Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Lassell—Lassen, N.
818
ten för den tyska arbetarrörelsen. Där
utvecklade han, att arbetarna måste konstituera
sig som självständigt parti med allmän, lika
och direkt rösträtt som det viktigaste
kravet. Rösträtten var villkoret för att lösa den
sociala frågan. Från Ricardo (se d. o.) upptog
L. teorien om »den järnhårda lönelagen»:
arbetslönerna hålla sig i genomsnitt omkring
existensminimum, så länge arbetsgivarna äro
privata företagare. Arbetarnas usla
ekonomiska ställning kunde förbättras först om
arbetarassociationer övertoge den
fabriks-mässiga produktionen, så att företagarvinsten
tillfölle arbetarna. Då dessa ej kunde skaffa
det behövliga storkapitalet, var det statens
plikt att med kapital (el. kredit) möjliggöra
de stora produktionsföretagen. Därför måste
arbetarklassen vinna den politiska makten;
medlet vore en allmän tysk arbetarförening,
vars taktik L. skisserade med stor
skicklighet. Anslutningen förblev dock ringa trots
L:s framgångar som agitator i Rhentrakten
och Berlin hösten 1863. De liberala
behärskade ännu arbetarmajoriteten, Marx m. fl.
började underminera L:s verk, och hans
ansträngningar att vinna bundsförvanter,
varvid han även kom i kontakt med Bismarck,
lyckades ej. överansträngd av sitt
mångskiftande arbete — den politiska
verksamheten, svaromålen i en mängd åtal för
högförräderi och tryckfrihetsbrott, vetenskapliga
verk, bl. a. en större stridsskrift motSchulze
von Delitzsch, 1864 —, sökte han bot i Schweiz.
Där förälskade han sig i Helene von
Dön-niges, som besvarade hans kärlek men av sin
familj förmåddes att återtaga sitt jaord. L.
framtvang en duell, vari han 28 aug. sårades
till döds av familjens representant. — L. var
en lidelsefull, äregirig, idealistisk natur med
rastlös energi, skarpt verklighetssinne och
utomordentlig dialektisk förmåga. Skr.:
»Ge-sammelte Reden und Schriften» (12 bd, 1919
—20), »Nachgelassene Briefe und Schriften»
(6 bd, 1921—25), »Gesamtwerke» (1919 ff.)
brev till Marx, Engels, Herwegh m. fl.
Mo-nogr. av G. Brändes (1881; föråldrad), E.
Bernstein (1919), S. Baron (1923), H. Oncken
(4:e uppl. 1924). R-n B.
Lassell [läse’1], William, engelsk
amatörastronom (1799—1880). Förfärdigade själv
stora och utmärkta spegelteleskop, med vilka
han upptäckte Neptunus’ måne, månarna
Hyperion, Uriel och Ambriel samt 600 nya
nebulosor. K. Lmk.
Lasse-Maja, öknamn på stortjuven Lars
Molin, ofta klädd som kvinna. L. dömdes
1813 till livstidsfängelse men benådades 1838
och dog i Arboga 1845, omkr. 60 år gammal.
Berättelserna om hans öden voro länge en
omtyckt folkläsning.
Lassen, Christian, norsk-tysk indolog
(180 0 22/io—76 8/5). Var född i Bergen,
studerade i Bonn under A. W. v. Schlegel och
i Paris, blev 1830 e. o. och 1840 ord. prof, i
indisk filologi i Bonn. L. var en av
1800-talets mera framstående sanskritfilologer och
gjorde sitt namn berömt särskilt genom sin
omfattande och ännu i dag oumbärliga
framställning av Indiens äldre geografi, etnologi,
politiska och kulturella historia i det
monumentala verket »Indische Altertumskunde»
(4 vol., 1847—62; vol. 1—2, 2:a uppl. 1867
—74). Bland hans talrika, övriga arbeten böra
nämnas »Essai sur le Pali» (1826; tills, m. E.
Burnouf), »Institutiones linguæ pracriticæ»
(1837), en uppl. av »Gltagovinda» (1836) och
en sanskritkrestomati
(1838), »Zur Geschichte
der griechischen und
indoskythischen
Kö-nige» (1838) m. m.
Tills, m. en del av
samtidens främsta
tyska orientalister (H.
Éwald, H. von der
Ga-belentz m. fl.)
grundläde L. 1837
Zeit-schrift für die Kunde
des Morgenlandes. L:s
livsverk och
betydelse för indologien ha
värdesatts av Windisch i »Geschichte der
Sanskrit-Philologie und Indischen
Altertumskunde» (1917), s. 154—158, 164—197. J. Ch-r.
Lassen, E d u a r d, tysk tonsättare och
dirigent av dansk-judisk härkomst (1830—1904).
Fick sin utbildning i Tyskland och Italien.
Genom sin opera »Landgraf Ludwigs
Braut-fahrt» förvärvade han sig Liszts ynnest och
kallades till Weimar, där han (efter Liszt)
var hovkapellmästare 1858—95. L. var
under denna tid en av nyromantiska skolans
ivrigaste främjare. Han komponerade i Liszts
anda flera symfoniska verk och operor; mest
berömd blev hans musik till Goethes »Faust».
Hans sånger uppskattades överallt i Europa.
Som dirigent var han mycket ansedd. T. N.
Lassen, Hartvig M a r c u s, norsk
litteraturhistoriker (1824—97), brorson till Chr.
L. Var lärare vid Nissens pigeskole i Oslo
och 1857—91 red. av Skillingmagazin,
dessutom av tidskr. Folkevennen och tidningen
Folkebladet. L. utgav Henrik Wergelands
samlade skrifter (9 bd, 1852—57) och i urval
hans »Breve» (1867) samt skrev »Henrik
Wergeland og hans samtid» (1866). (E. Jsn.)
Lassen, Julius, dansk rättslärd (1847—
1923). Blev jur. kand. 1871, anställdes i
justi-tiedep. och blev 1879 jur. dr på avh.
»Be-tingelserne for forsögets strafbarhed». 1881
—1918 var L. prof, vid univ. Han blev
he-dersdr i Oslo 1911 och i Lund 1918. L. var
1896—1918 regensprovst (föreståndare för
studentbostaden Regensen). Bland L:s
talrika skrifter kunna nämnas »Haandbog i
obligationsretten, almindelig og speciel del»
(1892—97), »Lærebog i obligationsrettens
specielle del» (1912) och »Kjöb og salg» (1906).
Han tog livlig del i arbetet för gemensam
nordisk lagstiftning. L:s »udvalgte af
handlinger» utgåvos 1924. Litt.: Fr. Dahl,
»Juri-diske profiler» (1920). P. E-t.
Lassen, N i e 1 s, dansk rättslärd (1848—
1923). Blev jur. kand. 1870, jur. dr 1875
(»Villien som forpligtelsesgrund»), assessor i
landsoverretten 1890, i Höjesteret 1897 och
var justitiarius där 1909—15. L. var
borgar-representant i Köpenhamn 1889—97. Hans
juridiska författarskap omfattar en rad klara
och ypperligt skrivna avh., bl. a. om
skade-ståndsplikt och fastställelse av skadestånd,
dokumentförfalskning och utpressning etc. I
»Den Struenseeske proces» (i Tidsskrift for
Retsvidenskab 1891) försvarade han domen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
