Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Leda—Leddjur
908
Bild 1. Schema för enklaste gångjärnsled i sträckt
ställning, a hävstången, det långa benets skaft, b
ledändarna, ledhuvud, ledskål, c ledbrosk, d ledhåla, e
ledkapsel, f ledband, ligament, g tillväxtfog, tillväxtbrosk
(endast hos växande), h muskel, i sena, j muskelfäste.
framgå schematiskt av bild 1 och 2, men
olika ledgångar förete mycket stora
variationer. Genom avsöndring från ledkapseln
hållas ledytorna fuktiga (led smörja; lat.
synövia), sä att de glida lätt mot varandra.
L:s funktioner kunna utövas endast genom
medverkan av musklerna. Med hjälp av dessa
kunna hävstängerna i 1. fixeras och röras i
förhållande till varandra. Då detta i sin tur
Bild 2. Schema för samma ledgång under övergång
till böjställning.
förutsätter funktion av nervsystemet, kan man
med skäl framhålla, att det biologiska
begreppet 1. ej utgöres av endast skelettledgången
utan även av dess muskulatur med
vidfäst-ningsanordningar, senor, senfästen, senskidor
och vissa delar av nervsystemet. P. Hgld.
2. (Jur.) a) Ett vid beräkning av släktskap
sedan gammalt använt begrepp. Mellan två
personer, av vilka den ena härstammar från
den andre, säges släktskap i första, andra,
tredje led o. s. v. föreligga, allteftersom resp,
en, två el. tre födelser förbinda
personerna. I motsats mot denna rätt u p
p-och nedstigande släktskap kan s i d
o-släktskapen (mellan släktingar, som icke
härstamma från varandra) beräknas på olika
sätt: enl. »civil komputation» motsvarar
sammanlagda antalet födelser mellan vardera av
släktingarna och deras gemensamma
stamfader el. stammoder ordningstalet för
släktskapens led; enl. »kanonisk komputation» åter
räknas endast avståndet mellan endera
släktingen och nämnda stam. — b) Stängsel över
väg, där denna korsar gärdsgård el. annan
hägnad, t. ex. med löst upplagda störar.
Skyldigheten att hålla led el. grind följer
stängselskyldigheten. C. G. Bj.
3. (Krigsv.) En rad manskap till fots el.
till häst, uppställt man bredvid man. Förr
skedde uppställningen »på djupet», d. v. s.
med ett växlande antal 1. bakom varandra,
ända till 40 (i fotfolkets tunga fyrkant) vid
1600-talets början, under Gustav II Adolfs
krig sex. Numera äro leden i allm. två. Vid
kavalleriet var l:s antal under motsv.
perioder sex, sedermera tre och nu två. C. O. N.*
4. (Geol.; fr. étage.) Den näst minsta avd.
inom en geologisk lagerserie, vanl.
karakteriserad av ett fossilsläkte, t. ex.
Olenellus-ledet, Ceratopyge-ledet. K. A. G.
5. (Mat.) L. eller m e m b r a kallas
uttrycken på ömse sidor om likhetstecknet (=) i
en ekvation. Stundom nyttjas 1. om termerna
i en serie.
6. (Sjöv.) Se Farled.
Leda, grek, myt., gemål till konung
Tynda,-reos i Sparta och mor till Klytaimestra,
Kastor, Polydeukes och Helena. Den
sistnämnda var, enl. Homeros (i Odysséen),
frukten av L:s förbindelse med Zeus. Yngre sagor
berätta, att Zeus i gestalt av en svan närmat
sig L., som därefter lade två ägg, av vilka
det ena inneslöt Helena, det andra Kastor
och Polydeukes, el., enl. en variant, det ena
Helena och Polydeukes, det andra Kastor och
Klytaimestra. L. med svanen är ett i bildande
konst ofta reproducerat ämne. Litt.: A.
Klinc-kowström, »L. och svanen» (1924). A. M. A.*
Le Dain el. L e D a i m [lo dä’], O 1 i v i e r,
Ludvig XI:s av Frankrike rådgivare (d. 1484).
Var från omkr. 1469 konungens barberare
eller kammartjänare och blev 1474 adlad.
Genom L. fick Ludvig Tournai i sina händer.
Av folket gjorde sig L. hatad; efter Ludvigs
död ställdes han inför domstol och hängdes.
Ledare. 1. (Fys.) Se Elektriska
ledare. Jfr även Ledningsförmåga.
2. (Fiskeriterm.) Se F i s k v ä g.
3. (Jaktv.) Se G i 11 e r.
4. (Sjöv.) Det främsta fartyget i en
forme-ring, efter vilket farten bör rättas.
5. (Tidningsterm; eng. leading artide,
lea-der.) En vanl. längre artikel, som anger
tidningens ståndpunkt el. söker vägleda
allmänhetens opinion i en politisk el. aktuell fråga.
Ledben, det ben, med vilket underkäken
ledar mot kvadratbenet (se d. o.) hos lägre
ryggradsdjur.
Ledberg, före 1919 L e d e b e r g, socken i
Östergötlands län, Valkeibo härad, på
östgöta-slätten, v. om Linköping; 12,22 kvkm, 468
inv. (1930). Genomflytes i n. av Svartån och
dess biå Kapellsån. 708 har åker, 411 har
skogs- och hagmark. I L. Odensfors
elektriska kraftstation och Kungskvarns jäst- och
spritfabrik. Egendom: Äbylund. Ingår i
Västerlösa, Björkebergs och L:s pastorat i
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Ledblock, geol., se Flyttblock.
Ledbrosk, histol., den på epifysens yta vid
ledförbindelser kvarstående broskskivan (jfr
Bindesubstansvävnad, sp. 311).
Leddamm, dammbyggnad i ett vattendrags
längdriktning för att avleda vatten från hu
vudfåran, underlätta timmerflottning eller
ock för att tjäna till strandskydd. G. H-r.
Leddjur, Arthro’poda, en av djurrikets
huvudavdelningar, förr sammanförd med
maskarna. L:s yttre hudskelett består av kitin
med el. utan kalkavsöndringar och delas
genom tunnare intersegmentala partier i ett
antal segment, som på buksidan bära ledade
extremiteter. Nervsystemet består av övre
svalgganglion och en bukgangliekedja
(buk-ganglier; »bukmärg» i äldre språkbruk). And-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
