Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Leadville—Lebon
898
1923 huvudred, för
tidskr. The Forum.
Han leder även The
Lutheran art society,
som syftar att främja
artistisk och
arkitektonisk utveckling av
bl. a. svenska
församlingars kyrkor i
Amerika. Han har
utgivit »Scandinavia of the
scandinavians» (1915)
och »Angevin Britain
and Scandinavia»
(1921). O. A.L-r.*
Leadville [le’dvil], bergverksstad i Colorado,
U. S. A., 125 km s. v. om Denver; 4,959 inv.
(1920). L. ligger 3,104 m ö. h. i ett rikt
silver- och blydistrikt. Stora smält- och
re-duktionsverk. L. anlades 1876, hade 35.000
inv. 1879 och hade 1879—1905 den förnämsta
silver- och blyproduktionen i unionen men
har därefter gått tillbaka.
League [lig], eng. 1. Längdmått av något
växlande storlek, omkr. 5 km. — 2. Liga,
förbund, särskilt i League of nations
[li’g ov nePfønz], Nationernas förbund.
League to enforce peace [li’g to infå’s pl’s],
eng., se Fredsrörelsen, sp. 1126.
Leamington [lehnipton], Roy al L. S p a,
stad och förnäm badort (sedan 1780-talet)
i eng. grevsk. Warwick, vid Avons biflod
Leam; 29.760 inv. (1928).
Lea’nder, grekisk sagofigur, se Hero.
Lea’nder, A. T., finländsk sångerska, se
Flodin, K. T.
Lea’nder, Pontus Adalbert,
orientalist (f. 1872 18/9). Blev fil. dr och docent i
assyriologi i Uppsala 1903, i assyriska och
hebreiska i Lund 1910 och prof, i semitiska
språk vid Göteborgs högskola 1917. L. har
gjort sin förnämsta insats på hebreiskans och
fornarameiskans områden. Han har bl. a.
skrivit »Über die sumerischen Lehnwörter im
Assyrisehen» (1903), »Historische Grammatik
der hebräischen Sprache des Alten
Testamentes» (1918—22; tills, m. tyskarna H.
Bauer och P. Kahle), »Grammatik des
Bib-lisch-Aramäischen» (1926—27; tills, m. H.
Bauer), »Laut- und Formenlehre des
Ägyp-tisch-Aramäischen» (1928). H. S. N.
Leandertornet, se Konstantinopel,
sp. 1128.
Léandre [leä’dr], Charles Lucien,
fransk konstnär (f. 1862). Utförde eleganta
och behagfulla pastellporträtt, mest av
damer och barn, och blev på 1890-talet en av
de främsta franska karikatyrtecknarna (i Le
Rire, Chat Noir m. fl.). L. utgav under
världskriget flera samlingar karikatyrer. G-gN.
Leane, L o c h [lå^ li’n], se K i 11 a r n e y.
Lear [li’ø], keltisk sagokonung, omtalad
redan i en walesisk krönika från 600-talet,
huvudperson i Shakespeares »King Lear».
Leasehold [IPshåuld], eng., jord, som
innehas på arrende. Arrendet kallas lease, den
utarrenderande lessor, arrendatorn lessee.
Le Bargy [lo bargi’], Charles Gustave
Auguste, fransk skådespelare (f. 1858). L.
genomgick konservatoriet i Paris, debuterade
1880 på Théåtre frangais, var anställd där
till 1912, från 1887 som societär, spelade 1912
—20 huvudsaki. på Théåtre de la
Porte-S:t-Martin och återvände sedan till Théätre
frangais. Bland L:s roller märkas Carlos i
»Hernani» och Cyrano de Bergerac. G. K-g.
Le Bas [lo ba’], Louis Hippolyte,
fransk arkitekt (1782—1867), prof, vid École
des beaux-arts. L. var en ansedd arkitekt;
hans förnämsta verk blev kyrkan
Notre-Dame-de-Lorette (1823—36). G-gN.
Lebda el. H o m s, se L e p t i s.
Le beau reste [lo bå re’st], fr., kvarlevorna;
den ringa återstoden.
Le Bel [lo bä’l], Joseph A c h i 11 e,
fransk kemist (f. 1847). L. framlade
oberoende av och samtidigt med J. H. van’t Hoff
teorien om kolatomens i rymden riktade
va-lenser (1874). Senare har han lämnat bidrag
till kväveatomens stereokemi. (G. S-ck.)
Lebel [lobä’l], N i c o 1 a s, fransk militär
(1835—91), överste. Konstruerade 1883 det
s. k. »Lebelgeväret». Se Handeldvapen,
sp. 448 ocb bild 18. G. af W-dt.
Leben und lèben la’ssen, ty., (man måste)
»leva och låta leva», närmast ett citat från
L. Wieland; il faut vivre et laisser vivre
an-föres som fr. ordspråk av Fredrik II.
Leber, T h e o d o r, tysk ögonläkare (1840
—1917). Prof, i oftalmologi i Göttingen 1871,
i Heidelberg 1890. L. intog länge en ledande
ställning inom sin vetenskap. Hans viktigaste
arbeten röra ögats blodkärl, blodcirkulation
och näringsförhållanden. K. G. P-n.
Leblanc [loblä’], M a u r i c e, fransk
författare (f. 1864), har skrivit ytterst populära
förbrytarromaner. Av serien »Arsène Lupins
märkvärdiga äventyr» ha i Sverige
utkommit tio olika romaner (1907—23).
Leblanc [lablä’], N i c o 1 a s, fransk kemist
(1742—1806). Uppfann den efter honom
benämnda Leblancsodaprocessen, en metod att
utvinna soda ur salt, vilken blev en av
grundvalarna för den kemiska storindustrien i
Europa. L. dog i fattigdom för egen hand.
Leboeuf [løböT], E d m o n d, fransk
militär (1809—88). Deltog i Krimkriget 1854
—55, utmärkte sig vid Solferino under
1859 års krig genom ett skickligt utfört
artillerianfall, blev 1869
krigsminister och 1870
marskalk av
Frankrike. Han förklarade
s. å. armén
fullständigt färdig
(archi-préte) och bidrog
därigenom till den
förhastade krigsförklaringen. I början av
kriget var han chef
för generalstaben (och
krigsminister) men
övertog aug. 1870
befälet över 3:e armén.
Han tillfångatogs vid Metzarméns
kapitulation (okt. 1870). C. O. N.*
Lebon [løbå’], André, fransk publicist,
politiker, bank- och industriman (f. 1859);
handelsminister 1895 och kolonialminister
1896—98. Under pseud. André Daniel
utgav L. årsboken Année Politique (32 bd,
1875—1906).
XII. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
