Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lansdowne, William Petty-Fitzmaurice - Lansera - Lansett - Lansettbåge - Lansettfiskar el. Rörhjärtan - Lansettfisken - Lansettlik - Lansettstil - Lansing - Lansing, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Lansera—Lansing
722
Pitts sjukdom utan stöd emot de övriga
ministrarnas och konungens omedgörlighet samt
fick okt. 1768 avsked. Som oppositionstalare
påyrkade han på 1770-talet ihärdigt
eftergifter åt kolonisterna
och blev mars 1782
inrikesminister i
ministären Rockingham
samt efter
Rocking-hams död juli s. å.
premiärminister. Nu
avslöts ett provisoriskt
fredsfördrag (nov.
1782), vari Förenta
staternas oberoende
erkändes. Då
underhuset förkastade
freds-preliminärerna med
Frankrike och
Spa
nien, avgick ministären. 1784 upphöjd till
markis av Lansdowne, stödde han Pitt d. y:s
politik men framträdde föga. L. hade genom
ett rikt gifte (1765) ökat släktens rikedomar
och inköpte 1767 lord Butes palats i London,
vilket som Lansdowne ho u se blev en
samlingsplats för huvudstadens politiska och
litterära värld. —• Litt.: Lord E. Fitzmaurice,
»Life of William, earl of Shelburne» (3 bd,
1875—76). V. S-g.
Lansera [lans-], införa, göra propaganda
för (idé, handelsvara o. 8. v.).
Lanse’tt (fr. lancette, av lat. la’ncea, spjut,
lans), en mycket tunn klinga, knappt 1 cm
bred; kanterna sammanlöpa i en skarpslipad
udd. Vanl. kan klingan inskjutas mellan två
skalmar, som bilda skaftet. L. har under
årtusenden använts vid åderlåtning, begagnas
nu huvudsakligen vid vaccinering. (T. R.)
Lansettbåge, se Båge, sp. 379 och bild 7.
Lansettfiskar el. R ö r h j ä r t a n,
Lepto-ca/rdia el. Acränia, djurgrupp, som på grund
av förekomsten av ryggsträng och ryggmärg
sammanföres med de egentliga
ryggradsdjuren el. tills, m. dessa anses bilda gruppen
Chordata (se d. o. och C h o r d a dorsalis).
Från de egentliga ryggradsdjuren (Craniota)
avvika de bl. a. genom att de sakna huvud,
ryggrad och hjärta. Enl. nyare åsikter torde
de stå ryggradsdjurens ursprungsformer
synnerligen nära. De på 7 el. 8 släkten fördelade
omkr. 16 arterna finnas i både varma och
tempererade hav. Även djuphavsformer äro
kända. Hos vissa former, ss. släktet
Asym-metron, kvarstår en utpräglad asymmetri från
embryonalutvecklingen även hos det vuxna
djuret. Jfr även Lansettf isken. T. P.
Lansettfisken, Branchiostöma lanceolätum
(Amphio’xus lanceolätus), den längst kända
av ryggradsdjurgruppen lansettfiskar (se d. o.).
Den knivbladslika, 5—7 cm långa kroppen
saknar huvud och extremiteter. Huden är
tunn och genomskinlig och bildar ett
fenlik-nande veck längs ryggen. Alla
stödjevävnader äro ytterst svagt utbildade. Ryggrad
såväl som alla andra skelettdelar saknas.
Kroppens enda stödjeorgan är ryggsträngen
(chorda dorsalis, se d. o.). Ovanför denna
ligger ryggmärgen, vars främre ända bildar en
med en ljuskänslig, pigmenterad fläck
försedd blåsa, motsv. en svagt utvecklad hjärna.
Munnen är en längsgående springa i främre
kroppsändan. Den leder in i gältarmen, vars
Lansettfisken. A från
sidan, B från buken.
a analöppning, k
ryggkam, m munöppning, o
könskörtlar, p
abdomi-nalpor, r rostrum, s
stjärtfena, te tentakler,
v sidoveck, y myomer.
vaggar äro genombrutna av talrika, snett
ställda gälspringor. Upptill och nedtill i
denna befinner sig en flimmerklädd ränna,
varigenom de smådjur o. dyl., som utgöra l:s
föda, transporteras till
den egentliga tarmen,
som i form av ett rakt
rör drager genom
kroppen och mynnar med
en till vänster om
mittlinjen ställd
analöppning. Gältarmen är
omgiven av en hålighet,
som med en por öppnar
sig på buksidan och
varigenom
andnings-vattnet uttömmes.
Tarmen är försedd med en
oparig blindsäck, den
s. k. levern. Blodet är
färglöst, och hjärtat
ersättes av pulserande
kärlstammar i olika
delar av kroppen.
Ut-söndringsorganen likna
i hög grad maskarnas.
Äggen äro små,
gule-fattiga och utvecklas
mycket raskt. L.
förekommer huvudsaki. i
Atlanten och finnes vid
Sveriges västkust på
sandig botten, där den
ligger halvt nedborrad.
Nattetid lär den dock
simma omkring i
vattenytan. T. P.
Lansettlik, bot.,
kallas en bladskiva, som
är 3—4 gånger så lång
som bred, bredast vid
mitten och tillspetsad
mot ändarna.
Lansettstil, byggnk., se E n g e 1 s k konst,
sp. 823.
Lansing [lä’nsnj], huvudstad i Michigan,
U. S. A., vid Grand river; 79,600 inv. (1928).
Praktfullt capitolium; lantbruksinstitut (gr.
1857; 3,015 stud. 1928). Industrien omfattar
automobiler, lantbruksredskap m. m.
Lansing [lä’nsin], Robert, amerikansk
politiker (1864—1928). Var 1889—1907
praktiserande advokat i sin födelsestad,
Water-town, New York, anlitades av
unionsrege-ringen som juridiskt
ombud vid flera
viktiga skiljedomsförfaranden och blev 1914
utrikesministeriets
ju-ridiske rådgivare. L.
efterträdde juni 1915
W. J. Bryan som
utrikesminister och
avlät flera protestnoter
mot
folkrättskränk-ningar av de
krigförande (särskilt
Tyskland) under
världskriget. Med Japan
avslöt han nov. 1917 ett avtal om »den
öppna dörrens politik» i fråga om handeln på
Kina. L. var 1919 en av U. S. A:s delegerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
