Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Laxkar—Laxå
894
1900-talet till en bråkdel av sitt förra värde.
På senare tid har det repat sig, ehuru
avkastningen ej uppgått till de tidigare
värdena. A-m.
Laxkar, se Fiskredskap, sp. 502.
Laxknut, se Knut, sp. 908.
Laxman, Erik, forskningsresande (1738—
96). Föddes i Nyslott, blev 1764 predikant i
en lutersk-tysk församling i Barnaul vid Ob
och utnämndes 1770 till prof, vid vet.-akad.
i Petersburg samt 1780 till biträde åt chefen
för gruvorna i Nertsjinsk i ö. Sibirien. På
grund av slarv i räkenskaperna avsattes han
1782 men blev 1784 mineralogisk resande för
kejserliga kabinettet. Under resor i Sibirien
och Japan hopbragte L. stora
naturaliesam-lingar. Han stod i korrespondens med många
samtida institutioner och personer (bl. a.
Linné) men utgav ej mycket. Led. av
Vet.-akad. 1769. Biogr. av W. Lagus (1880). H. E. P.
Laxmand [-man], dansk adelssläkt, känd
från 1300-talet. Hans L. (d. 1443) blev
1436 ärkebiskop av Lund, var ivrig
motståndare till Erik av Pommern samt hävdade
kyrkans självständighet. Hans brorsons son
Poul L. (d. 1502) blev 1483 riksråd och
1490 rikshovmästare, var en av Danmarks
rikaste adelsmän och hade stort inflytande
på kung Hans’ politik. Han mördades 1502 i
Köpenhamn av två personliga ovänner,
anklagades efter sin död av konungen inför
riksrådet för stämplingar med de svenska
stormännen och dömdes för landsförräderi;
hans gods konfiskerades. Släkten L. utdog
1642; jfr Danmarks Adels Aarbog 1902. B.H-d.
Laxning, byggnk. Träbjälkar i takstolar
o. s. v. förbindas ibland med varandra
genom 1. (el. hoplaxning), d. v. s. den i
bjälk-ändan utbildade kammen ges formen av halv
el. hel laxstjärt (se bild).
Laxpata, ett slags från Finland
härstammande, i de översta Norrlandsälvarna a,nvänd
fiskebyggnad, huvudsaki. avsedd för
uppvand-rande lax men även bruklig iför fångst av sik.
Dessa fiskebyggnader bestå av en landarm
samt själva karet el. »karsinan» med dess
ingångsöppning. Pata- el. karsinafisket sker
på så sätt, att, sedan ingångsöppningen
avstängts genom ett nät, manskapet drager en
not, »kolk» el. »kolknot», från den övre
»tätgaveln» till den nedre »uppgaveln» el.
»bratt-fallet», där ett nät finnes fäst på längs efter
gaveln stående, mot denna något lutande
stänger. Mot detta nät dragés noten, och
laxen, som kommer mellan noten och
gavelnätet, uppfångas. Byggnaden uppföres
antingen av pålar och ris (Torne älv), el. ock
stänges mellan pålarna med spjälgrindar el.
nät. Jfr bild (efter modell) vid art.
Fiskredskap, sp. 502. A-m.
Laxränna, en tvärväggar el. trappor
saknande, enkel, konstgjord uppgångsväg för lax
vid jämförelsevis låga fall el. dammar (jfr
F i sk väg). L. kallas också en med
tillräckligt vatten försedd ränna el. en liten
fördjupad kanal i strömmens botten, så att laxen
kan taga sig fram till laxtrappan, även då
vattnet letts till en kraftstation. F. T-m.*
Laxsjö, socken i n. Jämtland, Lits och
Röd-öns tingslag, kring sjön Hotagens sydända
och Storån; 573,43 kvkm, 1,211 inv. (1930).
Stora, byar vid sjöarna, smärre på dalarnas
och höjdernas sydsluttningar, f. ö. mest hårt
avverkad skogsmark med spridda fäbodvallar
samt vida myrar och i n. mindre fjäll. 622
har åker, 36,964 har skogs- och hagmark.
Ingår i Föllinge, L. och Hotagens pastorat i
Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Laxsjön, insjö i n. Dalsland (se karta o.
bilder vid d. o.), Laxarby och Steneby
socknar; 17 kvkm, 75 m ö. h., 46 m djup.
Avflyter genom Upperudsälven. Jfr
Dalslands kanal.
Laxsläktet, Sa’lmo, se Laxfiskar.
Laxstjärt, se Laxning.
Laxtina, se Fiskredskap, sp. 501.
Laxtrappa, se F i s k v ä g.
Laxå, stations- och brukssamhälle i
Ra-mundeboda socken, v. Närke, vid V. och N. v.
stambanorna; omkr. 1,100 inv. (1920). L. är
säte för Laxå bruks a.-b., aktiekap. 4
mill. kr., som omfattar valsverk, gjuteri
och mek. verkstad, tråddrageri, sulfit- och
snickerifabriker vid L., järnbruk med
masugn och lancashiresmedja vid Röfors (se
karta vid G r i m s t e n), lancashiresmedja vid
Stora Lassåna samt sågverk, hyvleri,
lådfabrik och ångcentral vid V. Laxsjön. Bolaget
har betydande andelar i Tivedens
skogstrakter och äger normalspåriga bruksbanan
Laxå — Röfors järnväg, öppnad för
godstrafik 1886 (koncessionen upphävd 1925).
Tax.-värde 3,523.800 kr., därav för
jordbruksfastighet 1,874,600 kr. (1928). 1,000 arb.,
års-tillv. 10.000 ton lancashirejärn, 4.000 stds
sågade trävaror, 5,000 ton sulfitcellulosa. I
Laxå herrgård.
en av flyglarna till L. nuv.
herrgårdsbyggnad, uppförd 1916, hembygdsmuseum. Lassåna
byggdes 1685 som huvudsätesgård för dåv.
verk. — L.-verken leda sitt ursprung från de
s. k. von Boijska verken (se A s p a). 1710—39
ägdes L. bruk (med Röfors) av generalmajor
A. Lagercrona, därefter av släkten Wrangel,
1787—1811 av E. iStrokirk. Den följande
ägarens son med. dr Viktor Cassel bildade
1872 L bruks a.-b., vilket återköpte de flesta
von Boijska verken, Lassåna 1893,
Skagers-holm 1899 (huvudgården ånyo försåld 1908}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
