Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsorganisationens skola—Landssorg
689
förbunden. Vidare är att nämna den
syndi-kalistiska sammanslutningen Sveriges
arbetares centralorganisation
(S. A. C.) med omkr. 25,000 medl.
L. är ägare till fastigheterna Barnhusgatan
16 och 18 i Stockholm. Dessa äro värderade
till 2.300.000 kr. — Sedan 1921 utger L. en
veckotidskrift, benämnd
Fackföreningsrörelsen, med Sigfrid Ilansson som red.
Genom Internationaler Gewerkschaftsbund
i Amsterdam (den s. k.
Amsterdaminternatio-nalen) är L. förenad med motsv.
organisationer i utlandet. Denna international ägde
13,525.263 medl. 31 dec. 1928. — Jfr S.
Hansson, »Minnesskrift. Landsorganisationens
första kvartsekel 1898—1923» (1923). S. H.
Landsorganisationens skola, upprättad 1929,
förlagd till Brunnsvik i s. Dalarna. Syftet
med skolan är att bereda unga
fackföreningsmedlemmar tillfälle att förkovra sina
kunskaper i sådana ämnen som nationalekonomi,
ekonomisk geografi, socialpolitik,
fackför-eningskunskap, statistik, bokföring,
matematik och svenska språket. T. v. anordnas en
tre månaders kurs varje sommar. Denna
knyter an vid folkhögskolornas vinterkurser.
Föreståndare för skolan är rektor Yngve Hugo,
och som studieledare fungerar red. Sigfrid
Hansson. Skolan kan mottaga ett 40 tal
elever. S. H.
Landsort, Södertörns sydligaste udde, på
klippön öjan el. Landsortslandet, Torö
socken, Stockholms län. Fyr-, lots-, telegraf- och
tullstation. Vid L. finnes dessutom
radiopejl-station för allmän trafik samt issignalstation.
Fyren, en av de äldsta i Sverige (sedan 1069),
är flera gånger förändrad. Fyrbyggnaden är
ett vitt, 27 m högt, runt stentorn med röd,
konisk påbyggnad av järn. Ljusets höjd över
vattenytan är 44,5 m, lysvidden omkr. 18
min. I tornets nedre del en bifyr. L-r.
Landsoverretter funnos tidigare i danska
staten fyra: landsoverretten i Köpenhamn,
som var förenad med Hof- og stadsretten och
var andra instans för de danska öarna,
Bornholm och Färöarna, landsoverretten i Viborg,
andra instans för Nörrejylland,
landsoverretten i Reykjavik och landsoverretten på S:t
Croix. De två sista upphävdes resp. 1918 och
1907, och de två 1. i Köpenhamn och Viborg
ersattes 1919 av landsretter (se d. o.). P. E-t.
Landsretter finnas i Danmark två: östre
landsret i Köpenhamn och Vestre landsret i
Viborg; en tredje, Söndre landsret, i
Sönder-borg, upphävdes 1927. Då rättskipningslagen
av 1916 trätt i kraft (1919) efterträdde 1.
tidigare landsoverretter och äro dels andra
instans för mål från Underretten, dels första
instans i en rad fall, östre landsret består
av en president och 18 landsdommere, Vestre
av en president och 12 landsdommere. Som
advokater i mål inför 1. uppträda
landsrets-sagförere. P. E-t.
Landsrätt (fsv. lands rætter) betecknade
urspr. landskapets allmänna lag, sedermera
sammanfattningen av de för landsbygden och
dess invånare gällande rättsbuden till
skillnad från de lagbud, som gällde för städerna
och deras inbyggare. L. fanns sammanförd i
landslagen, stadsrätten i stadslagen. Sedan
genom 1734 års lags antagande de särskilda
lands- och stadslagarna försvunnit, bibehöllo
690
dock landsbygd och städer domstolsväsendet
och administrationen på särskilt sätt
anordnade, och därjämte gällde fortfarande länge
i åtskilliga förhållanden — t. ex. med
avseende på arvsrätt, bördsrätt, giftorätt —
olika rättsregler för landsbygden och dess
inbyggare (landsrätt) samt för städerna
och deras invånare (stadsrätt). L. var,
enl. särskilda bestämmelser, gällande för
medlemmar av adelsståndet, även om de bodde
i stad, liksom stadsrätt tillämpades jämväl på
prästfamiljer på landet. De gamla
civilrättsliga motsättningarna ha till största delen
utjämnats, men å andra sidan ha åtskilliga nya
privaträttsliga och administrativa skillnader
tillkommit. De gamla städerna ha i allm.
ännu bibehållit sin särskilt organiserade
jurisdiktion och förvaltning. Enl. lag 13 juni 1924
om stads läggande under 1. äger konungen,
såvitt angår stad med mindre än 3,000 inv.,
förordna, att staden skall läggas under 1.,
dock ej om stadsfullmäktige med minst 2/3
majoritet uttalat sig däremot. Om nya städer
har sedan 1904 tillämpats den grundsatsen,
att samhälle, som tilldelats stadsrättigheter,
fått förbli under landsrätt. (K. G. Wn.)
Landsrätten, en medeltida överdomstol för
Finland, omtalas 1411—15 men fick först
genom en förordn. 1435 sin slutliga
organisation. L. skulle sammanträda i Åbo en gång
om året åtta dagar näst före S:t Henriks dag.
Där skulle infinna sig biskopen, några
medlemmar av domkapitlet, så många av
riksrådet. som funnos i landet, lagmännen, alla
häradshövdingar och alla fogdar. Senast
omtalas denna domstol 1488. M. G. S.*
Landssed kallas i rättegångsbalken kap. 1
§ 11 liksom i domarreglerna den norm, som
domaren i visst fall tillämpar vid
rätts-konstruktion (se d. o.). L. innebär, att
i en viss landsända el. allmänt i landet
uppstått för särskilda förhållanden vissa regler,
som icke finnas i lagen men dock anses som
gällande rättsregler. Dylik 1. är icke för
domaren ovillkorligt förpliktande, utan det säges
blott, att han må rätta sin dom därefter, om
den ej »har oskäl med sig», d. v. s. om han
finner den väl grundad. Genom att upptagas
av domaren blir 1. verklig rättsregel men kan
först efter hand, näml, i den mån domaren
fortfar att oavbrutet tillämpa den, övergå till
sedvanerätt (se d. o.). Oberoende härav
blir 1. gällande, därest den genom behöriga
organ på visst sätt fixerats och i denna form
faktiskt gäller inom kretsar, för vilka sagda
organ verka, t. ex. handelsbruk, som
sammanfattats av börsen på viss ort. Rid.*
Landssekreterare handhade urspr.
kronoupp-börden, men enl. 1687 års landshövdingeinstr.
erhöll han uppgifter, motsv. hans nuv., medan
de kamerala ärendena anförtroddes åt
lands-bokhållaren. Se Länsstyrelse. Ldht.
Landsskrivare, förr en ståthållarna och
landshövdingarna underordnad tjänsteman,
som biträdde vid kronouppbörden. I en
förordning om denna uppbörd 1624 kallas han
landssekreterare el. bokhållare och i en annan
1631 landsbokhållare. Titeln landskamrerare
fick han 1719. Se L ä n s s t y r e 1 s e. Ldht.
Landssorg, annat namn på kungssorg (se
d. o.); även allmän sorg efter någon särskilt
framstående medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
