Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmäterikarta—Lantmäteristyrelsen
745
för allt, som rör fastighetsväsen, förvaras
sedan början av 1700-talet originalakterna till
alla av lantmätare verkställda förrättningar.
I samtliga lantmäterikontor är antalet kartor
omkr. 600.000 och antalet förrättningsakter
omkr. 725,000. Utom överlantmätaren finnas
på lantmäterikontoren anställda assistenter
(lantmätare) samt icke fackutbildad personal
(skriv- och ritbiträden).
I länen finnas distriktslantmätare (för hela
riket 199 st.), som ha att verkställa
förekommande förrättningar, var och en inom sitt
distrikt. Distriktslantmätare åtnjuta viss
lön av staten samt arvoden för verkställda
förrättningar enl. fastställd taxa. Vid
förrättningarna biträda extra lantmätare samt
tekniska biträden; de senare äro ej
lantmä-teriutbildade och biträda vid enklare göromål.
Lantmätarna utbildas vid den under
Lant-mäteristyrelsens ledning stående
lantmäteri-undervisningen. Varje år antages behövligt
antal lantmäterielever, f. n. 15—20, för vilka
fordras bl. a. studentexamen på reallinjen.
Efter ett års praktisk utbildning hos
distriktslantmätare vinnes inträde vid den
tvååriga kursen för lantmäteriexamen, där
huvudämnena äro matematik, geodesi,
rättskun-skap och praktiskt 1. Därefter skall inom ett
el. annat år genomgås den ettåriga kursen
för kulturteknisk examen, i vilken
huvudämnena äro jordbrukslära med
jordbrukseko-nomi, jordvärderingslära, kulturteknik,
skogs-lära och stadsplanelära.
Lantmäteriundervis-ningen ordnades provisoriskt 1910, men
förslag föreligger till dess ombildning till en
lantmäterihögskola. (O. B.-J.)
Historik. Redan i landskapslagarna
omtalas jordrevning, geometrisk
uppmätning av jorden för delning. Sedermera
företog även staten jordrevning för
skatteända-mål, men noggrannheten blev
otillfredsställande, då geometriska kartor saknades. 1603
fick Anders B u r e (se d. o.) i uppdrag att
göra en karta över Sverige, och 1628
utfärdades en instr. för geografisk och ekonomisk
kartläggning av riket. För denna verksamhet
fick Bure anställa och utbilda lantmätare.
Härmed var grunden lagd till det svenska
statliga L, som ställdes under
Räkningekam-maren, senare Kammarkollegium, dit
lantmätarna skulle insända sina kartor för att
förvaras i Lantmäterikontoret.
Kollegiet förordnade 1642 en inspektor över
lant-mäteriarbetet. Denna tjänst indrogs 1683.
Karl XI uppdrog i stället åt Karl G r
i-p e nh i e 1 m (se G r ip e nh i e 1 m, släktart.)
att vara dir. över lantmäteriet. Denne ingöt
nytt liv i arbetet, som tidigare stagnerat.
Enl. en instr. 1688 fingo lantmätarna rätt
att utföra lantmäteriarbeten även för
enskilda. 1696 påbörjades inrättande av
provins- el. lantmäterikontor vid
residensen i länen. Här skulle lantmätarnas
konceptkartor förvaras, medan kopior, de s. k.
publika renovationerna, insändes till
Lantmäterikontoret i Stockholm. Nya uppgifter
tillkommo i sammanhang med
indelningsverkets organisation, reduktionen och Karl XI:s
många kommissioner. Särskilt livlig blev i
slutet av 1600-talet lantmäteriverksamheten
inom östersjöprovinserna. Men krigen
hämmade senare utvecklingen. Enl. instr. 1725
746
ålades lantmätarna att verkställa
ägodelningar (se Skifte); därjämte avvittring (se
d. o.) och från 1735 justeringen av matt och
vikt. För att höja lantmätarnas ställning
förklarade K. m:t 1740 dem som adelns
vederlikar. 1747—77, då Jacob Faggot (se
d. o.) var chef för 1., hade detta en
blomst-ringsperiod. I 1749 års förordn. meddelades
bestämmelser om ägors delning i sol- el. i
storskifte. 1756 beslöts tillsättandet av 60
s. k. kommissionslantmätare i Sverige, 1757
av 40 i Finland (namnet härlett från Karl
XI:s kommissioner). Sedan en förordn. om
storskifte utkommit 1757, fick det geografiska
arbetet stå tillbaka och blev 1765 t. v.
inställt. Lantmätarnas ekonomiska
förhållanden voro ogynnsamma, och många lantmätare
övergåvo i slutet av 1700-talet tjänsten. 1802
bestämdes, att
kommissionslantmätartjän-sterna skulle indragas, vilket dock visade sig
omöjligt, varför de bibehöllos men utan rätt
till lön. Enl. 1827 års instr. skulle i varje
län finnas en förste och en andre lantmätare
på stat samt i mån av behov
kommissionslantmätare. Det geografiska kartarbetet,
sockenkarteverket, skulle
återupptagas. Detta överflyttades 1859 till Rikets
ekonomiska kartverk. 1864 utfärdades en ny
instr. Justeringsväsendet övertogs 1879 av
Justeringsstyrelsen. Minskningen av
lantmätarnas uppgifter medförde mot slutet av
1800-talet en tillbakagång för 1., tills Hans
R h o d i n (se d. o.) 1899 blev dettas chef och
en nydaningsperiod började. 1908 års riksdag
fattade beslut om uppläggande av
jordregister, som skulle utföras på lantmäterikontoren
av förste lantmätarna. Följ, år indrogos
kom-missionslantmätartjänsterna och tillsattes
för det egentliga lantmäteriarbetet
distriktslantmätare. 1920 ersattes förste lantmätarna
med överlantmätare. Nu gällande instr. är
utfärdad 11 nov. 1927, i huvudsak
överensstämmande med närmast föreg. Litt.:
»Svenska lantmäteriet 1628—1928. Historisk
skildring» (3 bd, 1928). — Se även
Lantmäteristyrelsen. Ldht.
Lantmäterikarta. Vid
lantmäteriförrätt-ning upprättad karta skall upptaga
ägogränser, gator, vägar, varaktiga hägnader, fasta
fornlämningar, elektriska
högspänningsled-ningar, vattenledningar, diken, vattendrag,
byggnader samt gränser mellan olika ägoslag
och jordarter. L. upprättas vanl. i skala
1 : 1,000, 1 : 2,000, 1 : 4.000 el. 1: 8.000 enl. k. f.
17 dec. 1920 ang. sättet för utförande av vissa
mätningsarbeten m. m. L. får rättslig
giltighet därigenom, att lantmäteriförrättningen
fastställes av vederbörande skiftesmyndighet
på sätt närmare anges i lagen 18 juni 1926
om delning av jord å landet. Ldht.
Lantmäterikontor, se Lantmäteri.
Lantmäteristaten, sammanfattande
benämning på lantmätarna och deras biträden.
Lantmäteristyrelsen. Första ansatsen att
skapa en central ämbetsmyndighet för
lantmäteriet är att söka i förordnandet 1642
av en inspektor för lantmäteriarbetet (se
Lantmäteri). Lantmäteriets förste
egentlige chef blev dock den av Karl XI utnämnde
direktören (se Lantmäteri). Denne fick
1685 en lantmätare till biträde och under de
följ, åren ytterligare en del tjänstemän. Lant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
