Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Las Palmas—Lassalle
816
Gatubild, från Las Palmas.
Katedralen i Las Palmas.
1612), son till Jan L. Konung Sigismund
uppdrog 1597—98 åt L. två beskickningar till
hertig Karl i Sverige. Under de svåra
förhandlingarna med hertigen visade sig L. som
en ganska skicklig och smidig diplomat, som
till det yttersta sökte bevaka sin herres
intressen. Även 1609 ledde han förhandlingar
med Sverige. Se S. Tunberg, »Sigismund och
Sverige 1597—1598» (2 dir, 1917—18). S. T-g.
Las Pa’Imas, huvudstad i sp. prov. Las
Palmas, omfattande öarna Gran Canaria,
Lanza-rote, Fuerteventura och kringliggande
små-öar el. ö. delen av Kanarieöarna; 69,086 inv.
(1928). L. ligger på Gran Canaria, i en
bördig trakt. Biskopssäte med praktfull kate
dral, många kyrkor och kloster från 1500- och
1600-talet. Betydande hamn, Puerto de
la L u z, med stor fiskeflotta och varv.
Lassa, huvudstad i Tibet, se L h a s a a
Lassalle [lasa’l], Ferdinand, tysk
politiker och vetenskapsman (1825 u/4—64 ^g), av
judisk börd. Student i Breslau 1842—44, vart
han snart en lidelsefull anhängare av Hegels
filosofi. I Berlin 1844
—45 arbetade han med
ett verk om
Heraklei-tos, som var nästan
färdigt, då han avstod
från en lovande
akademisk bana och
ridderligt ägnade sig åt att
tillkämpa den av sin
make skändligt
behandlade 40-åriga
grevinnan Sophie von
Hatzfeldt skilsmässa
och ekonomisk
gott-görelse. Efter nio års
processande erbjöd greven 1854 en
tillfredsställande förlikning, som även tillförsäkrade
L. en avsevärd livränta. Under
revolutionsåret 1848 hade Marx vunnit L. för folkets
sak, han deltog aktivt i agitationen för en
demokratisk republik, satt 7 månader häktad
för uppmaning till uppror och dömdes till ett
halvt års fängelse, varur han frigavs 1 april
1851. L., i vars liv politiska och
vetenskapliga strävanden avlösa och genomtränga
varandra, återupptog efter förlikningen sitt
filosofiska studium. I Berlin, dit han först
1857 fick tillstånd att återvända,
fullbordade han »Die Philosophie Herakleitos’ des
Dunklen» (2 bd, 1857—58). »Der italienische
Krieg und die Aufgabe Preussens» (s. å.)
framhöll tysknationella synpunkter i
motsats mot landsflyktingen Marx: nu vore
stunden inne iför Preussen att angripa
Österrike och skapa ett förenat, demokratiserat
Tyskland. »Das System der erworbenen
Rechte» (2 bd, 1861), ett omfattande
poli-tiskt-juridiskt arbete, avsåg att klarlägga
i vilka fall lagarna hade retroaktiv kraft att
upphäva särskilt ekonomiska rättigheter och
när en därigenom gjord förlust berättigade
till skadestånd; det behandlade även den
romerska och germanska arvslagstiftningen. L.
betecknade själv sitt verk som ett försök till
»vetenskapligt rättssystem för revolution och
socialism». S. å. uppsökte han Garibaldi på
Caprera och sökte egga honom till angrepp
på Österrike, varmed han förknippade
fantastiska planer på tysk och ungersk
revolution. Sedan L. i »Julian Schmidt, der
Literar-historiker» (1862) nedhånat dennes ytliga,
bornerat protestantiska och liberala tyska
litteraturhistoria, kastade han sig in i
valstriden i Preussen genom tal och ströskrifter
(»Die indirekte Steuer und die Lage der
ar-beitenden Klassen», »Ueber
Verfassungswe-sen», »Macht und Recht», »Ueber den
beson-dern Zusammenhang der gegenwärtigen
Ge-schichtsperiode mit der Idée des
Arbeiterstan-des» m. fl., 1863). Demokratisk realpolitiker,
vägrade L. att som de liberala försvara den
av regeringen våldförda författningen och
utdömde deras skattevägran som verkningslös;
i stället önskade han absolut parlamentarisk
obstruktion. En skriven författning,
framhöll L., har värde blott om den motsvarar
samhällets faktiska maktförhållanden. Hos
arbetarna sökte han väcka medvetenhet om
att vara en social klass och en politisk makt,
som ej hade gemensamma intressen med
bor-gerskapet. Samtidigt fick han tillfälle att
omsätta sina teorier i handling och komma i
omedelbar förbindelse med arbetarna, då
arbetarföreningen Vorwärts i Leipzig, som
förberedde en allmän tysk arbetarkongress,
erbjöd honom ledningen. Hans jakande svar,
»Offenes Antwortschreiben», är
utgångspunk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
