Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Lavedan—Lavera
876
de utgöras vanl. av en ram, hopsatt av på
kant ställda bräder el. cementplattor och fylld
med jord. G. H-r; C. G. D.
Lavedan [lavdä’], Henri, fransk
författare (f. 1859). L. har gjort sig bemärkt som
kvick och lätt frivol skildrare av det
mondäna och demimondäna Parislivet kring
sekelskiftet. Han började
skriva romaner, de
flesta sedermera
dramatiserade — nämnas
må »Mam’zelle Vertu»
(1885), »Sire» (1888)
och »Viveurs» (1895)
—, men övergick
sedan helt till teatern,
där han vann
ögonblicklig framgång med
komedien »Une
fa-mille» (1890). »Le
prince d’Aurec» (1894)
är en dråplig satir på
kunglig uppfostran, »Le marquis de Priola»
(1902) ett modernt Don Juandrama med
kusliga inslag, och med problemdramat »Le duel»
(1905) befäste L. sin ställning. Stor lycka
gjorde hans patriotiska melodram »Servir»
(1913). Endast lustspelet »Cathérine» (1897)
har uppförts i Stockholm (1907). 1898
invaldes L. i Franska akad. Se R. Doumic, »Le
théåtre nouveau» (1908). Kj.S-g.
Laveleye [lavlä’], É m i 1 e, baron de,
belgisk nationalekonom och publicist (1822—92).
Debuterade som nationalekonomisk författare
1857 med en kritisk studie över
Manchester-skolan och läran om
handelsfriheten. 1864
blev L. prof, i
nationalekonomi i Liége.
Kort före sin död
erhöll han
baronvärdighet. L. utvecklade en
ytterst rikhaltig
produktion som
skriftställare på skilda
områden och var
mönstret för en essäist.
Bland hans arbeten
märkas
»L’enseigne-ment obligatoire»
(1859; »Vår tids folkundervisning», 1867),
»Essai sur 1’économie rurale de la Belgique»
(1863; 2:a uppl. 1875; »Åkerbruket i Belgien»,
1867), ȃtudes dՎconomie rurale; la
Néer-lande» (1864; »Nederländernas åkerbruk»,
1866), ett par mycket spridda broschyrer om
klerikalismen i Belgien (1874) och motsatsen
mellan protestantism och katolicism (1875;
sv. övers, s. å.), »Le socialisme contemporain»
(1881; 6:e uppl. 1891; »Den moderna
socialismen», 1886), »Le luxe» >(1887; »Lyxen», 1892),
»Le gouvernement dans la démocratie» (2 bd,
1891) och »La monnaie et le bimétallisme
in-ternational» (1891). — Hans mest betydande
arbete torde vara »De la propriété et ses
formes primitives» (1874; 5:e uppl. 1901), en
ekonomiskt historisk och rättsfilosofisk
undersökning, som ville bevisa, att i forntiden
egendomsgemenskapen, framför allt till
jorden, var allmänt härskande hos olika folk
och att den enskilda äganderätten först
senare utvecklat sig ur denna samfällda
ägande
rätt till jorden, en uppfattning, som icke stått
sig inför den moderna kritiken. L. var som
politiker utpräglat demokratisk, och hans
ståndpunkt företedde likhetspunkter med den
evangeliska riktningen inom de kristligt
sociala tankeströmningarna. Han förde länge
den liberala katolicismens talan men övergick
på 1870-talet till protestantismen. Litt.: R.
Goblet d’Alvielle, »É. de L., sa vie et son
æuvre» (1894). E. H. T.*
Lavema’ng (fr. lavement, av lat. laväre,
tvätta, skölja ren) el. Klistir, Klystir
(av grek. kly’zéin, tvätta), insprutning av
vätska i ändtarmen, vanl. för att avlägsna
tarminnehåll, någon gång för att tillföra
näring eller läkemedel. Vätskan införes
genom spruta, sköljkanna el. klysopomp (se
d. o.) och utgöres vanl. av vatten med någon
tillsats, t. ex. såpa, olja el. garvsyra,
beroende på sjukdomens natur. E. L-g.
Lavendel, Lavandula spica.
Lave’ndel, Lava’ndula, företrädesvis i
Medelhavsländerna hemmahörande labiatsläkte
med i axlik ställning samlade, blå el. violetta
blommor. L. spica (L. vera), en liten,
upprätt, grå halvbuske med smala, nästan
jämnbreda, helbräddade blad, nedtill glest ax och
små blommor, odlas i Sverige som
prydnadsväxt i trädgårdar. Den odlas bl. a. i
England i stor skala för framställning av
lavendelolja, som ingår i vissa parfymer,
lavendelsprit och lavendeldroppar. G. M-e.
Lavèra (fr. laver, av lat. laväre, tvätta),
att med pensel övergå en teckning (el.
arkitekturritning) med en av vatten förtunnad
färglösning i en el. flera valörer av samma
färg (tusch, sepia, bister el. någon av
akva-rellådans färger). Vid akvarellmålning plä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>