Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lateranen - Lateransynoder, Laterankonsilier - Laterit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Lateransynoder—Laterit
828
Lateranpalatset.
Palazzo Lateranense, efter ritningar
av Domenico Fontana (färdigt 1586). Här
inrättades 1843 Museo Lateranense
med avdelningar för bl. a. antik profan konst
(Museo profano) och för fornkristen konst
(Museo cristiano). Nyligen (efter 1925) har
där även anlagts en avdelning för
missions-etnografika. Palatset är hopbyggt med B
a-8 i 1 i c a di San Giovanni in L a t
e-r a n o, »modern och huvudet för alla kyrkor
i Rom och världen», som lär ha anlagts av
Konstantin den store, senare betydligt
förändrad genom flera ombyggnader. Sitt nuv.
utseende, en femskeppig anläggning i
barockstil, fick kyrkan omkr. 1650 av F. Borromini;
antika kolonner, medeltida mosaikgolv,
vägg-och valvmålningar, gravmonument o. a.
skulpturverk från medeltid och nyare tid tillhöra
den praktfulla interiören. Förhallen till n.
tvärskeppet är från 1580-talet, av D. Fontana,
och huvudfasaden mot ö. från 1730-talet, av
Alessandro Galilei. En av de fem portarna i
Det inre av kyrkan San Giovanni in Laterano.
denna är den endast under
jubileumsåren öppna P o r t a
santa. Battistero San
Giovanni in Fonte, en åttasidig
kupolbyggnad strax v. om
komplexet, är Roms äldsta
dopkyrka, anlagd på
Konstantins tid och ombyggd på
400-talet. På ö. och s. sidorna äro
kapell tillbyggda, vilka
liksom dopkyrkan äro rika på
märkliga konstalster. I n. ö.
på piazzan ligga påvarnas
huskapell Sancta s a n
c-t o r u m, från 1270-talet, och
Scala santa, den heliga
trappan, med 28 steg av
marmor; enl. legenden skall
Kristus ha gått på dessa steg, då
de lågo i Pilatus’ palats i
Jerusalem, varifrån de skola ha
överförts under
korstågsti-den. — I L. ha hållits flera
betydelsefulla synoder (se L
a-t e r an sy n od er). Där
avslöts 11 febr. 1929 Lateran f ör draget
mellan påven och konungariket Italien (se
Vatikanstaden). E. L-k; V. S-g.
Lateränsynöder, La teränkonsilier,
de i Laterankyrkan i Rom (se L a t e r a n e n)
hållna kyrkomötena Fem räknas av den
romerska kyrkan som ekumeniska, ehuru de
(med undantag för det 4:e) gällt uteslutande
den västerländska kyrkan, näml.: 1) 1123
under Calixtus II. På detta möte
bekräftades konkordatet i Worms 1122 och bilades
den s. k. investiturstriden. 2) 1139 under
In-nocentius II, varvid denne erkändes som påve.
Därmed upphävdes den första påveschismen.
3) 1179 under Alexander III, varvid
utfärdades bestämmelser om kyrkotukt och disciplin
bland de andliga samt ang. påveval. Se också
Inkvisition, sp. 609. 4) Det 4:e
late-ranska mötet, som hölls av Innocentius III
1215, var ett av de mest lysande kyrkomöten,
som någonsin hållits, och en rad beslut
fattades. Om de viktigaste se Inkvisition,
sp. 609, och
Innocentius, sp. 619. Där blev
trans-substantiationsläran fastställd
samt påbjödos obligatorisk
årlig bikt och
nattvardsgång. Vidare fördömdes
albi-gensernas kätteri och förbjöds
stiftandet av nya
munkordnar. Domkapitlen fingo
ensamrätt att välja biskopar.
5) Den 5:e Lateransynoden,
1512—17, under Julius II och
Leo X, upphävde alla de
beslut, som fattats på mötet i
Pisa 1511 samt på konsilierna
i Konstanz och Basel på
1400-talet. — 1725 hölls åter en
Lateransynod, av Benedictus
XIII, varvid konstitutionen
»Unigenitus» förklarades för
trosnorm. Jfr Konsilium
och där anförd litt. samt A.
Luchaire, »Innocent III», bd
6 (1908). (HgPl.)
Laterit, en vanl. tegelröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
