Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Laske—Easki
814
äldsta tryckta boken på grekiska. — 2.
Andreas Johannes (Janos) L. (1445—
1535). Levde länge i Florens vid Lorenzo de’
Medicis hov och riktade hans bibliotek med
grekiska handskrifter. L. bistod sedermera
Frans I vid inrättandet av kungl. bibi, i
Paris. L. utgav och kommenterade flera
grekiska skriftställares arbeten. A. M. A.*
Laske, härad i Skaraborgs län, vid s.
läns-gränsen, huvudsaki. v. om Lidan; 221,69 kvkm,
5,862 inv. (1930). Socknar: Laske-Vedum,
Västerbitterna, österbitterna, Larv, S.
Lundby, Längjum och Tråvad. Municipalsamhälle:
Vedum. De nordligare socknarna ligga på
den bördiga Skaraslätten och Larvs hed, de
sydligare utgöra en småbergig, mot s.
stigande övergångsbygd till Svältorna. L.
avvattnas huvudsaki. av Lidans biå Afsån.
11,264 har åker, 6,812 har skogs- och
hag-mark. Huvudnäring är jordbruk.
Kommunikationsleder: se karta vid
Västergötland. Tillhör Barne fögderi och Åse, Viste,
Barne och L. domsaga.
Lasker, E d u a r d, tysk jurist och
politiker av judisk börd (1829—84), advokat i
Berlin sedan 1870. L., som 1865—79 var led.
av preussiska lantdagen samt av Nordtyska
förbundets och Tyska
rikets riksdagar från
1867, resp. 1871,
deltog 1867 i grundandet
av nationalliberala
partiet och vann som
ledare av dess
vänsterflygel genom sin
utomordentliga energi
och dialektiska talang
ett mycket stort
inflytande. Han var en
ivrig anhängare av
den tyska
enhetstanken och gjorde sär-
skilt stora, insatser i kampen för
genomförandet av en för hela riket gällande
rättsordning. Hans ideellt betonade men doktrinära
liberala åskådning bragte honom i opposition
mot Bismarck, som han genom häftiga
angrepp, särskilt efter regeringens
omsvängning i konservativ riktning 1878, beredde
stora svårigheter och vars bittra hat han
ådrog sig. L. utträdde 1880 ur
nationalliberala partiet efter dess sprängning. Jfr L.
Freund, »Einiges über E. L.» (1885). R. Sv-m.
Lasker, Emanuel, tysk schackmästare
(f. 1868); tillhör samma släkt som Eduard L.
Han studerade matematik och ifilosofi samt
promoverades till fil. dr i Heidelberg. Gjorde
•sig bemärkt som schackspelare vid
turneringen i Breslau 1889 genom att erövra
mästartiteln, vann därefter en rad glänsande
segrar i internationella turneringar och
matcher och blev 1894 världsmästare genom att
besegra Steinitz. L. försvarade mästerskapet
genom segrar över bl. a. Marshall och
Tar-rasch samt genom oavgjord match mot
Schlechter men förlorade 1921
världsmästar-titeln till Capablanca. 1924 vann L. första
pris i turneringen i New York före bl. a.
Capablanca och Aljechin samt 1925 andra
pris i Moskva (l:a pris Bogoljubov, 3:e
Capablanca). — L. har utgivit, förutom filosofiska
arbeten, bl. a. »Common sence in chess» (1895),
»Gesunder Menschenverstand im Schach»
(1925), »Lehrbuch des Schachspiels» (1926) och
»Das verständige Kartenspiel» (1929). E. J-n.
Laske-Vedum, socken i Laske härad (se
Laske med karta); 24,61 kvkm, 1,124 inv.
(1930). 1,510 har åker, 559 har skogs- och
hagmark. Municipalsamhälle: Vedum (se d.
o.). Egendom: Häggatorp. Ingår i Bitterna, L:s
o. Elings pastorat, Skara stift, Vånga kontr.
Laskl, Jan (lat. namnform J o h a n n e s
a L a s c o), polsk-nederländsk reformator
(1499—1560), brorson till ärkebiskopen av
Gniezno Jan L. (1466—1531). Uppfostrad
hos sin inflytelserike farbror, kom L. under
en studieresa 1524 i
beröring med
Erasmus o. a. män ur de
humanistiska
kretsarna. Vid återkomsten
till Polen 1526
misstänktes han för
re-foymationssympatier
men friade sig genom
en högtidlig ed. Han
steg snabbt i de
kyrkliga graderna och
ingrep även
inflytelserikt i sitt
fosterlands politiska stri-
digheter. 1537 nedlade han alla sina
ämbeten och begav sig till Nederländerna, där han
anslöt sig till reformationen och 1542 utsågs
till ledare för reformationsverket. L.
skapade här ett i sin stränga kyrkotukt av den
calvinska andan präglat kyrkoskick. Även i
Tyskland bidrog han att befrämja
calvinis-mens framträngande. På grund av sitt
avgjorda motstånd mot Augsburger-interim
nödgades han 1548 lämna sitt ämbete och begav
sig omkr. 1550 till England, där han blev
pastor för den vallonska
främlingsförsam-lingen i London. Efter Maria Tudors
tron-bestigning (1553) måste L. jämte sin
församling lämna England. Efter en tids
verksamhet i Sydtyskland återvände han 1556 till
Polen, där han kraftigt verkade för
reformationsverkets befästande och arbetade för en
union mellan reformerta, luteraner och
bö-miska bröder. L:s arbeten ha utgivits av A.
Kuyper (2 bd, 1866). Litt.: H. Dalton,
»Johannes a Lasco» (1881); K. Hein, »Die
Sakra-mentslehre des Joh. a Lasco» (1904). E. Bg.*
Laski, Samuel, polsk storman (d. omkr.
LASKE H°
Skala 1:500 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
