Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Lange, F.—Lange, J. H.
704
fist (f. 1869), sonson till Chr. Chr. A. L. Blev
fil. dr i Oslo 1919, var urspr. lärare men
började snart ägna sig åt fredsrörelsen. Han
var sekr. vid
inter-parlamentariska konferensen i Oslo 1899,
norska
Nobelkommitténs och
Nobelinstitutets sekr. och
bibliotekarie 1900—09 och
en av Norges
delegerade vid andra
Haag-konferensen (1907).
Sedan 1909 är L.
Interparlamenf ariska
unionens generalsekr.,
från 1920 bosatt i
Genève. I Nationernas
förbunds delegeradeförsamling har han vid
flera tillfällen representerat Norge. Tills, m.
Hj. Branting fick han 1921 Nobels fredspris.
Bland L:s skrifter märkas »Histoire de
1’in-ternationalisme», 1 (1919), »L’union
interpar-lementaire» (1921) och »Mellemfolkelig politikk
1815—1914» (1925) ävensom den av honom
mönstergillt redigerade Bulletin
Interparle-mentaire (1921 ff.). F. K. J.
Lange, Frederik, dansk psykiatriker
(1842—1907), bror till C. G. L. Blev med. dr
1883 och överläkare vid det nyinrättade
hospitalet vid Middelfart 1887. Bortsett från en
biogr. över morbrodern författaren Fr
Palu-dan-Müller (1899), voro L:s skrifter av
psykiatriskt innehåll: »Om arvelighedens indflydelse
i sindssygdomme» (1883), »De vigtigste
sinds-sygdomsgrupper» (1894) och »Slægter.
lagt-tagelser fra en sindssygeanstalt» (1904). P.E-t.
Lange, Friedrich Albert, tysk
filosof och social författare (1828—75), prof, i
Zürich, senare i Marburg. Skr.: »Die
Arbei-terfrage» (1865), »Geschichte des
Materialismus und Kritik
sei-ner Bedeutung in der
Gegenwart» (1866;
huvudarbete; sv. övers.
1913), »Logische
Studien» (1877). — L.
är en av de tidigaste
representanterna för
nykantianismen (se d.
o.), hos honom utförd
i fysiologisk riktning.
Materialismen är enl.
L. berättigad som
arbetshypotes men icke
som världsåskådning.
Förhållandet mellan det fysiska och det
psykiska tolkar han parallellistiskt; all växelverkan
är utesluten. — I anslutning till Kant
betraktar L. det för oss givna som fenomen av ett
obekant ting i sig. Åskådningsformerna (tid och
rum) och tankeformerna äro aprioriska,
subjektivt betingade och fattas som produkter
av vår psykofysiska organisation. Kants
kunskapsteori bör därför omtolkas till
sinnes-fysiologi. — Metafysiken förklarar L. vara
»begreppsdiktning» utan vetenskapligt värde.
Den är dock, liksom religionen, berättigad på
grund av det höga moraliska värde man måste
tillerkänna dess idéer. — L. var även livligt
intresserad för sin tids sociala frågor, varvid
han intog en socialistisk ståndpunkt. G. O-a.
Lange, Hans Ostenfeldt, dansk
bib-lioteksman, egyptolog (f. 1863). Bleir 1885
assistent vid kungl. bibi., vars
överbibliotekarie han var 1901—24. L. inlade stora
förtjänster om biblioteket, ledde dess flyttning
till den nya byggnaden 1906 och skaffade det
värdefulla nyförvärv. Jämsides därmed har
han arbetat för folkbibliotekens utveckling.
L:s »Analeeta bibliographica» (1906)
meddelade banbrytande forskningsresultat om de
äldsta danska paleotyperna och deras
fram-ställare. Från sin ungdom intresserad av
egyptologi, är L. från 1924 lektor häri vid
univ. I Chantepie de la Saussayes »Lehrbuch
der Religionsgeschichte» har L. behandlat
egypternas religion. L. var en av utgivarna
av Sören Kierkegaards verk (1901—06 och
1920—29). Hedersdr i Lund 1918. P.E-t.
Lange, H e 1 e n e, tysk lärarinna,
skriftstäl-larinna (f. 1848). Blev 1889 föreståndarinna
för högskolekurser för flickor i Berlin,
bildade 1890 Allmänna tyska
lärarinneförening-en, vars hedersordf. hon alltjämt är, och var
1902—22 ordf, i Allmänna tyska
kvinnoföreningen. En följd av år har hon utgivit
månadsskriften Die Frau. Hon har skrivit bl. a.
»Die Frauenbewegung in ihren gegenwärtigen
Problemen» (2:a, omarb. uppl. 1915, 3:e uppl.
1924) och »Handbuch der Frauenbewegung»
(5 bd, 1901—06; tills, m. sin systerdotter
Gertrud Bäumer). 1921 utkommo hennes
»Le-benserinnerungen». E. H-n.
Lange, Ina, f. F o r s t é n, pianist och
musikskriftställarinna (f. 1856 i Helsingfors),
1876—98 g. m. Algot L. Blev kammarpianist
vid danska hovet 1885. Har konserterat i
Skandinavien, Tyskland och England;
särskilt har hon med framgång latit höra sig
på klavecin. Hon har utgivit ett flertal
musikbiografier, däribland »Gluck» (1917, 1919),
»Chopin» (1920), »Från rokokotidens
musikliv» (1912), »Skilda tiders musikmästare»
(1913), därjämte flera novellsamlingar under
sign. Daniel Sten. Hon är bosatt i
Malmö. T. N.
Lange, Jacob Otto, norsk politiker (1833
—1902), kusin till Chr. Chr. A. L. Var 1860—91
överjägmästare i Kongsberg, som han
representerade på stortinget 1877—79 och 1883—91.
L. var president i riksrätten över ministären
Selmer 1883—84 och medlem av Steens första
ministär 1891—93.
Lange, Jakob Emanuel, dansk
botanist och socialekonom (f. 1864). Tog
trädgårds-examen 1884, var 1888—1918 lärare vid
Da-lum landbrugsskole och är nu föreståndare för
husmandsskolen vid Odense. L. har i ett stort,
ännu ej offentliggjort verk behandlat
Danmarks agaricacéer samt i Dansk Botanisk
Arkiv publicerat »Studies in the agarics of
Den-mark» (hittills 7 avd., 1914—28). Som
socialekonom är han påverkad av Henry George och
var den förste, som framförde dennes idéer i
Danmark. P. E-t.
Lange, Julius Henrik, dansk
konstforskare (1838—96). Efter filologiska och
konsthistoriska studier blev L. docent 1870
vid konstakad. och 1875 docent vid univ. i
Köpenhamn, där han 1888 blev e. o. prof. L.
företog ett flertal omfattande resor i
utlandet och studerade framför allt gammal men
även modern konst. Sin konstuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
