Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Leijonhufvud, A. G.—Leijonhufvud, M. S.
956
riksrådet Abraham Eriksson L. d. y.
(1583—1618; död barnlös) och landshövdingen
Gustaf Eriksson L. (1597—1658) blevo
friherrar, den förre 1610, den senare 1651.
Med G. E. L:s söner Erik och Abraham L.
delade sig ätten L. i två huvudlinjer. Till
den äldre hörde Erik L:s sonsons son A. G. L.
(se nedan). En den sistnämndes bror var
farfar till Karin Sofie L. (se Adlersparre,
sp. 168); om den sistnämndas brorsdotter
Sigrid A. L. se nedan. Erik L:s bror
Abraham L. (se ovan), stamfar för yngre linjen,
var farfars farfar till S. A. L. (d. 1843), se
nedan. Om dennes brorson B. A. L. se nedan.
Kusins son till S. A. L. var C. V. G. L., se
nedan. Dennes son kaptenen frih. Karl Axel
Karlsson L. (f. 18 6 5 25/7) har bl. a. utgivit
»Svensk adelskalender» (1899—1906), »Ny
svensk släktbok» (1901—06) och »Kungl.
Södermanlands regementes historia» (1914—
19). B. H-d.
Leijonhufvud, Axel Gabriel, frih.,
lantmarskalk (1717—89). Avancerade till
överstelöjtnant samt var 1756—63 på ständernas
förordnande kavaljer hos kronprins Gustav
och sedermera hovman. Utan att ha
framträtt mycket i riksdagslivet blev L. 1771 på
konungens förslag av hattarna vald till
lantmarskalk. Konungens förhoppning att i L.
finna en talangfull förkämpe för strävandena
till sanering av riksdagsskicket under
monarkens hägn sveks dock. På L. syfta Gustav
III:s ord, att »av alla fel pedanteriet är det
största i det offentliga livet». 1775—80 var
L. president i Åbo hovrätt. Han hade livliga
litterära och estetiska intressen, tillhörde
tidens förnämsta vittra sällskap och var Mus.
akad:s förste preses (1771—72). T. S-g.
Leijonhufvud, Axel Stensson, greve
till Raseborg, riksråd (1554—1619), son till
S. E. L. Blev 1586 riksråd, erhöll 1585 och
1587 Raseborgs grevskap och blev sistnämnda
år ståthållare i Finland. Då L. på mötet i
Reval 1589 deltog i rådets och adelns
föreställningar mot Sigismunds hemresa, ådrog
han sig Johans onåd. Efter Johans död sökte
L. i Västergötland åstadkomma en resning
mot hertig Karl, under förevändning, att
denne ej menade ärligt med den i Polen
frånvarande Sigismund. Han nödgades dock
genast fly och begav sig till Sigismund.
Sommaren 1593 återvände han till Sverige,
ställde sig snart på hertigens sida men råkade i
ovänskap med de övriga riksråden. L. var
den ende medlem av riksrådet, som bevistade
Arboga riksdag (1597) och på hertigens sida
deltog i det därpå följ, inbördeskriget. Av
Karl belönades han med lagmansvärdigheten
i Västergötland (1597) och ståthållarskapet
där (1598). På riksdagen i Linköping 1600
var han bisittare i den domstol, som dömde
de olyckliga riksråden (se Linköpings
blodbad). Deras straff syntes honom dock
för strängt, och han kom nu i spänt
förhållande till hertigen, varför han s. å. flydde
ur riket. Från Tyskland, där han under
landsflykten mest uppehöll sig — han gjorde
dock 1613 ett besök i Sverige —, utgav han
smädeskrifter mot Karl IX. På grund av
familjens tyska förbindelser skrevo sig hans
efterkommande Lewenhaupt (se
släktöversikten). S. T-g.
Leijonhufvud, Broder Abraham,
friherre, militär (1823—1911); se släktartikeln.
Blev 1842 underlöjtnant vid dåv.
Ingenjörkåren, 1855 kapten, 1868 överstelöjtnant i
armén och s. å.
generalmajor och chef för
Fortifikationen. 1870
—74 var L. statsråd
och chef för
Sjöför-svarsdep. och återgick
sedan till chefskapet
för Fortifikationen,
vilket han lämnade
1891 som
generallöjtnant. L. var även bl.
a. inspektör för
militärläroverken. Från
1856 deltog han i de
sista
ståndsriksdagar
na, satt 1876—84 i Andra och 1885—93 i
Första kammaren. L. var dels led. av, dels
ordf, i en mängd militära kommittéer. — L.
åtnjöt stort anseende både som militär och
politiker. Till försvars- och skattefrågornas
sammankopplande var han en avgjord
motståndare. L. var frihandlare och påyrkade
moderation i unionspolitiken. (L. af P.)
Leijonhufvud, Carl Viktor
Gustafsson, frih., militär (1822—1900); se
släktartikeln. Avancerade till överste och chef vid
Svea art.-reg:te (1872), blev 1874
general-fälttygmästare, chef för artilleriet och
generalmajor. Han blev 1887 generallöjtnant i
armén, tog 1890 avsked från
generalfälttyg-mästarämbetet men kvarstod till 1898 som
generallöjtnant. Under den tid L. var
gene-ralfälttygmästare infördes flera förbättringar
av vapnen och främjades artilleriets
fältmässiga utbildning. Artilleriskjutskolorna på
Marma och på Vaxholms fästning trädde i
verksamhet. L. var chef för
Lantförsvars-dep:s kommandoexpedition 1866—72 och led.
av flera militära kommittéer. H. J-dt.*
Leijonhufvud, Erik Abrahams son,
riksråd (d. 1520 8/n); se släktartikeln. L. var
bosatt på Loholmen (Grävsnäs) i
Västergötland och blev vid Sten Sture d. y:s
regeringstillträde 1512 slottsherre på Örebro slott,
hö-vitsman över Västergötland och medlem av
riksrådet. Efter Sten Stures död febr. 1520
skyndade L. att hylla Kristian II, varför han
tillfångatogs av den Sturevänliga allmogen i
Närke; omsider lösgiven, blev han trots sitt
ådagalagda nit för Kristians sak avrättad vid
Stockholms blodbad. Han var g. m. Ebba
Eriksdotter (Vasa); dottern Margareta
blev Gustav Vasas andra gemål. G. C-n.
Leijonhufvud, Erik Abrahamsson,
riksråd (1551—1616), den föregåendes
sonson, 1584 lagman i Närke, 1589 riksråd. Då
rådets ställning mellan Sigismund och hertig
Karl 1595 blev alltmer kritisk, sökte L.
kort före Söderköpings riksdag hos hertig
Karl befrielse från rådsämbetet men fick
avslag. Han deltog dock blott ytterst sällan
i rådslagen, och under inbördeskriget 1598
övergick han öppet till Sigismund. L. ställdes
inför rätta i Linköping 1600 men slapp undan
med fängelsestraff. Efter en tid återfick han
friheten och levde därefter utan offentlig
tjänst. S. B. (S. T-g.)
Leijonhufvud, Mauritz Stensson, greve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
