Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Landesdirektor—Landhusholdningsselskab
662
9,364 kvkm, 263,111 inv. (1926). Huvudstad
är Mont-de-Marsan (12,134 inv. 1926). L. är
ett av Frankrikes skogrikaste departement.
Skogsbruk med binäringar (terpentin),
boskapsskötsel, odling av råg och majs,
saltutvinning, fiske.
La’ndesdirektor, ty., preussisk ämbetsman,
som sköter de löpande göromålen i en
kommunal provinsförvaltning.
La’ndesgerichte, ty., de av de olika tyska
staterna tillsatta domstolarna, i motsats mot
Reichsgericht, riksrätten; i Österrike
domstolar i första instans, motsv. Landgericht (se
d. o.) i Tyskland.
La’ndeskrone [-kräno], se G ö r 1 i t z.
Landfäste, se Bro, sp. 1259.
Landgericht [la’nt ], ty., en dels i första,
dels i andra instans dömande rätt i Tyskland.
Landgille (da. landgilde el. landgjeld), i
Danmark, (Skåne, Halland och Blekinge
förekommande avgift, i egentlig mening den årliga
avgäld (närmast motsv. det svenska a v r a d),
som brukare av annans jord bl. a. hade att
erlägga till jordens ägare. Detta 1. förutsatte
alltså landboförhållande. Men det finnes även
1., som icke motsvaras av känt sådant
förhållande. L. var bestämt i penningar el
persedlar, vanl. smör, som fått lösas efter olika
grunder. Fortfarande kvarstå 1. till kyrkor
och prästerskap samt undantagsvis klockare.
Enl. ännu gällande k. br. 8 febr. 1867 äger
i vissa fall vederbörande församling bestämma
avgiften, med rätt för innehavare av den
landgillspliktiga jorden, om han ej åtnöjes
med beslutet, att överlämna frågans
avgörande till behörig myndighet. Numera finns
möjlighet i vissa fall till avlösning* av 1. till
kyrkor samt prästerskap och klockare. Se
därom k. kung. .20 nov. 1908 samt k. f. samma
dag. I en särskild förordn. av 20 nov. 1908
stadgas ang. friköp av 1. och »ränta i följd
av skatteköp» vid de s. k. halländska
kyrko-hemmanen. Se Skatteköp. L. har ej
varit okänt i mellersta Sverige. Från Skara
domkyrka tillhöriga kyrkojordar utgå
fortfarande avgälder, kallade landgille. Jfr
Landskyld. (Schg.)
Landgren, Gustaf Werner, förläggare
(1855—1914). Var urspr. typograf, från 1874
bokhållare och sedermera
ekonomichef i de av C. E.
Ger-nandt ledda företagen
Svenska Familj-journalens a.-b.
och Gernandts
boktryckeri-a.-b. Under firma C. & E.
Gernandts förlags-a.-b.
övertog han tills, m. C. E.
Gernandts söner förlagsrätten till
Nordisk Familjebok och
utgav i förening med dem
supplementet till detta verks l:a
uppl. (2 bd, 1895—99). 1902
bildade han ett a.-b., som
utgav Nordisk Familjeboks 2:a
uppl., och var dess verkst.
dir. till sin död. (V. S-g.)
Landgren, Lars, biskop
(1810—88). Blev 1833 fil. mag.
i Uppsala, 1835 apologist vid
Uppsala katedralskola, 1838
teol. kand., 1839 skolrektor i
Hudiksvall. 1842 blev han
kyrkoherde i Delsbo, 1860 teol. dr och 1876
biskop i Härnösands stift. L. var led. av
prästeståndet vid riksdagarna 1856—58 och
1862—63 samt av Första kammaren 1867—68
och bevistade
kyrkomötena 1868, 1878 och
1883. Led. av
Vet.-akad. 1884. Bland
hans skrifter må
nämnas »Grunddragen till
läran om dopet»
(1855; 2:a uppl. 1859),
»Grunddragen till
läran om kyrkan» (1856;
2:a uppl. 1874),
»öf-versigt af de
protestantiska missionernes
uppkomst och
närvarande tillstånd» (2 bd,
1871—72), en postumt utgiven samling
predikningar och tal (2 dir, 1888—89) samt flera
småskrifter, t. ex. »Folkskolan och
kristendomen» (1870) och »Brännvinskriget» (i
Läsning för Hemmet 1874). Han utgav även
»Uppränning till en grammatik på Delsbomålet»
med en vidfogad dialog på detta mål (1862;
2:a uppl. 1870). L. grundade 1860
Hälsinglands fornminnessällskap. Hans mäktiga och
kantiga personlighet satte djupa märken
varhelst han verkade. L:s livsgärning visar huru
själavården, om den fattar sin uppgift
tillräckligt konkret och grundligt, kommer i
beröring med alla områden av folklivet och
bildningen. Litt.: W. M. Carlgren, »Biskop
L. L.» (1908). N. S.
Landgrundning, från land (uddar, skär o.
dyl.) utgående grund. L. utmärkes på sjökort
av grundkurvor (tremeterskurvan,
sexmeters-kurvan o. s. v.).
Landhusholdningsselskab, Det k o n g
e-lige danske, bildades 1769. Det verkade
urspr. för alla näringsgrenar och för konstens
utveckling men har efter hand uteslutande
blivit lantbrukssällskap. Genom utdelning
av premier, utbildning av lantbrukselever,
införande av förbättrade redskap, experiment,
anställande av konsulenter samt utgivande av
tidskrifter och upplysande verk har
sällskapet utövat stort inflytande på det danska
Étnng de Cazay i Les Ländes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
