Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappmark(en)s ecklesiastikverk - Lappmarkens första kontrakt - Lappmarkens tredje kontrakt - Lappmarkslagen - Lappmes - Lappo (älv) - Lappo (socken) - Lapp-porten - Lappri - Lappsalva - Lappska missionens vänner - Lappskatt - Lappskogräs - Lappsparv - Lappträsk - Lappuggla - Lappula - Lappvesi - Lappvide - Lappvik - Lappviks centralanstalt för sinnessjuka - Laprade, Victor de - Lapsana - Lapsi - Lapska - Lapska missionens vänner - Lapska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lappmarkens första kontrakt—Lapska språket och litteraturen
783
gudstjänstligt bruk och vid
nattvardsunder-visningen, skall sökande styrka, att han äger
erforderlig kunskap i vederbörande språk;
f. n. (1930) begagnas lapska endast någon
gång i Arjeplog och Jokkmokk med
Kvikk-jokk, finska i Gällivare, Jukkasjärvi och
Karesuando. Kyrkoherdebefattningarna i
Tärna och Karesuando och komministraturen
i Kvikkjokk tillsättas enl. k. kung. 2 mars
1923 av domkapitlet utan församlingens val;
tidigare skedde så även med flera andra
dylika befattningar. Litt.: E. Haller, »Svenska
kyrkans mission i Lappmarken under
frihetstiden» (1896). K. B. W.
Lappmarkens första kontrakt i Luleå stift
omfattar 6 pastorat: Lycksele; örträsk;
Fredrika; Åsele; Dorotea o. Risbäck; Vilhelmina.
Lappmarkens tredje kontrakt i Luleå stift
omfattar 4 pastorat: Jokkmokk o.
Kvikkjokk; Gällivare; Jukkasjärvi o. Vittangi;
Karesuando.
Lappmarkslagen, vanlig benämning på k. f.
18 juni 1915 ang. utsyning å viss skog inom
Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker m. fl. områden. Denna författning avser
enskildas skogar inom Lappmarken samt
Särna och Idre socknar av Kopparbergs län.
Lagen innehåller, att nämnda skogar skola
skötas efter av skogsstatens tjänstemän
uppgjorda planer. Avverkning utöver husbehov
får ske endast efter utsyning av dessa. S-r.
Lappmes, zool., se Messläktet.
Lappo, älv i Finland, även kallad N y k a
r-1 eb y älv (fi. La’puanjoki), utmynnar i
Bottniska viken omkr. 5 km nedom Nykarleby
stad; 166 km, flodområde 4,619 kvkm. O. Brn.
Lappo, fi. La/pua, socken i Vasa län, vid
Lappo älv; 802 kvkm, 14,382 inv. (1929),
finsktalande. — För att vid sin framryckning
söderut komma i besittning av tvärvägen
från Vasa över L. till Lintulaks anföll
Adler-creutz med 4,700 man 14 juli 1808 den något
underlägsne Rajevskij, som stod framför
älven i en ofördelaktig ställning. Ryssarna
drogo sig tillbaka ända till Alavo.
Lapp-porten, nu vanlig benämning på
fjäll-passet Tjuonjavagge s. ö. om Abisko. Se bild
vid art. Lappland.
La’ppri (mlty. lapperi), småsaker, strunt.
Lappsalva, insmörja ett fartygs »stående
gods» (vant, stag, barduner o. dyl.) med
lappsalva, bestående av 10 dir tjära, 1 d.
koltjära och omkr. 0,1 d. terpentin.
Lappska missionens vänner, förening,
stiftad 1880 av prinsessan Eugénie med biträde
av dr P. Fjellstedt till främjande av kristen
odling i Lappland dels genom
predikoverksamhet och skriftspridning, dels genom
skolverksamhet bland lappbarnen. Föreningen har
tidigare haft ett barnhem med skola i
Lanna-vaara (se d. o.). Den har endast kvinnliga
medl. Vid 1928 års slut utgjorde tillgångarna
72,470 kr. (därav fastighet 10,163 kr., vilken
i början av 1930 inköpts av staten). (O. B-e.)
