Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Lange, Ph.—Lange-Müller
706
framlade han i skriften »Om kunstværdi»
(1876), där han framhöll värdet av intimitet
mellan konstnären och hans verk. Själv var
han filolog i högre grad än konstanalytiker.
Grunden i hans syn
på konsten är att
söka i hans djupa,
harmoniska mänsklighet.
Urval av hans studier
samlades i böckerna
»Nutidskunst» (1873),
»Billedkunst» (1884)
och »Bastien Lepage og
andre afhandlinger»
(1889) m. fl. Som sitt
centrala verk
betraktade L. den skildring
av
människoframställ-ningen i konsten
un
der olika tider, vars första del,»Billedkunstens
fremstilling af menneskeskikkelsen i dens
ældste periode» etc., utgavs 1892 (om hans där
demonstrerade upptäckt f r o n t a 1 i t e t s 1
a-gen se d. o.). Efter L:s död utgåvos 1898—■
99 ytterligare två dir (den sista delens text ej
slutförd av förf.). 1886 hade L. utgivit
»Sergel og Thorvaldsen», urspr. tänkt som en avd.
av det stora verket. Bland hans sista arbeten
märkes »Roskilde domkirkes alder og stil»
(i Aarböger for Nord. Oldkyndighed 1890). L.
försökte sig även som dramatisk författare
och utgav 1885 anonymt fyra skådespel
under gemensam titel, »Kunst og politik».
»Ud-valgte skrifter» utgåvos 1900—03 av P. Köbke
och G. Brändes. Den senares minnesskrift
»Julius L. Breve fra hans ungdom» (1898)
upptager även en följd brev från L:s ungdom
(ny uppl. i Brändes’ »Samlede skrifter», XIV,
1904). Köbke utgav 1902—03 »Breve fra
J. L.». G-gN.
Lange, Philipp, tysk författare (1813—
99). Skrev under pseud. Philipp Galen
en mängd spännande romaner i Sues och
Dumas’ stil. På sv. föreligga »Dåren i S:t
James» (1860), »Fritz Stilling» (1857) m. fl.
Lange, Sven, dansk författare (18 6 8 22/e—
1930 ®/i), son till C. G. L. Blev student 1887,
vistades länge utomlands, redigerade 1896—
98 i München Simplicissimus och var från
1910 bosatt i Köpenhamn. Av L:s romaner
må nämnas »Hjertets gerninger» (1900) med
en skarp och livfull bild av 1890-talets
Köpenhamn, »Barnets gave» (1908), »Fru Gerda»
(1915), den fina historisk-psykologiska studien
»En dag paa Hirschholm slot» (1923;
dramatiserad 1926), »De förste kämpe» (1925),
som skildrar bröderna Georg och Edvard
Brändes’ brytning med nationalliberalismen
omkr. 1870, och »Amor og Bacchus» (1926),
som rör sig i kretsen av 1700-talets
skönandar. Bland hans skådespel märkas »De stille
stuer» (1902), »Kvindelykke» (1903), »Samson
og Dalila» (1909) och »Kærligheden og döden»
(1914). De kännetecknas av skarp psykologisk
och logisk blick men ha ej blivit populära.
Som litteratur- och teaterkritiker verkade L.
många år i Politiken och vann respekt genom
sitt omutliga krav på den konstnärliga
viljans äkthet och sitt språks ädla renhet. Ett
utdrag av hans artiklar utgavs i 2 bd av O.
Thyregod 1929. P. E-t.
Lange, Thomas, dansk författare (1829—
87). Blev student 1848, teol. kand. 1857 och
levde sedan som författare. L:s två
huvudarbeten äro de av barndomsintryck från
Västerhavet starkt präglade romanerna
»Eventy-rets land» (1868) och »Aaen og havet» (1870),
där han visar sig som en utpräglad
romantiker och naturpsykolog. Kristligt panteistiska
■stämningar genomgå de två romanerna samt
hans »Romantiske skildringer» (1872) och »De
lyse nætter» (1875). Med sin genomförda
naturanalys bildar L. ett slags övergång mellan
romantiken och realismen. P. E-t.
Lange, Thor Næve, dansk författare
(1851—1915). Tog 1874 filologisk
ämbets-examen och reste 1875 till Ryssland; han
blev 1876 lärare i klassisk filologi i Moskva,
där han 1887—1906 också var dansk konsul.
Han blev helt knuten vid Ryssland, gifte sig
med en rysk adelsdam och adlades 1899. L.
blev 1894 fil. dr i Köpenhamn. På danska
utgav han, förutom en rad avh.,
resebeskrivningar m. m., flera samlingar översättningar
eller rättare omdiktningar av folkvisor från
många länder, icke minst slaviska (»Fra
fremmede lande», 1876, »Nogle folkeviser»,
1878, »Gennem farvet glas», 1894). Han
utgav även originaldikter (»Fjerne melodier»,
1902, »I danske farver», 1907, m. fl.) och
översättningar från klassiker (»Antigone»). L:s
»Udvalgte digte» utgåvos 1915. Litt.: C.
Nyrop, »Th. L.» (1917). P. E-t.
Langebek, Jacob, dansk historiker (1710
—75). Tog teologisk ämbetsexamen 1732 och
kastade sig därefter över studiet av nordisk
historia. L. blev gehejmearkivar 1748. Hans
egna arbeten voro få och utan större
betydelse, men han blev grundläggande i dansk
historia som insamlare och utgivare av
källorna. 1737—39 redigerade han tills, m. L.
Harboe Dänische Bibliothek, 1745 stiftade
han det ännu bestående Danske selskab for
fædrelandets historie og sprog och utgav för
detta 1745—52 Danske Magasin (6 bd). 1772
—74 utgav L. de tre första banden av
»Scrip-tores rerum Danicarum». Som riksarkivarie
skapade han en värdefull samling avskrifter,
»Langebeks diplomatarium». Hans brev
utgåvos 1895 av H. F. Rördam. P. E-t.
Langeland, långsträckt ö i Stora Bält,
Svendborg amt, Danmark (se kartan vid d. o.),
mellan Fyn (7 km) och Lolland (13 km); 284
kvkm, 21,171 inv. (1925), längd 52 km, bredd
3—9 km. Stad: Rudköbing. — ön är låg,
småkullig (största höjd 46 m ö. h.) och till
största delen odlad. Kusten är i ö., utmed
L : s Bält, brant, i v. i allm. låg. 24,338
har åker och äng, 2,418 har skog, 344 har
mossmark. En stor del av ön ingick i
grevskapet L., upprättat 1672 av F. Ahlefeld,
upphävt 1928 och ersatt av
penningfideikommiss. Huvudsäte var Tranekær slot. — L.
tillföll 1241 som arv hertig (sedermera konung)
Abel, tillhörde därpå hans ätt och lades 1358
av Valdemar Atterdag under kronan. Jfr V.
Lütken, »Bidrag til Langelands historie» (1909).
Langeleik, se L a n g 1 e i k.
Lange-Müller, Peter Erasmus, dansk
tonsättare (1850—1926). Studerade 1879 i
Österrike och Italien samt anslöt sig som
kompositör till den nationella danska rikt-
XII. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
