Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Lantpartiet—Lantråd
748
Lantmäteristyrelsens hus vid Lantmäteribacken i Stockholm.
mäterikontoret (se Lantmäteri), som
härigenom fick ett ämbetsverks sammansättning,
inrymdes 1689 i den under 1640-talet
uppförda byggnad vid Jakobs kyrka, där L. ännu
har sina lokaler. Ett regi, för tjänstemännen
utfärdades 1691, ersatt av ett annat 1701. I
det senare kallas ämbetsverket
General-lantmäterikontoret till skillnad från
lantmäterikontoren i länen. Chefen kallades
1720 överdirektör, men titeln var personlig
och åtföljde icke ämbetet. Nya instr.
utfärdades 1766 och 1783, enl. vilka chefen
benämndes överdirektör. Enl. 1827 års instr.
ställdes ämbetsverket omedelbart under K.
m:t. Ämbetsverket tillkom inseende över
skiftesverket i riket med vad därmed ägde
sammanhang samt över justeringen av mått,
mål och vikt, ärenden rörande rikets
statistiska indelning och jordens ekonomiska
uppmätning samt tillsyn över rikets geogr.
kartverk, nu kallat sockenkarteverket,
vilket 1859 överflyttades till Rikets
ekonomiska kartverk (se Rikets
allmänna kartver k). 1869—72 ställdes
kartverket åter under L:s ledning. Enl.
instr. 1864 ändrades ämbetsverkets namn till
Lantmäteristyrelsen, vars
verksamhet skulle utövas i Rikets
general-lantmäterikontor, vilken senare
benämning upphörde 1920. Justeringsärendena
överflyttades 1879 till den nyinrättade
Juste-ringsstyrelsen. Enl. nu gällande instr., 11
nov. 1927, åligger L. tillsyn över
jorddel-ningsväsendet och övriga grenar av rikets
lantmäteriväsen, såvida denna ej tillkommer
annan ämbetsmyndighet, dels över arbetet
med uppläggande och förande av jordregister,
dels (sedan 1920) över Statens
reproduktions-‘.nstalt (se d. o.). L. utgöres nu (1930) av en
generaldir. som chef, tre byråchefer, tre
byrådirektörer, en arkivarie, två byråingenjörer
och en registrator. Ämbetsverket, som efter
departementalreformens genomförande 1840
lydde under Civildep., fördes 1900 under
Jord-bruksdep. Litt.: Se Lantmäteri, sp. 746. —
I L:s arkiv förvaras över 200,000 kartor och
handlingar, däribland ett stort antal
1600-talskartor. Ldht.
Lantmäteristyrelsen i
Finland handhar ledningen
av och tillsynen över
lantmäteri- och skiftesgöroinälen,
förandet av jordregister samt
därjämte Finlands
geografiska och topografiska
kartarbeten. Se vidare K. Haataja,
»Finlands kartläggning» (utg.
av Kartografiska sällsk. i
Stockholm 1929). O. Brn.
Lantpartiet. 1. (Eng. The
country party.) Namn för
oppositionen i eng.
parlamentet mot Karl II:s regering
och hovpartiet (The couri
party). Dess huvudmassa
utgjordes till en början av
högkyrkliga kavaljerer, som
ogillade Karl II:s strävan att
gynna katolikerna. En mindre
grupp av puritansk läggning
stöttes tillbaka av
sedeslösheten vid hovet och föror-
dade större tillmötesgående mot dissenters.
I den förra gruppen märktes sir Th.
Os-borne (se d. o.), vilken emellertid 1674 vanns
över på hovets sida och som earl av Danby
omorganiserade hovpartiet. Till
oppositionen övergick däremot s. å. lord Ashley (se
Shaf te s b u r y); bland de ledande märktes
även Algernon Sidney och lord W. Russell.
Som deras huvudsyfte framträdde alltmer att
hindra katolsk tronföljd. Under de häftiga
parlamentsstriderna 1678—80 ersattes
partibenämningarna hovparti och 1. med andra,
och 1., som aldrig fått någon genomförd
organisation, kom därvid småningom att övergå
i whigpartiet. V. S-g.
2. En partipolitisk fraktion, bildad i
opposition mot hattpartiet vid början av 1760—62
års riksdag. Gruppen, som åsyftade en
uppgörelse med den härskande regimen utan att
bereda väg för mössorna, föll redan 1761
sönder genom Pechlins manipulationer. Dess
anhängare kallade sig helst »patrioterna»;
namnet L. betyder närmast »riksparti». —
Även adelsoppositionen mot Gustav III
kallade sig från 1778 års riksdag L. och
»patrioterna». (T. S-g.)
Lantraser bland husdjuren ha uppkommit
därigenom, att husdjuren måst följa
människan i hennes utbredning över jorden och
därvid småningom anpassat sig efter de
lokala förhållandena. Därigenom ha från en
typ utvecklats flera former. Hos några av
så bildade 1. har man genom urval av
avels-djur m.. m. sökt främja utvecklingen av
särskilda nyttiga egenskaper, varigenom s. k.
förädlade 1. uppkommit. H. F.*
Lantregering, den myndighet, åt vilken K.
m:t anförtrott att handha styrelsen inom ett
visst område av riket, ett län. Jfr Län,
Länsstyrelse och Länsväsen.
Lantrygg, karttopografisk term från
mitten av 1700-talet, betecknande vattendelare,
särskilt mellan parallella floddalar. Termen
är nu övergiven men dyker då och då upp i
populär litteratur.
Lantråd (ty. Landrat). 1. Fordom i n.
Tyskland benämning på innehavaren av ett
kommunalt hedersämbete, numera titeln på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
