, omgiven av
kala berg. 641 har åker, 42 har skogs- och
hagmark. Ingår i Ölmevalla och L. pastorat
i Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Land act [länd äkt], eng., »jordlag», lag
om reglering av jordäganderätten och
förhållandet mellan jordägare och arrendatorer,
i synnerhet på Irland (se d. o., sp. 726—728).
Landala, stadsdel i Göteborg (se d. o., sp.
184 och kartan).
La’ndåu in P f a 1 z, stad i bayerska
Rhen-pfalz, vid Queich; 14,358 inv. (1925). — L.
anlades på 1200-talet, blev fri riksstad 1290,
avträddes i westfaliska freden 1648 till
Frankrike och befästes av Vauban. Kom 1815 till
Österrike och 1816 till Bayern.
La’ndåu, Edmund, tysk matematiker (f.
1877), sedan 1909 prof, i Göttingen. L:s
vetenskapliga insatser röra sig inom de
analytiska funktionernas teori och avse
särskilt dessa funktioners
till-lämpning på talteorien, den
s. k. analytiska talteorien.
Huvudproblemet här, p r i
m-talsfördelningen, har
av L. sammanfattande
behandlats i »Handbuch der
Lehre von der Verteilung der
Primzahlen» (2 bd, 1909). Hm.
La’ndauer, Gustav, tysk
författare (1870—1919),
verksam som vänstersocialistisk
föreläsare och författare, var
efter revolutionen i Bayern
1918 undervisningsminister
och dödades, då bayerska
rådsrepubliken störtades.
Utom romanen »Der
Todes-prediger» (1893) och
novellerna »Macht und Mächte»
(1903) utgav L. politiska
skrifter; »Shakespeare» (2 bd)
utkom 1920. L. var en religiöst
betonad utopist. Monogr. av
A. Souchy (1920). R-n B.
Landberg, Carlo, greve, orientalist (1848
—1924). Idkade språkstudier vid italienska
univ., en kort tid i Uppsala och 1871—72 i
Paris samt studerade arabiska i Syrien hos
infödda lärde och
beduinstammar. 1882 blev
han fil. dr i
Leipzig och upphöjdes 1884
i italienskt grevligt
stånd. L. var
gene-ralsekr. vid
orientalistkongressen i
Stockholm 1889. Han
tjänstgjorde som
diplomatisk agent och
svensk-norsk generalkonsul i
Alexandria 1888^93
och fick 1893
kammarherres titel. L.
innehade flera år (på 1880- och 1890-talet)
genom gifte de Hallbergerska godsen i Bayern,
var sedermera bosatt huvudsaki. i Nizza och
München och företog en lång tid årl. färder
till Syrien och Palestina. 1895—98 reste han
även i Arabien. Han dog i Bern. — L. var
en mycket framstående kännare av arabiska
språket, särskilt de moderna dialekterna,
varåt han ägnade bl. a. de större arbetena
»Proverbes et dictons du peuple arabe», I
(1883), och ȃtudes sur les dialectes de
l’Ara-bie méridionale» (2 bd, utg. 1901—13), »La
langue arabe et ses dialectes» (1905), »Langue
des bédouins rAnazeh», I (s. å.), »Glossaire
datlnois» (2 bd, 1920—23), det sistnämnda
ett betydande verk på 1,814 sidor,
vittnande om åldringens stora arbetskraft och
friska intellekt. Bland hans övriga arbeten
märkas »Contcs d’Andersen traduits en arabe»
(1877), »I öknar och palmlunder» (1881—82),
»Arabica» (5 bd, 1886—98) samt åtskilliga
editioner och bearbetningar av arabiska
texter. Den uppmärksamhet L. på grund av
vissa egenheter fäste vid sin person gav i
Sverige anledning till underskattning av hans
vetenskapliga förtjänster och till hans
förlöjligande i pressen. P. L.
Landbo, se Bonde och Legoavtal.
»Dansen vid Pegasusfontänen.» Målning- av N. Lancret i slottet
Sans-souci vid Potsdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
