Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
La Vallière—Lavar
872
La Vallière [la [-va-liä’r],-] {+va-
liä’r],+} Louise
Franko i se, hertiginna av,
Ludvig XIV:s
älskarinna (1644—1710).
Två av deras harn
nådde mogen ålder,
näml. Marie Anne,
»Mademoiselle de
Blois» (se Conti, L.
A. de Bourbon), och
greven av Vermandois
(1667—83).
Hertigin-netiteln fick L. 1667.
Hon gick 1675 i kloster och ägnade sig åt
botövningar.
Laval-Montmorency [lava’1-mämåräsi’],
F r a n s oi s Xavier de, Kanadas förste
romersk-katolske biskop (1623—1708). Utsågs
1658 till apostolisk vikarie i Quebec och
anlände juni 1659 till Kanada, där han
organiserade den katolska kyrkoförvaltningen.
Quebec blev 1670 ett särskilt stift med L.
som biskop till 1683, då han av hälsoskäl
nedlade sitt ämbete. Han återvände 1684 till
Frankrike men reste 1688 ånyo ut till
Kanada och vistades där till sin död som
inflytelserik privatman. L. upprättade 1663 ett
seminarium i Quebec, där det 1852
upprättade Lavaluniversitetet uppkallats
efter honom. Han sökte bekämpa
rusdryckernas inträngande bland indianerna. V. S-g.
Lava’ndula, bot., se Lavendel.
La’vansaari [-säri], även L ö v s k ä r,
ösoc-ken i Viborgs län, Finland. Består av tre öar
i Finska viken, omkr. 30 km från Ryssland
och 70 km från Finlands fastland: L., den
därmed genom en smal sandås förenade
Sui-saari samt Penisaari jämte smärre holmar.
16 kvkm, 1,338 inv. (1929), finsktalande.
Bosättningen är koncentrerad till ön L:s n. v.
sida. Under världskriget byggde ryssarna där
batterier. O. Brn.
Lava’nt, vänsterbiflod till Drava, i
Steier-mark och Kärnten, Österrike, från Zirbitz-
kogel (2,397 m ö. h.); 64 km lång.
Lavant-dalen omges av Lavanttalalperna.
Lavar, Lichénes, en egendomlig grupp av
växter, som äro dubbelorganismer, bestående
av svampar, vilka leva i samliv med alger.
Deras dubbelnatur blev känd förnämligast
genom S. Schwendeners undersökningar (1869).
Växtkroppen är hos 1. en bål, d. v. s. ej
uppdelad i rot, stam och blad. I vissa fall
är den h. o. h. dold i underlaget — i bark
el. i sten —, varur endast fruktkropparna
träda fram. I andra är den skorplik och tätt
vidvuxen underlaget (s korplavar, bild
1—4), bladlik och mer el. mindre löst fäst
vid detta (bladlavar, bild 5—8) el.
busklik (bus k lavar, bild 9—10). Bålen består
av rikt förgrenade, septerade (»ledade»)
svamp-hyfer, som vanl. äro tätt sammanvuxna och
bilda ett kompakt barklager, i bålens inre
däremot bilda en lucker, luftförande vävnad,
märglagret. Algerna, gonidierna, äro
klorofycéer (rent gröna el. gulgröna) el.
schi-zofycéer (blågröna) och ligga ofta i ett mer
el. mindre sammanhängande skikt överst i
märglagret. Hos vissa 1. finnas förutom de
i bålen normalt förekommande gröna
gonidierna i utväxter på bålens yta el. i skarpt
begränsade partier i dess inre (cefalodier)
blågröna sådana.
L. föröka sig genom sporer, som hos några
få bildas genom avsnörning på basidier (som
hos basidiomyceterna; Basidiolichenes, t. ex.
Cora), hos det stora flertalet genom fri
cellbildning inuti sporsäckar (som hos
askomy-ceterna; Ascolichenes). Fruktkropparna, a p
o-th eci e r na, överensstämma hos dessa med
motsv. organ hos askomyceterna och äro
antingen öppna (som hos diskomyceterna;
Di-scolichenes) el. slutna (som hos
pyrenomyce-terna; Pyrenoliclienes). För ett antal fall
har påvisats, att bildningen av fruktkropp
föregås av en befruktning. Honorganet,
kar-p o g o n e t, utgöres av en hopnystad,
fler-rummig hyf, askogonium, inne i bålen
och ett från detta utgående, vanl. flerrummigt
Bild 1. Lecanora subfusca.
Bild 2. Ochrolechia
tartarea.
Bild 3. Rhizocarpon
geogra-phicum.
Bild 4. Graphis scripta.
Bild 5. Gyrophora
probo-scidea.
Bild 6. Sticta filicina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