Lappskatt, se Lappar, sp. 767.
Lappskogräs, bot., se Starr.
Lappsparv, zool., se Fältsparvar.
Lappträsk, socken i Nylands län, Finland;
331 kvkm, 5,200 inv. (1929), övervägande
svensktalande. O. Brn.
Lappuggia, se Ugglor.
La’ppula, bot., se Piggfrö.
784
La’ppvesi, fi. Lappee, socken i Viborgs län,
Finland, invid staden Villmanstrand och Saima
kanals övre del; 577 kvkm, 20,325 inv. (1929),
finsktalande. O. Brn.
Lappvide, Sa’lix lappönum, se S a 1 i x.
Lappvik, lastageplats för trävaror i Tenala
socken, Nylands län, Finland, samt station på
järnvägen Hangö—Karis. O. Brn.
Lappviks centralanstalt för sinnessjuka i
Helsingfors, Finland, öppnades 1841 och är
landets äldsta egentliga sinnessjukhus. 155
sjukplatser (1930), varav 40 tjäna som
Helsingfors stads upptagningsanstalt.
Sjukhuset är klinisk undervisningsanstalt för med.
kand, vid Helsingfors univ., där
föreståndaren är e. o. prof, i psykiatri. O. Brn.
Laprade [lapra’d], Victor de, fransk
skald (1812—83). L., som 1858 efterträdde
Musset i Franska akad., var en begåvad
epigon till Lamartine, vars mystiska
naturuppfattning och översvinnliga religiositet han
drev nära nog till karikatyr. Av hans otaliga
skaldestycken har »Psyché» (1841) slagit mest
an, och från hans hand stammar ett par
relativt värdefulla studier över naturkänslan i
klassisk och modern tid (1866 och 1868). Se
monogr. av A. Biré (1886). Kj.S-g.
La’psana, bot., se Harkål.
La’psi, lat., »avfällingar», namn på dem,
som under kristendomsförföljelserna i
Romerska riket avföllo från sin kristna tro.
Lapska, se Lapska språket och
litteraturen.
Lapska missionens vänner, se Lappska
missionens vänner.
Lapska språket och litteraturen. Lapska
språket, de finsk-ugriska språkens (se d.
o.) nordvästligaste utlöpare, står av dessa
närmast de östersjöfinska språken; de med
finnarna antropologiskt obesläktade lapparna
utbytte, kanske under bronsåldern, sitt forna,
för oss till sin byggnad fullständigt obekanta
språk mot en form av det finska språk, som
då talades. Sedan dess har lapskan så starkt
differentierats från finskan, att f. n. endast
språkmannen kan upptäcka den nära
släktskapen dem emellan. Därjämte har språket
sönderfallit i en mängd dialekter, så olika
varandra både till ljudlära, formlära och
ordförråd, att t. ex. lapparna i Jämtland icke
förstå Pitelapparna, dessa icke lapparna i
norska Finmarken och dessa sistnämnda
slutligen icke de ryska lapparna. I stort sett
kunna de lapska dialekterna gruppvis
sammanföras i dem, som talas i 1) ryska
Lappland, 2) Enare, 3) Utsjoki i Finland, Finmark
och Troms fylken, Ofoten och Torne
lappmark, 4) Lule lappmark och Arjeplog, 5)
Arvidsjaur, Malå, Sorsele och n. Tärna samt
6) Stensele, s. Tärna, Vilhelmina, Jämtland
och Härjedalen. Distinkta gränser mellan de
olika grupperna kunna dock i allm. icke
dragas. — Ljudsystemet, mycket olika i olika
dialekter, är synnerligen rikt och överfullt
av svåruppfattade detaljer; särskilt ha
kvan-titetsförhållandena (»stadieväxlingen», se d. o.)
i grupperna 1—3 varit föremål för en till
ytterligheter gående detaljutveckling.
Fjäll-lappsdialekterna i Lule lappmark äro de i
fonetiskt avseende enklaste men också minst
ursprungliga av alla lapska dialekter.
Huvudaccenten ligger alltid på första stavelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
