Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landstingsdirektör—Landsverk
695
ena av den danska riksdagens två kamrar (se
Danmark, sp. 464 ff.). P. E-t.
Landstingsdirektör, en landstingets
tjänsteman, tillsatt först i Stockholms län, 1918,
sedermera i flera län (se Landsting, sp. 693).
Landstingsförbundet, Svenska, bildat 1920
på initiativ av dåv. redaktions- och
förvaltningskommittén för Sveriges Landstings
Tidskrift (1914 ff.), utgör en landstingens
sam-organisation med uppgift att tillvarataga
deras intressen. Det omfattar nu samtliga
landsting, har byrå i Stockholm och utger
nämnda tidskrift.
Landstingsman, se Landsting 2.
Landstingsmedel, medel, vilkas uttaxering
ett landsting beslutat. De debiteras och
indrivas av länsstyrelsen i samband med
kronoskatterna samt utanordnas av denna till
landstingets förvaltningsutskott. Jfr
Landsting 2.
Landstingsområde, se Landsting 2.
Landstormen, det lagstadgade
värnplikts-uppbåd, som huvudsaki. utgöres av de äldsta
årsklasserna och i främsta rummet har
karaktären av ett lokalförsvar i motsats mot
fälthären, vilken bildar det för hela landet
rörliga försvaret. L:s uppgifter kunna vara:
tryggande av fälthärens mobilisering och
samling, av för krigföringen viktiga
anläggningar, förbindelseleder, konstbyggnader
m. m., medverkan vid luftförsvaret, utförande
av gräns- och kustskydd och tjänstgöring
som besättning i fästningar. Under
världskriget använde man 1. i flera arméer, ss.
Frankrikes, Tysklands och Serbiens, därjämte
för lösande av stridsuppgifter i direkt
samband med fälthärens operationer.
I Sverige antogs 1885 en värnpliktslag, enl.
vilken de sex äldsta årsklasserna
(27—32-åringarna) skulle hänföras till 1. 1892 höjdes
landstormsåldern, och 1. omfattade därefter, till
1914, de värnpliktiga i åldern 32—40 år.
Sedan 1914 tillhöra de värnpliktiga fr. o. m. det
35:e t. o. m. det 42:a levnadsåret 1. Denna
avses »för hemortens försvar» samt »till
skydd för mobiliseringen av beväringens
första uppbåd el. till skydd för särskilt hotade
platser». Konungen må i vissa fall inkalla
delar av 1. f ö r e beväringen. L. må icke föras
utom eget el. angränsande
inskrivningsområ-de samt lyder i fredstid under befälhavarna
för vederbörliga inskrivningsområden. Under
dessa sortera särskilda
landstormsom-rådesbefälhavare, en för vart och ett
av rikets 161 landstormsområden.
Varje rullföi ingsområde består av 1, 2 el.
flera landstormsområden. L:s
mobiliserings-förråd av vapen och övrig utrustning förvaras
i landstormsförråd. Vid mobilisering
organiseras av 1. huvudsaki.
infanteritrupp-förband samt, i mindre utsträckning,
truppförband och formationer av andra truppslag
ävensom luftvärnsformationer m. m.
Mobili-seringsbehovet av befäls- och civilmilitär
personal fylles dels av f. d. befäl vid
krigsmakten, dels av lämpliga landstormsmän. L:s
utbildning äger rum frivilligt. Fr. o. m. 1926
har riksdagen årl. beviljat 50,000 kr. för l:s
frivilliga övningar.
Den frivilliga
landstormsrö-r e 1 s e n började 1903—04 i Stockholm samt
har till huvuduppgift att på frivillighetens
696
väg i samförstånd med vederbörande myndig
heter arbeta för l:s, särskilt
landstormsbefä-lets, militära utbildning. Landstormsrörelsen
ledes av Sveriges
landstormsför-e n i n g a r s centralförbund (bildat
1912), en sammanslutning av 27 1 a n
d-stormsförbund (1930) med sammanlagt
omkr. 35,000 medl. Under förbunden lyda
föreningar av olika slag. Inom de
egentliga land storm sföreningarna (f. n.
160) sker utbildning av kompaniofficerare och
viss specialutbildad personal för 1. För denna
utbildnings bedrivande har K. m:t utfärdat
bestämmelser i form av generalorder (senast
30 nov. 1928). Vederbörande militära
myndigheter äro skyldiga att medverka vid och
i övrigt främja den frivilliga
landstormsut-bildningen. Ungdomsavdelningarna
(f. n. 46) ha till uppgift att uppfostra
ynglingar i åldern 14—20 år till goda medborgare
med vilja och förmåga att deltaga i
fosterlandets försvar.
Landstormskvinnoför-eningarnas (f. n. 86) verksamhet avser
att handha förplägnads- och sjukvårdstjänst
under landstormskurser och -övningar samt
att anskaffa penningmedel för utbildnings
bedrivande. Härjämte finnas en
luftvärns-f ören ing och, sedan 1929, ett antal
bil-kompanier. Slutligen har
centralförbundets garantförening (omkr. 10,000
medl.) till uppgift att ekonomiskt stödja den
frivilliga landstormsrörelsen. — Under
världskriget bildades i nästan alla delar av landet
kvinnoföreningar för att samla
beklädnadspersedlar m. m. åt 1. En dylik förening var
Kronprinsessans förening för
det frivilliga arbetet för
landstormens beklädnad m. m. Dess
verksamhet fullföljes numera (sedan 1921)
av Kronprinsessan Margaretas
landst ormsfond. Därjämte ha vid olika
tillfällen insamlats penningmedel för l:s
förseende med kulsprutor, kulsprutegevär och
kokvagnar. G. M. W-r.
Landstände fla’ntftända], ty.,
»lantstän-der», stånd, under medeltiden de
korporationer i tyska länder, utan vilkas medverkan
landsfurstarna icke ägde utöva beskattning
och en del andra regeringshandlingar. Dit
hörde mestadels ridderskapet, andliga
institutioner och städer; besluten fattades på
lantdagar (Landtage). L:s makt sjönk småningom,
i samma mån som furstarnas makt och
äm-betsmannaorganisationen tillväxte. (H. T-n.)
Landsverk är sedan 1928 namnet på
Landskrona nya mekaniska
verkstads a.-b. Detta grundades 1872 av
fabrikören J. Pettersso n(1821—89)under firma
Pettersson & Ohlsen och blev 1899 a.-b. samt
stod under ledning av Petterssons söner J
o-han Edvard och Olof Pettersson till
deras frånfälle 1906. Verkstaden utförde ett
baubrytande maskinbyggnadsarbete under
tillkomsten av de sydsvenska socker- och
cementindustrierna i slutet av 1800-talet samt den
därmed förbundna uppkomsten av Skånes
talrika enskilda järnvägar. Senare ha tyngre
järnkonstruktioner för brobyggnader o. dyl.
utgjort ett av huvudföremålen för
verksamheten under nära samarbete med
utländska byggnadsjärnleverantörer. Aktiekap.
1,550,000 kr.; 500 arbetare. G. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
