Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landboforeninger el. Landökonomiske selskaber - Landbohöjskolen (Den kongelige veterinær- og landbohöjskole) - Landbokontrakt - Landbonde - Landborg - Landboskoler el. Landbrugsskoler - Landbris - Landbrygga - Landeck - Landemode - Landen, John - Landén, Otto Wilhelm - Lander, Richard Lemon - Landeri, Länderi - Landeryd - Landes, Les (platå) - Landes (departement)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Landboforeninger—Ländes
660
Landboforeninger el. Landökonomiske
selskaber kallas i Danmark
sammanslutningar av lantmän med uppgift att främja
lantbrukets allmänna ekonomiska intressen.
Den första landboforeningen var Det
konge-lige danske landhusholdningsselskab (se
Landhusboldningsselskab, Det
kongelige danske), stiftat 1769, men
det var först med början av 1800-talet, som
rörelsen tog fart. Föreningarna, som 1928
voro 134 med 110.000 medl., äro samlade i
fyra »fællesforeninger», för Själland (1880),
Lolland-Falster (1897), Fyn (1881) och
Jylland (1872), vilka (tills, m. Bornholms
landökonomiske förening) äro sammanslutna till
De samvirkende danske 1. (1893). De flesta ha
konsulenter för jordbruk och husdjursskötsel.
L. ha givit impulsen till upprättandet av
omkr. 1,300 nötboskaps- och
hästavelsför-eningar samt 1,260 kontrollföreningar. P.E-t.
Landbohöjskolen (eg. Den kongelige
veterinær- o g landbohöjskole) i
Frederiksberg (förstad till Köpenhamn)
upprättades 1858 som undervisningsanstalt för
veterinärer och lantbrukare, vartill senare
fogades lantmäteri, trädgårdsskötsel, skogsbruk
och mejerihantering. Dess byggnader, som
utvidgades 1894 och 1918—22, omgivas av en
botanisk trädgård med stora drivhus. L. ledes
av en dir. med sex kungavalda inspektörer
(»tilsynsmænd») vid sin sida. 1930 finnas där
28 professorer, 4 docenter, 12 lektorer m. fl.
Antalet stud, var 1928 omkr. 600, därav 350
veterinärer och 130 lantbrukare. P. E-t.
Landbokontrakt, se Legoavtal.
Landbonde, se Bonde, sp. 790, och
Legoavtal.
Landborg, se Öland.
Landboskoler el. Landbrugsskoler i
Danmark, skolor för vuxna, där teoretisk
lantbruksundervisning meddelas, ha funnits
från omkr. 1800. 1928 funnos 22 egentliga 1.
med ett elevantal av 2,751, därav 519
kvinnor, som fingo hushållsundervisning. P. E-t.
Landbris, se L a n d v i n d.
I .andbrygga, geol., områden, vilka antagas
i förgångna geologiska tider ha bildat
förbindelseled mellan nuv. kontinenter men sedan
sjunkit el. störtat in. Man antager t. ex.,
att Europa och Afrika genom landbryggor
varit förenade med Amerika. K. A. G.
La’ndeck. 1. Stad och badort i preuss.
prov. Niederschlesien, vid Neisses biflod Biele,
i Glatzer Bergland; 6,488 inv. (1925). Sex
varma radioaktiva svavelkällor; gyttjebad.
— 2. Kommun i österrik. Tyrolen, vid Inn
och Arlbergbanan; 4,106 inv. (1923). Viktig
vägknut; medeltida borg.
Landemode, namn på stiftssynod i Danmark.
