Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legendre, Adrien Marie - Léger - Legera - Legering - Leges - Legg. - Legge, James - Leggiero - Leghorn (Livorno) - Leghorn (höns) - Legien, Carl Rudolf - Legio - Legion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Léger—Legion
934
sökte bl. a. att efter en ny plan lämna en
elementär framställning av geometrien, som
skulle kunna ersätta Euklides’. I. F.*
Léger [le^e’], fr., fem. légère, lätt;
försvenskad stavning 1 e g ä r [leja/r].
Legéra (av lat. ligäre, sammanbinda,
förena), genom smältning (stundom genom
elekt-rolytisk, samtidig utfällning eller genom
sammanpressning) intimt blanda en metall med
en el. flera andra metaller el. ämnen.
Legering (se Leg er a; eng. alloy, fr.
alli-age), metallisk blandning.
Specifikt metalliska egenskaper (hög spec.
v., glans, smidbarhet, god värme- och
elektri-citetsledning) bibehållas hos en metall efter
blandning, ej blott med andra metaller utan
även med åtskilliga i sig ometalliska ämnen,
ss. fosfor, svavel, kol, halogener (i antimon),
acetat (i koppar, efter elektrolys). En 1. med
två komponenter kallas binär, med tre,
resp, flera komponenter t e r n ä r, resp, m u
1-t ä r. Huvudtyper för binära 1. äro:
I. Komponenterna A och B blandas
fullständigt i fast tillstånd, bildande »fasta lösningar»
el. »iblandkristaller». Ex.: Au (guld)—Ag
(silver), Cu (koppar)—Ni (nickel). Fasta
lösningar ha i regel större hårdhet och högre
elektriskt ledningsmotstånd (jfr nedan
konstantan) än de rena metallerna.
II. Komponenten A löser i fast tillstånd B
intill en viss gräns och omvänt (inskränkt
blandbarhet). Viktigast är fallet, att
eu-t e k t i k u m förekommer (se Eutektisk
blandning). »Smältdiagrammet»
(temperatur-koncentration) — av grundläggande
betydelse vid l:s studium — å figur vid artikeln
Eutektisk blandning utgör exempel
gällande för systemet bly—tenn.
III. Inskränkt blandbarhet i fast tillstånd
(= II) men även ofullständig i flytande (i
olikhet med I och II). Smält Pb (bly) och
Zn (zink) blandas föga (liksom olja och
vatten) ; ömsesidiga lösligheten stiger med temp.
IV. Jämte biandkristaller (av varierande
halter) förekomma vissa kemiska föreningar,
metallföreningar. Dessa ha högre smpt än
närliggande 1. och stundom än de rena
komponenterna. Ex.: Smpt för Sb (antimon)
630°, Mg (magnesium) 651°, metallföreningen
Sb2Mg3 961°. Praktiskt betydelsefull är den
kemiska förening, Fe3C (järnkarbid,
cemen-tit), som förekommer i stål.
L:s praktiska användning grundar sig (jfr
ovan) på deras (än de rena metallernas) större
hårdhet, motståndskraft mot sträckning,
nötning, kemisk påverkan; lättare smältbarhet
och bearbetbarhet, fördelaktigare
färgnyanser, lägre pris. Viktigast näst järnets 1.
(se J ä r n, sp. 22—23) äro kopparns.
Mässing är Cu med 27—45 % Zn (se Mässing).
Brons är 1. av Cu med 0—30 % Sn (tenn;
se Bron s). Om aluminiumbrons och
magnalium se
Aluminiumlegeringar. Om nysilver se d. o. Andra 1.
äro: nickelstål, i n v a r (se d. o.),
stilmassa, omkr. 90 % Pb, 20 % Sb, b r i t a
n-n i a m e t a 11 (se d. o.), vit
lagermetall (se Lagermetaller), elektron
(se d. o.) och tennlod, 36 % Pb, 64 % Sn
(smpt 182°). Lättsmälta L: R o s e s, 1
viktsdel Sn, 1 Pb, 2 Bi (vismut), smpt 94°, och
Wood s 1., 1 Sn, 2 Pb, 4 Bi, 1 Cd (kadmium).
smpt 60,5°. L., använda för elektriska
motstånd, äro konstantan (se d. o.), Cu,
40 % Ni, mangani n, 84 % Cu, 12 % Mn
(mangan) och 4 % Ni, och n i c k e 1 i n (se
Kopparlegeringar).
»Skärlegeringar» av högsta hårdhet: s t e
1-1 i t, 75 % kobolt, 20 % krom, 5 % volfram;
Widialegering innehåller
volframkar-bid, WC. L. för guldmynt omkr. 90 % Au,
10 % Cu, silvermynt t. ex. 80 % Ag, 20 % Cu;
lägre valörer göras rikare på Cu. — L., som
innehålla kvicksilver, kallas amalgam.
Den fysikaliskt kemiska undersökningen
av metaller och L, deras mikrostruktur och
övriga egenskaper bildar den moderna
forskningsgrenen metallografi (se d. o.). —
Litt.: M. v. Schwarz, »Metall- und
Legierungs-kunde» (1929). C. B.
Lèges, lat., lagar, plur. av lex (se d. o.).
Legg., mus., förk. av leggiero.
Legge [leg], James, skotsk sinolog (1814
—97). Var en av de största sinologer, som
funnits. L. var missionär 1839—73, mest i
Hong-kong, prof, i kinesiska i Oxford från
1876 och utgav »The chinese classics» (5 dir
i 8 bd 1861—72, delvis omtr. 1893 ff.)
samt flera volymer i Max Müllers »Sacred
books of the East». B. Kgn.
Leggiero [led^ä’rå], it., mus., med lätt
anslag el. föredrag.
Leghorn [le’ghän], eng. namn på Livorno.
Leghorn [le’ghån], hönsras (se Höns, sp.
381 och bild 1 på färgplanschen).
Legien [legi’n], Carl Rudolf, tysk
socialistisk fackföreningsledare (1861—1920).
Var urspr. svarvare, bl. a. i Hamburg, och
blev 1887 ordf, i svarvarnas då bildade
fackförbund. På konferens
mellan tyska
fackförbund 1890 framlade
L. förslag till
Barnorganisation och
valdes till ordf, i dennas
verkst. utskott
(Generalkommission der
Gewerkschaften),
vilken befattning han
innehade till sin död.
Han var en av
initiativtagarna till det
internationella
fack-föreningssekretariatet
och var dess föreståndare, tills
förbindelserna avbrötos under världskriget. För
återknytandet av dessa var han verksam vid
kongresserna i Amsterdam 1919 och i London
1920. L. var 1893—98 och 1903—18 led. av
tyska riksdagen samt efter revolutionen led.
av nationalförsamlingen, inom vilken han
såsom fackföreningsgeneral intog en mycket
inflytelserik ställning. Han skrev bl. a. »Das
Koalitionsrecht der deutschen Arbeiter in
Theorie und Praxis» (1899) och »Aus
Amerikas Arbeiterbewegung» (1914). E. F. K. S-n.
Le’gio, lat., legion; oräknelig mängd.
Legiön (lat. le’gio). Ordet legio betydde
urspr. romarnas häruppbåd men betecknade
sedan ett truppförband inom hären. L. bildade
i strid urspr. en falang med stötlansen, hasta,
som huvudvapen. Men förmodligen under
krigen med samniterna (325—290) och efter
dessas föredöme ändrades dess karaktär. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
