Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Lavasjö—Lave
874
Bild 7. Xanthoria
parietina.
Bild 8. Cora Pavonia.
Bild 9. Roccella
hypo-mecha. (a apotecier.)
Bild 10. Vsnea
bar-bata. (a apotecier.)
trikogyn, vars spets
skjuter upp över bålens
yta. De små,
membran-klädda, oftast
stavformi-ga hanliga könscellerna,
spermatierna, alstras
genom avsnörning inuti
spermogonier, som
erinra om de slutna
frukterna, och kopulera med
trikogynet. Hos många, kanske de flesta,
uppstå dock frukterna på apogam väg (jfr
Apogami). Celler, liknande spermatierna
och bildade på samma sätt som dessa (i
pyk-nider), ha också visat sig kunna gro och ge
upphov till hyfer. På vegetativ väg föröka
sig 1. genom lösgjorda båldelar och genom
soredier. Dessa, som utgöras av små,
vanl. vita gryn, bestående av några få
goni-dier, omspunna av hyfer, alstras på vanl.
skarpt begränsade ställen under barklagret
(soral) och frigöras genom dess bristning
samt spridas med vinden el. vatten.
L. bilda en ytterst artrik grupp, och deras
indelning stöter på utomordentliga
svårigheter. I regel äro 1. mångåriga och växa
långsamt. De äro mer el. mindre talrikt
representerade nästan överallt, där
landvegetation är möjlig. Starkare beskuggning kunna
de flesta dock icke fördraga. Till följd av
sin förmåga att uthärda extrema temp. och
långvarig torka utgöra de vegetationens
ut
poster i polartrakterna, på höga berg och
kala öar, och de spela i naturens hushållning
en stor roll. I kemiskt avseende utmärka sig
1. genom förekomsten av lavstärkelse
i hyfväggarna och av oftast färgade 1 a v s
y-r o r, som vanl. bilda små korn på ytan av
hyferna. Ekonomiskt ha 1. ej ringa betydelse.
Om renlaven se C 1 a d o n i a, om I
s-1 a n d s 1 a v e n se d. o. Som födoämnen
brukas bl. a. mannalaven (Lecanora
escu-lenta; se Manna) och iwatake
(Gyro-phora esculenta, i Japan). Förr nyttjades flera
lavfärgämnen; numera ha endast 1 a c k m u s
och or sel j nämnvärd betydelse. G. M-e.
Lavasjö, vulkankrater, fylld av smält lava,
t. ex. kratern Kilauea på Hawaii. Jfr H
a-waiiöarna, sp. 649.
Lavater [läTatar el. lafä’tar], Johann
C a s p a r, tysk-schweizisk författare (1741—
1801). Tidigt gripen av en asketisk-mystisk
rörelse, gjorde sig L. först bekant genom en
skrift (1762) mot en
tyrannisk lantfogde,
utbildades 1763 till
själasörjare hos
prästen J. J.
Spal-ding i svenska
Pommern, blev 1769
diakon, 1775 pastor och
1786 kyrkoherde i
Zürich. Modigt
uppträdde L. 1798 ff.
mot fransmännens
och revolutionens
våldsgärningar.
1799, då Masséna
intog Zürich,
träffades L., som
hjälp
te sårade på gatan, av en fransk kula och
dog efter långvariga lidanden. — L. var
en av Sturm und Drangtidens
egendomligaste män, ägde gränslös fantasi, djup
känsla, flödande vältalighet, fromhet och
tolerans men var ej nogräknad i valet av
medel. Han hemföll slutligen åt ett halvt
vidskepligt fromleri och lät lura sig av
allehanda fantaster och undergörare.
Pietistiskt nitälskande mot rationalismen framstår
L. i »Geheimes Tagebuch» (1771—73),
»Christ-licthe Lieder» (2 bd, 1779—80), »Aussichten in
die Ewigkeit» (3 bd, 1768—73) m. fl.
upp-byggelsearbeten. Berömdast var L. genom
sitt försök till vetenskaplig fysionomik (se
d. o.): hans stora »Physiognomische
Frag-mente zur Beförderung der
Menschenkennt-niss und Menschenliebe» (4 bd, 1775—78),
vartill bl. a. Goethe och Herder bidrogo,
beundrades över hela Europa. L:s »Ausgewählte
Schriften» utkommo i 8 bd 1841—44. Ty
monogr. av S. Gessner (1802; sv. övers. 1810—11),
H. Funck (»Goethe und L. Briefe und
Tagebü-cher», 1901), A. Vömel (1923); fr. monogr. av
O. Guinaudeau (1924). (R-n B.)
Lavatèra, bot., se Kattostväxter.
Lave. 1. Sitt- el. liggplats, särskilt i
badstugor och kolkojor. — 2. L. el. G r u
v-1 a v e, i gruva en plattform av trä, byggd
över el. bredvid en gruvöppning för att
underlätta arbetet. — 3. Inrättning för odling
av växter. Plantlave är ung. dets. som
kallbänk (se Drivbänk) och nyttjas
utomhus. Växthuslavar anbringas inomhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
