Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Lefèvre—Leffler, J. A.
926
tiv m. m. L. vann framför allt rykte genom
»Sanningen» (en naken kvinna med en spegel
i handen; Luxembourgmuseet), en ståtlig
målning, som i form och karaktär tävlar med
Ingres’ kvinnobilder. G-g N.
Lefèvre [lefa’vr], Robert, fransk målare
(1756—1831), är framför allt känd genom
mytologiska ämnen och porträtt: Napoleon I
i kejserlig skrud (Versailles), Joséphine,
Marie Louise, Karl X. Pius VII m. fl. G-g N.
Lefèvre d’Étaples [lofä/vr deta’pl], Jacques
(Jakob Stapulensis F a b e r), fransk
teolog (omkr. 1455—1536), efter studier i
Italien lärare vid Sorbonne. Bland L:s
bibelteologiska arbeten märkes »Psalterium
quadruplex» (1509). Två kritiska arbeten
om Maria Magdalena ådrogo L. dom som
kättare. Han blev 1523 biskoplig
generalvikarie i Meaux och utgav s. å. en på
Vulgata byggd fr. övers, av N. T. och 1525
en övers, av psalmerna. L. blev av
banbrytande betydelse för den franska
protestantismen. Biogr. av C. van Proosdij (1900) och J.
Barnaud (1901). A. G-w.
Leffler, svensk släkt, urspr. från Breslau i
Schlesien. Kopparslagaren Tobias L. inkom
till Sverige omkr. 1655. Hans sonson
skepps-mäklaren Johan Håkan L. (1745—1813)
i Göteborg blev far till S. P. L. (se nedan).
Niklas Robert L. (1811—53), brorson till
S. P. L., gjorde sig känd som genremålare.
Sonson till S. P. L. var folkmusikforskaren
Karl Peter Magnus L. (1863—1922),
som bl. a. utgav »Folkmusik från norra
Södermanland» (Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria, h. 10—11, 1899—1900) och
»Folkmusiken i Norrland, 1, Ångermanland»
(1921—24). Söner av olika bröder till S. P. L.
voro C. J. L. L. och J. A. L., d. 1912 (se
neda,n), samt rektorn John Olof L. (1813—
84). Denne var far till M. G.
Mittag-Leffler (se d. o.), L. F. A. L ä f f 1 e r (se
d. o.) och Anne Charlotte L. (se nedan). Till
släkten hör även J. A. L., d. 1929 (se nedan).
Leffler, Anne Charlotte,
hertiginna di Ca j a n e 11 o, författarinna (1849 Vio
—92 21/io); jfr släktartikeln. Växte upp i ett
kulturellt högtstående hem, där hon tidigt
stimulerades till
intellektuell verksamhet
och redan som barn
började syssla med
författarskap.
Hennes far lät 1869 trycka
novellsamlingen
»Händelsevis», som
mottogs välvilligt. 1872
gifte hon sig med
häradshövding G.
Edgren ; äktenskapet var
knappt mer än ett
skenäktenskap, och
hennes make hyste
den största motvilja mot hennes
författarskap, som hon därför först höll tillbaka och
därefter länge bedrev anonymt. Hennes
närmaste förtrogne var under många år dansken
rektor Adam Hauch. I flera skådespel
(»Skådespelerskan», uppf. 1873,
»Pastorsadjunkten», uppf. 1876, »Under toffeln», s. å., och
»Elfvan», 1880) tecknade hon hur en begåvad
natur fåfängt söker frigöra sig ur tryckande
förhållanden, som hämma dess utveckling.
Öppet framträdde hon med novellsamlingen
»Ur lifvet», I—III: 1 och IV (1882—86),
och indignationsskådespelet »Sanna qvinnor»
(1883), skarpt, karakteristiskt, genrens bästa
i Sverige, lustspelet »En räddande engel»
(s. å.) samt det melodramatiska dramat »Hur
man gör godt» (1885). I samarbete med Sonja
Kovalevskij skrev hon det misslyckade
dramatiska experimentet »Kampen för lyckan»
(1887). 1889 upplöste hon sitt äktenskap och
vigdes i Rom 1890 med professorn i
matematik, hertig P. di Cajanello. S. å. utkom »Ur
lifvet», V, året därpå »Tre komedier» och
1892 en utmärkt teckning av Sonja
Kovalevskij. Äntligen fullkomligt lycklig genom
sitt nya gifte och en sons födelse, ivrigt
sysselsatt med nya litterära verk, bortrycktes
hon plötsligt. Fru L. var modig, klarögd,
vederhäftig, energisk, med rika intressen och
vidsträckt livskännedom. Flertalet av hennes
verk behandlar de aktuella frågorna om
äktenskapet och kvinnans ställning, där hon
naturligtvis intog en bestämd
reformståndpunkt. Hon sökte dock skildra oväldigt och
stod fri från dogmatism. En nykter och klok
realism härskar i hennes berättelser, som
företrädesvis teckna samtidens
ämbetsmanna-och medelklass i Stockholm och äro skedets
mest representativa (»Eri bal i societeten»,
»Aurore Bunge», »I krig med samhället»).
Konstnärligt högst nådde hon med
karak-tärsbilder i mindre format (»Gusten får
pastoratet», »Moster Malvina», »Gamla
jungfrun», »En brödkaka»). Vid sin bortgång
stod hon i en period av stark utveckling, som
är märkbar alltifrån »Kvinlighet och erotik»
(1890), där ett sent frigjort känsloliv kämpar
om makten med det analytiska, intellektuella
intresset. »Efterlämnade skrifter» (2 bd, 1893;
med bl. a. skådespelet »Sanningens vägar»
och den påbörjade romanen »Trång horisont»)
gåvo rika löften, som ej hunno infrias.- —
Monogr. av Ellen Key (1893); »A. Ch. L. En
självbiografi» (1922). R-n B.
Leffler, B é 1 a, ungersk skriftställare (f.
1887 28/io). Studerade bl. a. i Budapest och
Berlin, blev fil. dr, läroverkslärare i
Ny-regyhåza, 1918 lektor i svenska språket och
litteraturen vid univ. i Debrecen, ungersk
pressattaché i Stockholm 1921. L. har
översatt arbeten av Strindberg, Lagerlöf,
Heiden-stam m. fl. till ungerska och genom flitig
publicistisk verksamhet spritt kännedom
om Sverige i sitt hemland. Har på svenska
utgivit antologien »Ungersk lyrik» (1922),
»Ungern i kultur och historia» (1924; tills,
m. Ch. P. Backman) och »Ungersk konst»
(1928). Oh.P.B-n.
Leffler, Carl Johan Laurens,
me-tallurg (1825—1908); se släktartikeln. Ledde
1857 de första försöken i Sverige med
bes-semermetoden vid Domsjö bruk samt byggde
s. å. vid Edskens masugn efter Bessemers
ritningar den ugn, som sedermera utvecklades
och fulländades av G. F. Göransson. Jfr
Bessemerprocessen, sp. 132. G. H-r.
Leffler, Johan (J anne) Albert,
bergsingenjör, högskolelärare (1870—1929); jfr
släktart. Utexaminerades från Tekniska
högskolan 1893, var 1894—1905 anställd vid
Klosterverken, 1905—17 ingenjör vid
Järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
