Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Lanolin—Lansdowne
720
Lanolin, benämning på ullfett, som föres i
handeln vanl. försatt med vatten (3 dir
ullfett och 1 d. vatten) för att göra fettet
något smidigare. Alapurin är
handelsbenäm-ning på vattenfritt ullfett. L. nyttjas till
kosmetiska preparat m. m. I. B.
Lanrezac [läroza’k], Charles Louis,
fransk general (1852—1925). Blev 1911
divisionsgeneral, 1912 armékårschef och s. å.
medlem av högsta krigsrådet. Vid världskrigets
utbrott blev L. chef för 5:e armén. Efter
nederlaget vid Charleroi och det därpå följ,
återtåget avlägsnades han från sitt befäl och
var till 1917 generalinspektör för infanteriet.
Han utgav ett arbete, »Le plan de campagne
frangais» (1920), där han rättfärdigar sitt
uppträdande; vid sitt avskedstagande fick L.
också upprättelse av regeringen. Biogr. av
F. Engerand (1926). M. B-dt.
Lans (lat. la/ncea), ett stångvapen med en
spjutliknande spets av stål. Ett särskilt slag
av 1. var den s. k. tornerlansen, se T o r n e
r-s p e 1. Om lansens historia och utveckling
se Stångvapen. Jfr L a n s i ä r.
Lansbury [lä’nzbori], George, engelsk
politiker (f. 1859). Var en tid kontorsbiträde,
vistades 1884—85 i Australien, blev
sedermera boktryckare och chef för ett
tryckeriföretag samt utgav 1914—22 Daily Herald
(se d. o.). Som politiker var L. först
borgerligt radikal, blev sedan socialist och led. av
föreningen Church socialist league. Sedan
1891 har han varit led. av
fattigvårdsnämn-den i Bow and Bromley (i ö. London), var
en tid led. av Londons grevskapsråd samt
har 1910—12 och från 1922 varit led. av
underhuset. 1919—20 var L., som tillhör
arbetarpartiets vänstra flygel, borgmästare i
Poplar och har även sedermera lett denna
kommuns till ytterlighet frikostiga politik i
fråga om arbetslöshetsunderstöd. L. har
utgivit »What I saw in Russia» (1920). Sedan
okt. 1929 är han minister för offentliga
arbeten i MacDonalds andra ministär. V. S-g.
Lansdowne [lä’nzdåun], Henry Charles
Keith Petty-Fitzmaurice, 5:e
markis av, engelsk statsman (1845 —1927 3/e),
sonson till 3:e markisen av L. och dotterson
till generalen greve de
Flahault, som trol.
var son till
Talley-rand. L., som
tillhörde en högt ansedd
whigsläkt och 1866
ärvde sin fars plats i
överhuset, fick redan
1869 som yngre
skatt-kammarlord plats i
Gladstones första
ministär och var där
1872—74
understats-sekr. för krigsärenden.
I Gladstones andra
ministär blev han april 1880 understatssekr.
för Indien men avgick redan juli s. å. till
följd av missnöje med regeringens irländska
politik. L. var 1883—88 generalguvernör i
Kanada och 1888—93 vicekonung i Indien
samt ådagalade på båda dessa poster mycken
takt och administrativ skicklighet. Han var
en bland de ledande liberalunionisterna,
ingick 1895 som krigsminister i Salisburys
tredje ministär, blev vid dennas
rekonstruktion nov. 1900 utrikesminister, kvarstod som
sådan i Balfours ministär och avgick med
denna dec. 1905. Som krigsminister
genomdrev han efter nederlaget vid Colenso (dec.
1899) utsändandet till Sydafrika av lord
Roberts som högste befälhavare med Kitchener
som närmaste man. Av stor internationell
betydelse blev hans verksamhet som
utrikesminister, i det att han gjorde slut på
Englands isolering först genom alliansen med
Japan (30 jan. 1902; förnyad i vidgad form
12 aug. 1905) och sedan genom ententen med
Frankrike (8 april 1904). Hans fasta och
lugna politik under Doggerbankaffären (se
d. o.) 1904 bidrog väsentligt att avvärja ett
engelsk-ryskt krig. 1906—15 var L. den
unionistiska oppositionens ledare i överhuset.
Han tillrådde som sådan förkastandet av
Lloyd Georges budget 1909 men var 1911 en
av dem, som förmådde husets majoritet att,
böjande sig för hotet om massutnämning av
nya pärer, låta regeringsförslaget om
inskränkning av överhusets befogenheter bli
lag. Det skriftliga löfte av 2 aug. 1914 om
oppositionens stöd i händelse av Englands
deltagande i världskriget L. och Bonar Law
tillställde premiärministern Asquith bidrog i
hög grad att göra slut på ministärens
vacklande i denna fråga. Av Asquiths
koalitions-ministär var L. juni 1915—dec. 1916 medlem
som minister utan portfölj. Han
sammanfattade redan 13 nov. 1916 i ett memorandum
till premiärministern skälen för att söka
förkorta kriget genom framläggande av
moderata fredsvillkor och återkom till detta
yrkande på »förhandlingsfred» i en mycket
uppmärksammad insändare i Daily Telegraph 29
nov. 1917, sedan man på regeringshåll avvisat
hans förslag om en överhusdebatt i ämnet.
— Litt.: Lord Newton, »Lord Lansdowne»
(1929). V. S-g.
Lansdowne [lä’nzdåun], Henry
Petty-Fitzmaurice, 3:e markis av, engelsk
statsman (1780—1863), son till den l:e
markisen av L. Satt 1802—09 som lord Henry
Petty i underhuset och var jan. 1806—mars
1807 skattkammarkansler i »alla talangernas
ministär», ledde sedan whigoppositionen och
tog efter en halvbrors död 1809 säte i
överhuset. Där uppträdde han kraftigt för
liberala reformer (slaveriets avskaffande,
katolikernas emancipation m. m.) och var 1827—
28 inrikesminister under Canning och
Gode-rich. L. var sedermera lordpresident i
whig-ministärerna Grey (1830—34), Melbourne
(1834 och 1835—41) och Russell (1846—52)
samt tillhörde utan portfölj ministärerna
Aberdeen 1852—55 och Palmerston (1855—
58), stärkande dem genom sitt stora
personliga inflytande i överhuset. V. S-g.
Lansdowne [lä’nzdåun], William
Petty-Fitzmaurice, l:e markis av, engelsk
statsman (1737—1805), mest känd under sin
irländska titel (sedan 1761) lord S h e
1-burne (jfr Fitzmaurice). Tog 1761
säte i överhuset, blev 1763 handelsminister
men avgick kort därpå, då han ej
lyckades få Pitt d. ä. in i kabinettet. Han blev
1766 statssekr. i Pitts kabinett och sökte
åstadkomma en uppgörelse med de
nordamerikanska kolonisterna men lämnades genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
