- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
751-752

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laokoon - Laokoongruppen - Laomedon - Laon - Laos (Lao, folk) - Laos (protektorat) - Lao-tsï - La Palice el. La Palisse - Lapaluoto - Laparotomi - La Paz de Ayacucho

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

751

Laokoongruppen—La Paz

752

Västfasaden till katedralen i Laon.

tunus (Poseidon), kommo två jättelika ormar
simmande och dödade L. och hans söner. Jfr
Laokoongruppen. A. M. A.*

Laokoongruppen, berömd skulpturgrupp med
Laokoon (se d. o.) till huvudfigur. Den
upptäcktes 1506 i Rom och uppställdes i
Vatikanen. Plinius nämner den som ett verk av
de rhodiska konstnärerna Agesandros
(Hage-sandros), Polydoros och Athenodoros. Genom
inskriftsfynd i Lindos på Rhodos kan den
dateras till tiden kort efter 50 f. Kr. L. har
spelat en stor roll i de konstteoretiska
betraktelserna (Lessings »Laokoon») och förr
prisats som blomman av grekisk konst. I
själva verket är den ett karakteristiskt
hellenistiskt arbete. Den fysiska smärtan
ut-tryckes ända till bristningsgränsen, men den
starka effekten motverkar det själsliga
intrycket. Restaureringen är felaktig. Faderns
högra hand skall gripa i håret, yngste sonens
högra arm hänga slappt ned. M. Pn N-n.

Lao’medon, lat. (grek. Laome’don),
sago-konung i Troja, son till Ilos, bedrog Apollon
och Poseidon, som uppbyggt stadens murar,
på den utlovade lönen. Då han sökte
undanhålla Herakles sin dotter Hesione, som denne
räddat från ett havsvidunder, erövrade
Ile-rakles Troja och dödade L. M.PnN-n.

Laon [lä], befäst huvudstad i franska dep.
Aisne, på en brant uppstigande höjd mellan
floderna Aisne och Oise; 19,402 inv. (1926).
L:s största prydnad är den unggotiska
kyrkan Notre-Dame, påbörjad på 1100-talet och
färdigbyggd omkr. 1225 (jfr Fransk konst,
sp. 1050). Från samma tid härstammar
kyrkan S:t-Martin. Museum. Kopparverk,
kol-och sockerhandel. — L. var romarnas
Lugdu-num clavatum. Det blev redan 499
biskops

säte (stiftet upphävdes 1790). På 900-talet
var L. karolingiskt kungaresidens. Vid L.
utkämpades 9—10 mars 1814 häftiga strider
mellan fransmännen under Napoleon I och
den förenade schlesiska armén under Blücher,
varvid Napoleon tvangs att retirera. Staden
besattes under världskriget av tyskarna 1
sept. 1914. I närheten av L., n. v. om staden,
uppställde tyskarna den långskjutande
kanon, med vilken de fr. o. m. 23 mars 1918
besköto Paris. L. återbesattes av
fransmännen 13 okt. 1918. Jfr Belgisk-franska
fronten, sp. 1156 och 1185.

Laos (L a o), folk, boende i området av
samma namn i n. Siam och angränsande
delar av Franska Indokina, i stort sett kring
övre Mekongs flodsystem. De höra till
tai-gruppen (se T a i) och stå kulturellt ganska
högt (skriftspråk, av sydindiskt ursprung).
Deras byar ligga vid floderna, på pålar, och
de leva huvudsaki. av fiske och jordbruk
(ris). De äro, åtm. nominellt, buddister.
Tidigare bodde de i s. Kina men vandrade
söderut och grundade riket Laos, vilket
emellertid förföll under 1700-talet. 1828
erövrades s. delen av Siam, och 1893 kom rikets
n. del under fransk överhöghet. — Litt.:
E. Aymonier, »Notes sur les laos» (1885); C.
Bock, »Tempel och elefanter» (s. å.); Tournier,
»Notice sur le Laos» (1900). K. G. L.

Läos, protektorat i n. v. Franska Indokina,
med gräns mot Siam. Britt. Indien och Kina;
231,500 kvkm, 855.000 inv. (1926), därav 428
européer. Säte för franske residenten är
Vien-tiane (9.219 inv.). Landets v. gräns följer
till största delen floden Mekong. Vid
högvatten utgör denna L:s viktigaste
samfärds-led. Av vikt äro skogarnas biprodukter och
framför allt mineralrikedomen (salt, järn, kol,
koppar, tenn, bly och silver). Befolkningen
utgöres huvudsaki. av tai och kha. Se även
Bortre Indien och Franska
Indokina. —■ V. delen av landskapet Laos ingår
i Siam (V ä s 11 a o s) och en mindre del i
Shanstaterna.

Lao-tsi (»den gamle mästaren»), grundaren
av den taoistiska filosofien (se Kin a,
religion) och författare till urkunden »Tao tö
king», var enl. gammal men föga trovärdig
tradition en man Li Po-yang, 500-talet f.
Kr. Sannolikt är av flera skäl, att
urkundens författare levt något årh. senare, i varje
fall före 300-talet f. Kr. Om hans liv är
intet bekant. B. Kgn.

La Palice el. La Palisse [la pali’s],
Jacques de, fransk krigare i Ludvig XII:»
tjänst (omkr. 1470—1525). Efter L:s död
diktades om honom en mycket populär visa, som
(i omdiktning från 1700-talet) gav upphov till
Kellgrens »Dumboms lefverne».

La’paluoto, Brahestads (Finland) uthamn.

Laparotoml (av grek. lapa’ra, veka livet,
och tomé, snitt), buksnitt, kirurgisk åtgärd
för bukhålans öppnande, en förberedande akt
för ingrepp på här belägna organ. Den
moderna kirurgiens största landvinningar kunna
sägas ha ernåtts genom den säkerhet och
relativa ofarlighet, varmed ett öppnande av
bukhålan nu kan ske. (T. R.)

La Paz [la pa’p] de A y a c u c h o,
rege-ringssäte i Bolivia och huvudstad i dep. La
Paz (105,406 kvkm, 1,005,664 inv. 1926); 142,043

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free