Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Langlet, M.—Langning
712
(1824—98). Studerade vid Chalmersska
institutet i Göteborg och 1845—51 vid Konstakad.
i Stockholm samt därefter i Paris och Italien.
I Italien studerade han bl. a. den gamla
byggnadskonstens teknik och fick i medeltida
kupolkyrkor uppslaget till en centralkyrkotyp
för protestantiskt behov. Alltifrån 1857
varierade han denna typ och uppförde ett flertal
centralkyrkor, bl. a. Caroli och Pauli
kyrkor i Malmö samt Sävare i Västergötland
(se hans 1879 utg. planschhäfte
»Protestantiska kyrkobyggnader enligt
centralsystemet»). Han uppförde stortingshuset i Oslo
(1861—66) samt börs- och teaterbyggnader i
Drammen, herrgårdar och villor i Sverige och
ledde 1886—-93 Uppsala domkyrkas
restaurering enl. H. Zettervalls ritningar. 1884—86
ledde han restaureringen av ruinerna i Visby.
L. var arkitekt i överintendentsämbetet från
1866. G-gN.
Langlet [laqlé’], M a t h i 1 d a, f. S ö d
e-rén, skriftställarinna (1832—1904), 1864 g.
m. arkitekten E. V. L. Skrev en mängd sagor
för barn, bl. a. »Mamma, tala om något
roligt!» (7 saml., 1895—1903), redigerade
»Husmodern i staden och på landet» (1884; 2:a
uppl. 1892), utgav flera arbeten om
uppfostran m. m. samt en kokbok (1902). Även
verksam som översättarinna.
Langlet [laqlé’], Nils Abraham, kemist
(f. 1868 ®/7), son till E. V. L. och Mathilda L.
Blev fil. dr och docent i Uppsala 1896, prof, i
kemi och kemisk teknologi vid Chalmers
tekniska institut 1911 (lektor 1899). Har utfört
undersökningar inom organisk och oorganisk
kemi, bl. a. en bestämning av heliums
atomvikt. L. har även verkat som skriftexpert.
Langlet [laplé’], Valdemar Georg,
publicist (f. 1872 17/iz), bror till N. A. L. Blev
1894 fil. kand, i Uppsala, var medarbetare i
Stockholms Dagblad 1898—1905, i Svenska
Dagbladet 1909—14, andre red. i Aftonbladet
1914—21 och medarbetare där 1921—22 samt
red. av Svensk Handelstidning 1923—28 och
av tidskr. Det Nya Sverige 1916—22. Han
var sekr. i Svenska turistföreningen 1907—
09, i Folkbildningsförbundet 1908—10 och i
svenska föreningen Norden 1924—28. L., som
företagit vidsträckta utländska resor, vistas
sedan hösten 1928 i Jugoslavien. Han har
gjort sig känd som reseskildrare (»Till häst
genom Ryssland», 1898, »I ryska kloster»,
1898, m. m.), utgivit samtidshistoriska
skildringar, t. ex. »Kriget om Balkan» (1912; tills,
m. I. T. Aminoff) och »Det stora världskriget»
(8 bd, 1914—-19; tills, m. C. O. Nordensvan),
»Pressen och tidningsmännen» (1915) samt en
värdefull samling »Bevingade ord och
slagord» (2 bd, 1924—28). V. S-g.
Langley [lä^li], John N e w p o r t,
engelsk fysiolog (1852—1926), prof, i fysiologi i
Cambridge och 1894—1926 utgivare av
Journal of Physiology. L. förvärvade sig framför
allt genom sina undersökningar över det
autonoma nervsystemets fysiologi en plats bland
vår tids främsta fysiologer. Han blev 1911
led. av sv. Vet.-akad. R. T-dt.*
Langley [lä’nli]* Samuel Pierpont,
nordamerikansk astronom och fysiker (1834
—1906). Blev 1867 prof, vid Pittsburghs univ.
och 1887 sekr. vid Smithsonian institution.
L. utförde klassiska undersökningar ang.
solens spektrum och vidgade kännedomen om
dess långvågiga område på ett storslaget sätt
genom konstruktionen av synnerligen
känsliga strålningsmätare
(se Bolometer) och
mätningar med dessa.
Hans undersökningar
omfattade också
månens och solkoronans
strålningsför
hållanden. L:s mest
uppmärksammade upptäckt inom
strål-ningsläran, förekomsten av periodiska
ändringar i solens
utstrålning, med därav
följande starka
klimatiska växlingar, synes ej ha bekräftats
genom senare undersökningar. Led. av sv.
Vet.-akad. 1902. K. Lmk.
Langlois [läglma’], Charles Victor,
fransk historiker (1863—1929). Var professor
i Montpellier och Douai, från 1888 vid
Sor-bonne och blev 1913 chef för Archives
natio-nales. L. har utövat ett stort inflytande som
medeltidshistoriker, arkivman och bibliograf.
Han disputerade på en avh. om Filip III den
djärve (1887), utgav »Les archives de
l’his-toire de France» (4 bd, 1891—93) och
»Manuel de bibliographie historique» (2 bd, 1891
—1904). Jämte Ch. Seignobos skrev L. den
värdefulla metodiska handboken
»Introduc-tion aux études historiques» (1898; jfr
recension i Hist. Tidskr. s. å.). I Lavisses
samlingsverk »Histoire de France» skrev L. bd
3: 2 (1901), om bl. a. Ludvig IX och Filip IV.
Som historiker var L. strängt kritisk. Han
utgav även »Questions d’histoire et
d’enseig-nement» (2 bd, 1902, 1906; jfr recension av
bd 1 i Hist. Tidskr. 1902). (B. H-d.)
Langlois [läglcoa’], H i p p o 1 y t e, fransk
militär (1839—1912). Deltog som kapten i
fransk-tyska kriget 1870—71, blev 1898
divisionsgeneral och chef för krigshögskolan samt
var 1901—04 befälhavare för 20:e armékåren
i Nancy. Han utgav bl. a. »L’artillerie de
campagne en liaison avec les autres armes»
(2 dir, 1891—92), ett klassiskt arbete. M. B-dt.
Langmuir [lä’qmjö9], I r v i n g, amerikansk
fysiker och tekniker (f. 1881). Har studerat
i New York och Göttingen, där han
promoverats till fil. dr, och förestår General
elect-rics forskningslaboratorium i Schenectady. L.
har givit en teoretisk förklaring av
adsorp-tionsfenomenet (jfr Adsorption), vilket
han betraktar som en kinetisk jämvikt
mellan kondensation och avdunstning av det
ad-sorberade ämnet, som fasthålles vid den
adsor-berande ytan av krafter av samma art som
kemiska valenskrafter (s. k. fria restvalenser).
Förutom experimentella undersökningar på
samma område, vilka även berört
katalysfenomenet, har L. bl. a. studerat den
elektriska strömmen i vakuum från en glödande
metalltråd och givit en formel för dess
beräkning. En effektiv högvakuumpump
(användande kvicksilverånga) och den gasfyllda
glödlampan (jfr Elektrisk belysning,
sp. 625) äro frukter av L:s tekniska
verksamhet. J. T.
Langning, se Langa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
