Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsnämnd—Landsorganisationen
687
1918 har statsanslag. — 1886 sammanslöto sig
i Uppsala sex föreningar till Uppsala
landsmålsförening. Föreningarnas samlingar
överlämnades sedermera till det nu s. k.
Lands-målsarkivet (se d. o.). Jfr art. av G.
Norlan-der i Svensk Tidskr. 1875 och Svenska
Landsmålen, II, 1 (1885), samt Svenska Landsmål
och Svenskt Folkliv 1927 (h. 177), s. 110—118,
om landsmålsföreningarna i Finland. Lll.*
Landsnämnd, se Nämnd.
Landsorganisationen i Sverige,
centralorganisation för Sveriges fackligt
organiserade arbetare, bildad 5—8 aug. 1898, utgör
en sammanslutning av de mera betydande
fack- och industriförbunden (se
Fackförening). Dess ändamål är »att giva styrka
åt den svenska arbetarrörelsen och dess
fackliga strävanden», och L. har med hänsyn
därtill tagit till uppgift att bedriva agitation i
syfte att få till stånd fackföreningar, där
sådana ej finnas, och sammansluta sådana
föreningar i landsomfattande förbund. Den skall
verka för ett likformigt uppträdande av de
anslutna förbunden, såväl i allm. som särskilt
i fråga om arbetarnas förhållande till
arbetsgivarna och deras organisationer. Vidare
skall den främja upplysningsverksamheten
och har med tanke därpå anslutit sig till
Arbetarnes bildningsförbund (se d. o.) samt
1929 upprättat en skola i Brunnsvik, som
utgör en påbyggnad av folkhögskolan (se
Landsorganisationens skola). Ävenledes
har den till uppgift att ekonomiskt stödja
folketshusföretag och uppehålla förbindelser
med motsv. organisationer i utlandet samt
verka för ömsesidigt ekonomiskt understöd
dem emellan. Dess viktigaste uppgift är att
understödja de anslutna förbunden vid
tillfällen, »då arbetsgivarna genom lockout söka
hindra organisationsarbetet eller arbetarnas
försök att förbättra sina
avlöningsförhållanden, ävensom vid alla tillfällen, då
föreningsrätten hotas och arbetarna utestängas vid
försök att bilda organisationer, samt vid
löne-ned sättningar».
Med avseende på sistnämnda uppgift har L.
fått karaktären av
försvarsorganisation. Den bidrager följaktligen icke till
finansierandet av s. k. anfallsstrider, d. v. s.
strejker, som igångsättas i syfte att
åstadkomma lönehöjningar o. dyl. I egenskap av
understödsorganisation fungerar den närmast
som återförsäkringsanstalt för de dit
anslutna förbunden. Dess inflytande över
förbundens verksamhet är begränsat till att
huvudsaki. gälla konflikter med arbetsgivarna el.
deras organisationer, då dess ekonomiska
un-derstödsresurser tagas i anspråk. Understöd
utbetalas först när antalet lockoutade el. i
av L. godkänd strejk deltagande
förbunds-medlemmar utgör mer än 3 % av det
under-stödskrävande förbundets hela medlemsantal.
Det utgår då med högst 6 kr. för s. k. helt
betalande och högst 4 kr. för s. k. halvt
betalande medlem och vecka. Understödet från
L. utgör alltså endast ett tillskott till det
understöd, som medlemmarna erhålla från
sina resp, förbund.
För att kunna finansiera
understödsverk-samheten har L. upprättat en reservfond, vars
minimibelopp är stadgeenligt fastställt till
en mill. kr. Förbundens avgifter till L.
ut
688
göra 40 öre för helt betalande och 20 öre för
halvt betalande medlem och månad. I
reservfonden funnos 2,688,283 kr. vid årsskiftet
1928—29. Tidigare avsattes en viss del av
medlemsavgiften till en folketshuslånefond.
Denna utgjorde vid ovannämnda tidpunkt
1,273,283 kr. Då uppgick L:s
kapitalbehållning till 5,770,106 kr., medan de anslutna
förbundens gemensamma kapitalbehållning
belöpte sig till 36,332,805 kr.
L:s olika organ äro kongressen,
represen-tantskapet och landssekretariatet. K o
n-g r e s s e n är den högsta beslutande
myndigheten och utgöres av ombud för de anslutna
förbunden, valda i visst förhållande till
förbundens medlemsantal. Den sammanträder
vart fjärde el. vart femte år. Under
mellantiderna utövas högsta myndigheten av r
e-presentantskapet, som väljes av
förbundens styrelser el. kongresser i proportion
till förbundens medlemsantal. 1929 utgjorde
antalet led. i detta 71. Det håller ord.
sammanträde en gång om året (i april) och
sammankallas f. ö., när landssekretariatet finner
det nödvändigt eller då minst hälften av led.
därom gjort framställning.
Landssekretariatet, som har sitt säte i Stockholm,
väljes av kongressen. Det består av sju led.,
av vilka ordf., sekr. och kassören äro helt
avlönade tjänstemän. Det utövar den
verkställande myndigheten och ansvarar för
förvaltningen av L:s tillgångar.
Urspr. hade det socialdemokratiska
arbetarpartiet tillerkänts rätt att utse två av
sekretariatets led. Denna rättighet
upphävdes redan 1900. Då avlägsnades även ur L:s
stadgar en bestämmelse, enl. vilken varje till
L. hörande fackförening var skyldig att
tillhöra ovannämnda parti genom dess
lokalorganisationer, arbetarkommunerna. L.
upprätthåller emellertid alltjämt intima
förbindelser med partiet och har i en resolution
1919 förklarat, att den betraktar detta som
»den naturliga och självskrivna bäraren av
den svenska arbetareklassens politiska
strävanden».
1930 voro 36 förbund anslutna till L. Dessa
ägde 31 dec. 1929 tills. 508,107 medl.,
fördelade på 4,546 fackföreningar (lokalavd.).
Följ, tabell visar medlemsantalets
fluktuationer sedan 1899:
År
Antal
medl.
1899 ........ 37,523
1900 ........ 43,575
1901 ........ 42,329
1902 ........ 39,545
1903 ........ 47,820
1904 ........ 81,736
1905 ........ 86,635
1906 ....... 144,395
1907 ....... 186,226
1908 ....... 162,391
1909 ....... 108,079
1910 ........ 85,176
1911 ........ 79,926
1912 ........ 85,522
1913 ........ 97,252
1914 ....... 101,207
1915 .......... 110,708
1916 .......... 140,802
1917 .......... 186,146
1918 .......... 222,185
1919 .......... 258,996
1920 .......... 280,029
1921 .......... 252,361
1922 .......... 292,917
1923 .......... 313,022
1924 .......... 360,337
1925 .......... 384,617
1926 .......... 414,859
1927 .......... 437,974
1928 .......... 469,409
1929 .......... 508,107
Utanför L. står ett 20-tal förbund, av vilka
de största äro Textilarbetare-,
Lokomotivmanna-, Postmanna-, Lantarbetare-,
Tullmanna-, Telegraf- och telefonmanna-, Hotell- och
restaurangpersonal- samt Hospitalpersonal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
