Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Lehmann, K.—Lehmbruck
944
(1910), »Almueliv og eventyr» (1910),
»Barne-lærdom og ynglingeliv» (1913), »Inledning i
religionsvetenskapen» (1914), »Fremtidens
kvindesag» (1914), »Stället och vägen» (1917),
»Kvinnor» (1920), »Män och deras tro» (1922),
»Livets gång» (1923), »Myter och sagor på
väg genom världen» (1926), »Grundtvig» (1927;
L:s bästa arbete; da. uppl. 1929). E. B-m.
Lehmann, Karl, tysk rättslärd (1858—
1918), jur. dr 1882, docent 1885, prof, i
Rostock 1888, i Göttingen 1911, mest känd som
rättshistorisk och handelsrättslig författare.
I nordgermansk rättshistoria skrev han bl. a.
»Verlobung und Hochzeit nach den
nordger-manischen Rechten des früheren Mittelalters»
(1882), »Der Königsfriede der Nordgermanen»
(1886) och »Abhandlungen zur germanischen,
insbesondere nordischen Rechtsgeschichte»
(1888), i sydgermansk »Consuetudines
feudo-rum, I. Compilatio antiqua» (1892) och »Das
langobardische Lehnrecht» (1896) m. fl.
arbeten. Ännu mer ansedda äro dock L:s
han-delsrättsliga skrifter, ss. »Das
Handelsgesetz-buch für das deutsche Reich» (kommentar,
utg. av L. och V. Ring 1899, 1901; 2:a uppl.
1914) och, framför allt, »Lehrbuch des
Han-delsrechts» (1907; 2:a uppl. 1913). C. G. Bj.
Lehmann, Max, tysk historiker (f. 1845).
Var 1875—88 statsarkivarie i Berlin, blev
prof, i Marburg 1888, i Leipzig 1893, i
Göttingen s. å. och tog avsked 1921. Bland hans
skrifter märkas »Stein, Scharnhorst und
Schön» (1877), »Scharnhorst» (2 bd, 1886)
och »Freiherr von Stein» (3 bd, 1902—05; ny
uppl. i 1 bd 1921). L. har även utgivit den
stora aktsamlingen »Preussen und die
katho-lische Kirche seit 1640» (9 dir, 1878—1902),
en av de viktigaste källorna för Preussens
politisk-religiösa historia.
Lehmann, O r 1 a (PeterMartinOrla),
dansk politiker (1810—70). Fadern var
tysk-sinnad, men L. fick tidigt en starkt
nationell dansk prägel. Han blev jur. kand. 1833,
var från 1835 medarb.
i Köbenhavnsposten
och 1839—42
med-red. i Fædrelandet. L.
blev dessa år en av
ledarna för den
begynnande nationalli-beralismen och i vissa
hänseenden
tongivande. Han ägde en
glänsande vältalighet och
förstod att fastslå
ögonblickets
stämningar och idéer i
fängslande ord. L. var
en glödande anhängare av skandinavismen
och därjämte den, som först gav impulsen
till en levande sönderjylländsk rörelse i
Danmark, från början av 1840-talet som
Eiderpolitikens trofaste anhängare. Mer än
de andra nationalliberala hade han känslan
av att bonden måste dragas med i
frihetsrörelsen. 1841 dömdes han för ett tal
härom till tre månaders fängelse, och 1846
deltog han i stiftandet av Bondevennernes
selskab. 1844 blev L. höjesteretsadvokat,
tog ledande del i revolutionen 1848 och
avfattade den hotande adressen till
Fredrik VII. I marsministären var han minister
utan portfölj och var den, som tills m.
Mon-rad utarbetade det första utkastet till
juni-grundloven. Efter sin avgång blev han
amt-mand i Vejle. L. var 1851—53 medl. av
folke-tinget, 1854—70 av landstinget och präglade
starkt lagarbetet genom sin logiska och
språkliga överlägsenhet. Under sina senare år
vände han sig i starkare ord än de andra
nationalliberala mot bönderna men bevarade
i viktiga sakliga frågor sin ungdoms enighet
med dem. 1861—63 var han inrikesminister
i ministären Hall och visade sig då som
avgjord anhängare av novemberförfattningen.
L. var den största agitatoriska begåvningen
bland de nationalliberala, och hans blick för
de stora linjerna i frihetsrörelsen var skarp
och vid. Som praktisk statsman nådde han
ej över den överlägsne lagförfattaren. Litt.:
»Efterladte skrifter» (4 bd, 1872—74) ; J.
Clausen, »Af O. L:s papirer» (1903). P. E-t.
Lehmann, Otto, tysk fysiker (1855—1922),
prof, vid Polyteknikum i Karlsruhe 1889. L.
undersökte bl. a. elektriska urladdningar i
gaser och begagnade med skicklighet
mikroskopet för studiet av kristallbildningar.
Sedan 1887 arbetade han huvudsaki. på studiet
av s. k. flytande kristaller (se d. o.).
L. var en av samtidens mest produktiva
läroboksförfattare på fysikens och
elektroteknikens områden. S. A-s.*
Lehmann-Haupt, Carl Friedrich, tysk
arkeolog, historiker (f. 1861). Företog 1898
—99 en forskningsresa till Armenien och har
verkat som prof., huvudsaki. i gamla tidens
historia, 1901—11 i Berlin, 1911—14 i
Liverpool, 1915—18 i Konstantinopel och sedan
dess i Innsbruck. Har utgivit bl. a.
»Samas-sumukin, König von Babylonien» (1892),
»Zwei Hauptprobleme der altorientalischen
Chronologie» (1898), »Materialien zur älteren
Geschichte Armeniens und Mesopotamiens»
(1907), »Armenien einst und jetzt» (1910),
»Die Geschichte Judas und Israels im
Rah-men der Weltgeschichte» (1911). L. utger
tidskriften Klio, Beiträge zur Alten
Geschichte. P. L.
Lehmann-Kalisch, Lilly, tysk
koloratursångerska (1842—1929). Sjöng med glänsande
framgång i Tyskland och Förenta staterna
och firade särskilt triumfer i Berlin i
Wag-ners musikdramer och
andra operor. L. hade
en synnerligen
glansfull röst och ett eldigt
dramatiskt spel. Hon
verkade under sina
sista år som
sånglärarinna i Berlin och
utgav bl. a. »Meine
Gesangskunst» (1902)
och »Mein Weg»
(1913). L. gästade
Stockholm 1878.
Sedan 1888 var hon g. m.
tenorsångaren Paul
Kalisch. — Biogr. av L. Andro (1907). T. N.
Lehmbruck [lè’mbrok], Wilhelm, tysk
skulptör (1881—1919), som efter utbildning
i Düsseldorf och resa till Italien kom till
Paris (1910—14), där han delvis under
påverkan av A. Maillol skapade sin
karakteristiska stil. L:s människofigurer äro vanl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
