Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lank - Lankester, sir Edwin Ray - Lanman, Charles Rockwell - Lannaskede - Lannavaara - Lanner, Joseph - Lanner, Olga Maria - Lannerdahl, Carl Erik - Lannerstierna, Johan Magnus - Lannes, Jean, hertig de Montebello - Lannes, Napoléon Auguste, hertig de Montebello - Lange, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Lankester—Lannge
718
stundom ännu i bränneriindustrien om
alkoholsvaga destillat. (H. G-n.)
Lankester [lähjkisto], sir Edwin R a y,
engelsk zoolog (1847—1929), prof, vid
Bri-tish museum 1898—
1907. L. var
jämförande anatom av den
utvecklingshistoriska
riktning, som
utbildades efter
descendens-lärans genombrott;
särskilt sökte han
utreda släktskapen
mellan fossila och nu
levande djurformer.
Bland hans arbeten
märkas »A monograph
of cephalaspidian
fi-shes» (1870), »Limu-
lus an arachnid» (1881), »Extinct animals»
(1905). E-kN-d.
Lanman [lä’nmon], Charles Rockwell,
amerikansk indolog (f. 1850), sedan 1880 prof,
vid Harvard university. L. har kanske gjort
sig mest känd som författare av
krestoma-tien »Sanskrit reader» (2 bd, 1884) och som
utgivare av en mycket viktig serie av
sanskrittexter och övers, med titeln »Harvard
oriental series» (hittills 32 bd). J. Ch-r.
Lannaskede, socken i Jönköpings län, östra
härad, strax v. om Vetlanda, kring Emmåns
biå Linnöån; 50,32 kvkm, 807 inv. (1930). Når
i Högaberg 325 m ö. h. 734 har åker, 3,275
har skogs- och hagmark. I socknen ligga
Landsbro (omkr 500 inv.), sågverk m. m. med
tillv. av monteringsfärdiga hus, »Boro-bo»,
samt Lannaskede brunn (upptäckt
1774), som särskilt under fältläkaren G. V.
Miltopées tid, 1851—78, åtnjöt stort anseende.
Källan vid L. har järnhaltigt vatten, till
styrka liknande Porla gamla källa;
badgyttjan anses mycket god. Egendom: Rosenholm.
Ingår i Myresjö och L. pastorat, Växjö stift,
östra härads kontrakt. G. R-ll; A. W-dt.
La’nnavaara [-vära], tidigare lappbarnhem,
grundat av prinsessan Eugénie, underhållet
av föreningen Lappska missionens
vänner (se d. o.), beläget i L. by av
Juk-kasjärvi församl. i n. Lappland, 1930 inköpt
av staten och använt som lokal för L.
nomadskola samt därtill hörande internat för
skol-pliktiga lappbarn från vissa delar av
Karesuando och Vittangi. (O. B-e.)
Lanner, J o sep h, österrikisk
danskompo-sitör (1801-—43).
Ledde egen dansorkester
vid nöjesetablissemang
i Wien. L. vann sin
största berömmelse
1820—30, då han
tävlade med Johann
Strauss d. ä. om
publikens ynnest;
särskilt hans valser och
ländier vunno stor
popularitet i Europa. —
Litt.: Er. Lange,
»Jo-seph L. und Strauss,
ihre Zeit, ihr Leben
und ihre Werke» (2:a uppl. 1919). T. N.
Lanner, Olga Maria, skulptris (f. 1884 1/a).
Har studerat vid Tekn. skolan i Stockholm
samt i Tyskland, Frankrike och Italien. Hon
har förutom småföremål utfört figur- och
porträttskulptur i silver, brons och keramik.
Arbeten av henne finnas bl. a. i
Engelbrekts-kyrkan (belysningsanordningen i koret), i
Hallwylska palatset och Nationalmuseum i
Stockholm samt vid Älvkarleö, Porjus och
Trollhätte kraftstationer. G-g N.
Lannerdahl, Carl Erik,
nykterhetsfräm-jare (f. 1842 20/10). Var urspr. målarmästare
men ägnade sig sedermera helt åt
nykterhetsarbetet, 1885—99 som Templarordens
chef, därefter (till 1906) som dess fast
anställde missionär och slutligen (till 1908) som
expeditionsföreståndare för ordens tidningar.
L. har gjort sig känd som ordens förnämsta
agitatoriska kraft under dess genombrottsår.
Lannerstierna, Johan Magnus,
författare (1758—97). Var kungl. page, tog 1782
avsked med kaptens rang. L. skrev
komedier (»Äfventyraren», 1790, m. fl.) och dikter
(»Pageaden» m. fl.) samt översatte
åtskilliga franska teaterstycken och noveller. L:s
skrifter utgåvos 1861 av P. Hanselli. Jfr G.
T. Karlberg i Personhist. Tidskr. 1914. och
monogr. av P. G. Berggren (1926).
Lannes [lan], Jean, hertig de
Monte-b e 1 1 o, fransk krigare (1769—1809). Var
först färgare, blev 1792 frivillig i armén och
gjorde snabb karriär. 1795 blev L.
brigadgeneral, följde
Bona-parte till Egypten och
bistod honom vid
bru-mairekuppen 1799. L.
förde 1800
avantgardet över
Alperna,segrade 9 juni vid
Monte-bello och hade andel
i segern vid Marengo.
Han blev 1804
marskalk. I slaget vid
Austerlitz 1805
kommenderade L. vänstra
flygeln och segrade
1806 vid Saalfeld. Vid
Pultusk s. å. blev L. svårt sårad. Han var
med i slaget vid Friedland 1807, segrade
1808 vid Tudela i Spanien och tvang
Zara-goza till kapitulation 1809. S. å. blev han
hertig av Montebello. I slaget vid Aspern
22 maj 1809 mot österrikarna krossade en
kanonkula L:s båda ben; efter amputation
avled han i Wien 31 maj. Fr. biogr. av Ch.
Lannes (1900). C. O. N.*
Jean Lannes’ äldste son, Napoléon
Au-guste L., hertig de Montebello (1801
—74), var 1839 utrikes- samt 1847—-48
marin-och kolonialminister, 1858—64 ambassadör i
Petersburg och blev 1864 senator. Hans son
Gustave Louis L., markis de
Montebello (1838—1907), var 1880—91
ambassadör i Konstantinopel och bidrog som
ambassadör i Petersburg 1891—1902 att främja
den fransk-ryska vänskapen. (V. S-g.)
Lannge, Erik Gustaf, postman (f. 1878
8/2), sedan 1914 postdir. i Mellersta
postdistriktet (Gävle). L. tog initiativet till
Postmuseet i Stockholm och uppsatte 1903 Tidskrift
för Postväsendet, numera Nordisk
Posttidskrift, vars huvudred, han fortfarande (1930)
är. Han ledde utarbetandet av 1909 års
post-och telegrafortförteckning. E. G-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