Landen [lä’ndon], John, engelsk
matematiker (1719—90). Var den förste, som visade,
att en elliptisk integral genom en enkel
alge-braisk substitution kan transformeras till en
annan elliptisk integral med en ny modyl,
som är en algebraisk funktion av den
ursprungliga. Denna sats, efter upptäckaren
kallad Landenska t ra n 8 f o r ma tion
s-satsen, bildar utgångspunkten för viktiga
undersökningar inom teorien för de
ellip-tiska integralerna. L. försökte att i st. f.
differential- och integralräkningen införa en
annan kalkyl, vilken han kallade »residual
analysis». Bland hans skrifter må nämnas
»Mathematical lucubrations» (1755) och
»Ma-thematical memoirs» (2 bd, 1780—89). I. F.*
Landén, Otto Wilhelm, ämbetsman,
skattesakkunnig (f. 1863 24/2). Blev
kronofogde 1891 och t. f. landskamrerare 1898 samt
utnämndes till landskamrerare 1906 i
Kopparbergs och 1915 i Östergötlands län; han
tog avsked 1930. L. har sedan 1908 haft sin
huvudsakliga verksamhet i Stockholm, där
han tagits i anspråk för sakkunniguppdrag
och kommittéer under Finansdep. rörande
stämpelskatten samt arvsskatten och skatt
för gåva (1910), värdestegringsskatt (1910—
12), kommunalbeskattningen (1911—17),
värnskatten (1913—14), krigskonjunkturskatten
(1915—20), inkomst- och förmögenhetsskatten
(1918—23), nöjesskatten (1919) m. m. Som
ordf, hos 1918 års s. k.
inkomstskattesakkun-niga har han i huvudsak utarbetat d. 1 av
1923 års betänkande om inkomst- och
förmögenhetsskatt (»Förslag till förordning
jämte motivering»), vilket i huvudsak lagts
till grund för 1928 års förordning om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt. Han har
dessutom utgivit en rad handböcker med
kommentarer och hjälptabeller till skattelagar,
bl. a. »Arvsskatt och skatt för gåva» (1914)
och »Handledning för beskattningsnämnderna
vid 1921 års taxeringar» (1920). E. F. K. S-n.
Lander [lå’nde], Richard Lemon,
engelsk Afrikaresande (1804—34). Åtföljde
Clap-perton (se d. o.) på dennes sista färd till
Sokoto och utgav hans papper, utforskade
1830—31 tills, m. sin broder John (1807—39)
nedre Niger och dödades av infödingarna
under en ny Nigerexpedition 1832—34. Hans
reseskildringar ha utgivits 1832 och 1837. O. Sjn.
Landerl, L ä n d e r i, landställe med
jordbruk på en stads donationsjord, särskilt i
Göteborg (Lorensberg, Liseberg m. fl.), där de
numera börjat bebyggas stadsmässigt. Jfr
E. Fischer, »Göteborgs landerier» (1923).
Landeryd, socken i Östergötlands län,
Hanekinds härad, på slätten s. ö. om Linköping;
31,49 kvkm, 1,218 inv. (1930). Genomflytes
från sjön Erlången i s. av Stångån, vari
Kinda kanal går genom L. 1,448 har åker,
1,520 har skogs- och hagmark. Egendomar:
Sviestad, Slattefors och llarvestad. Spikfabrik
m. m.: Iljulsbro. Ingår i L:s och Vårdsbergs
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet.
Ländes, Les [lä lä’d], »hedarna», omkr.
100 m hög, jämn platå i s. v. Frankrike,
mellan Adour, Garonne och Biscayabukten;
omkr. 34,000 kvkm. L. uppbyggas av för
vatten ogenomtränglig sandsten (alios), som
täckes av ett ung. 50 cm tjockt täcke fin
kvartssand. Förr samlade sig här regnvattnet
till träsk och kärr under större delen av
året, så att befolkningen måste taga sig fram
på styltor; under sommaren låg området torrt.
Genom dränering ha nu L. gjorts odlingsbara
och planterats med skog, främst barrträd.
Längs kusten ligger en rad höga (ända till
över 80 m) dyner, som bundits genom
plantering av barrträd. Därinnanför en rad
strandsjöar, étangs, Étang de Cazau, Étang de
Bisca-rosse m. fl.
Ländes [läd], departement inom den forna
prov. Gascogne, s. v. Frankrike, omfattande
största delen av Les Ländes (se föreg. art.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
