Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Lava—La Vallée
870
faldiga landets rörelsekapital; statens
skulder skulle utplånas och industrien nå en förr
okänd blomstring. L. fick dock endast
privilegium att anlägga en privat bank 1716.
Privilegiet skulle gälla i 20 år; grundfonden blev
6 mill. livrés (1,200 aktier på 5,000 livrés).
Banken skulle få mottaga depositioner samt
diskontera in- och utländska växlar. Den
började sin verksamhet i juni 1716, då endast
375,000 livrés voro inbetalda. L. sänkte
ut-låningsräntan från 2,5 % i månaden, förut den
vanliga, till 4—5 % för år. Allmänhetens
tillit gjorde inom kort ibanken till
medelpunkten i den franska penningvärlden. I
april 1717 förordnades, att bankens växlar
skulle mottagas i statens kassor, och 4 dec.
1718 upphöjdes den till kunglig bank. Utom
denna bank inrättade L. 1717 ett stort
handelskompani, Mississippi kompaniet
(Compagnie d’Occident), vilket inköpte stora
områden i Louisiana. Stora och små
kapitalister skyndade att insätta sina penningar
i kompaniet. Aktierna gällde 500 livrés, och
man utsläppte för 25 mill. sådana.
Kompaniet fick el. köpte sig snart även uteslutande
handelsrätt på Sénégal, Ostindien och Kina,
varefter det fick namnet Compagnie des Indes.
Bankens hela grundfond nedlades i
kompaniets aktier. Vid aktieinbetalningar mottogos
statens obligationer till pari samt
överlämnades till statskassan för att makuleras. På
så sätt blev bolaget utan rörelsekapital, och
därför började det belåna aktier och utlämna
lånebeloppen i sedlar, varigenom den
utelöpande sedelstocken alltjämt ökades. Banken
fick även låna staten 1,600 mill. i sedlar på
mycket billiga villkor. I mars 1719 stod L:s
system på sin höjd. Sedlar o. a. obligationer
utsläpptes till ett belopp av 3 milliarder
livrés, medan landets klingande mynt
beräknades till blott 700 millioner. Mot slutet
av 1719 började en mängd förståndigt folk,
förskräckt över denna disproportion, att
realisera sina aktier. L. sökte rädda sina företag
genom att i febr. 1720 alldeles sammanslå
banken och kompaniet. Men aktiernas värde
sjönk för varje dag, och 10 okt. förbjöds
banksedlarnas mottagande i statens kassor.
Antalet av dem, som ruinerades genom detta
fallissemang, var oerhört. L. hotades till livet
och måste fly ur Frankrike, i dec. 1720. Med
blott 800 livrés lämnade han detta land, dit
han medfört 1,600,000 livrés, vilket visar, att
han icke var en samvetslös bedragare. L.
levde de sista åren av sitt kringirrande liv
på spel och dog i fattigdom. — Litt.: J. V.
Tallqvist, »Merkantilistiska banksedelteorier»
(1920). J. F. N.*
Lava, den ur en vulkan i smält tillstånd
frambrytande bergart, som sedan stelnar i
luften (se vidare Vulkan).
Lavabomb, Vulkanisk bomb, geol., se
Vulkan.
Lavad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping; 17,69 kvkm, 345
inv. (1930). Omväxlande slätt- och skogsbygd
samt i ö. i nord—sydlig riktning gående
bergåsar. 893 har åker, 650 har skogs- och
hagmark. Ingår i Tådene, L:s, N. Kedums o.
Tranums pastorat, Skara stift, Kållands kontr.
Lava’l, huvudstad i fr. dep. Mayenne, vid
Loires biflod Mayenne; 28,099 inv. (1926).
John Law. Målning av Hyacinthe Rigaud..
Biskopssäte. Gammalt slott med donjon från
1100-talet, nu museum. Bredvid detta ligger
nya slottet, nu justitiepalats. Katedral,
delvis från 1100-talet. Linneindustri.
Lava’1, De (el. de), se De L a v a 1.
La Valette [la valä’t], A n t o i n e Marie,
greve, fransk ämbetsman (1769—1830). Blev
1796 Napoléon Bonapartes adjutant <5ch 1798
g. m. Émilie Louise de Beauharnais,
brorsdotter till Joséphine Bonapartes förste make.
Under kejsardömet var L.
generalpostdirektör, avskedades vid Bourbonernas återkomst
1814 men återtog sitt ämbete under »de hundra
dagarna» och dömdes efter Napoleons fall som
högförrädare till döden nov. 1815. Dagen
före den utsatta avrättningsdagen bytte L. i
fängelset kläder med sin maka och lyckades
fly till utlandet, medan makan kvarhölls i
fängelset och av ångest blev vansinnig (d.
1855). L:s »Mémoires et souvenirs» (2 bd,
1831) utkommo 1905 i ny uppl.
La Valette [la valä’t], Jean Parisot
de, stormästare i johannitorden (1494—1568).
Han blev 1557
stormästare på Malta,
reorganiserade ordens
flotta och bekämpade
turkarna. Sultan
So-liman II landsatte
1565 en stor här på
Malta, men efter svår
belägring lyckades L.
tvinga turkarna att
lämna ön, som han
sedan starkt befäste.
Till L:s ära
uppkallades staden La
Valette el. Valetta (se
d. o.) på Malta. (B. H-d.)
La Vallée [la vale’], se De la Vallée.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
