Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemberg - Lembke, Johan Christoffer (Janne) - Lemche, Ellen Gyrithe, f. Frisch - Lemchen, Joachim Christoffer - Lemercier, Jacques - Lermercier, Népomucène - Lémery, Nicolas - Lemke (Lemcke, Lembke), Johan Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Lembke—Lemke
982
kat., grek.-kat. och armenisk
ärkebiskop; huvudstad i
vo-jevodskapet Lwöw (27,024
kvkm, 2,718,014 inv.). I inre
staden märkas rådhuset,
rom.-kat. och armeniska
katedralerna, i yttre stadsdelarna
bl. a. grek.-kat. S:t
Georgs-katedralen (1700-talet). Bland
bildningsanstalter märkas
Johan Kasimir-univ., urspr.
grundat 1661 (6,463 stud.
1926—27), tekn. högskolan
(2,109 stud.), grek.-kat.
prästseminariet (organiserat som
ukrainsk teol. fakultet) och
Ossolineum (bokförlag; stort
bibi, och rika samlingar av
handskrifter m. m.); flera
polska och ukrainska lärda
sällskap. Viktig
järnvägsknut samt flyghamn.
Industrien bearbetar omgivningens
jordbruksprodukter och fyller dess behov av maskiner
m. m.; handeln, mest i judarnas händer,
främjas bl. a. av den årliga »östmässan».
L. grundades omkr. 1259, tillhörde först
furstendömet Halicz, 1340—1772 Polen samt
1772—1918 Österrike (L. var då huvudstad i
Galizien). 1704 intogs och plundrades staden
av svenskarna. Under världskriget besattes
L. 3 sept. 1914 av ryssarna, återtogs av
österrikarna 23 juni 1915 (se Polsk-ryska
fronten och M. v. Pitreich, »Lemberg
1914», 1929; sv. övers, s. å.). Under slutet av
1918 och början av 1919 var L. skådeplats för
förbittrade strider mellan ukrainare och
polacker, varvid de senare segrade. S. F.; A. A-t.
Lembke, Johan Christoffer (Janne),
nationalekonom (f. 18 6 8 27/5). Blev jur. kand.
1896, docent i nationalekonomi 1899, jur. dr
1903, allt i Lund, och sekr. hos
handelskammaren i Göteborg 1906. Sockerbeskattningens
omläggning vid 1905 års riksdag från
råvaru-beskattning till produktbeskattning
överensstämde med L:s utredningar och förslag.
Han tillhörde 1911 års trustkommission och
var led. av tull- och traktatkommittén 1919
—24. L. skrev bl. a. »Über einige
Bestimmungs-gründe des Arbeitslohnes» (1899) och »Om
sockerbeskattning» (1903) m. fl. E. F. K. S-n.
Lemche [-ke], Ellen Gyrithe, f. Frisch,
dansk författarinna (f. 1866). Har utgivit
samhällsromanen »Folkets synder» (1899) och
romancykeln »Edwardsgave» (5 bd, 1900—12),
en skildring från 1700- och 1800-talet. »De
Fyrstenberg bönder» (1905) behandlar en bys
utveckling till villakvarter och förstad och
romancykeln »Tempeltjenere» (3 bd, 1926—28)
kvinnosaken i Danmark, till vars ivrigaste
förkämpar fru L. hör. P. E-t.
Lemchen [-kon], Joachim
Christoffer, militär (f. 1851). Blev 1871
underlöjtnant i Jönköpings regzte, var 1901—11 chef
för Karlskrona grenadjärreg:te samt 1911—18
generalmajor i generalitetets reserv och
kommendant på Karlsborgs fästning. L. har
nedlagt ett målmedvetet och framgångsrikt
arbete på främjande särskilt av infanteriets
skjututbildning och utvecklingen av det
frivilliga skytteväsendet. H. J-dt.*
Lemercier [lomärsie’], Jacques, fransk
S:t Georgskatedralen i Lemberg.
arkitekt (omkr. 1585—1654), studerade i Rom
1607—13. Återkommen till Paris, blev L.
kungl. arkitekt samt (från 1624) ledare för
a,rbetena på Louvrepalatset (de n. v.
partierna, inkl. Pavillon de 1’Horloge; se L o u v r e).
På uppdrag av Richelieu uppförde L. bl. a.
nuv. Palais royal (ombyggt) och
Sorbonne-kyrkan, med vilken han var sysselsatt från
1635 till sin död. L. var en av sin tids
yppersta arkitekter. E. L-k.
Lemercier [lomärsie’], Népomucène,
fransk författare (1771—1840). L. var en av
revolutionstidens mest spelade och populära
dramatiska författare. Hans tragedier äro
bombastiska deklamationsnummer i
depraverad pseudoklassisk stil; mera lyckade äro
hans satiriska lustspel, ss. »Le Tartufe
révo-lutionnaire» (1795), och historiska
folkskådespel. Kj.S-g.
Lémery [lemri’], N i c o 1 a s, fransk kemist
(1645—1715). Har haft stor betydelse för
kemiens utveckling närmast före
flogistonteo-rien, mindre i egenskap av forskare än som
framgångsrik lärare och författare av den för
sin tid utmärkta läroboken »Cours de
chi-mie» (1675), vilken under L:s livstid utkom
i 13 uppl. G. S-ck.
Lemke (Lemcke, Lembke), Johan
Philip, svensk-tysk bataljmålare (1631—
1711). Var född i Nürnberg, kom först i lära
i Hamburg och blev 1649 lärjunge till J. de
Wet d. ä. i Haarlem. L. återvände 1650 till
Nürnberg, där han blev mästare. 1653 begav
han sig till Italien. L. följde de
venezian-ska trupperna till Balkan, återkom 1673 till
Nürnberg och inkallades 1683 på Ehrenstrahls
inrådan till Sverige för att utföra
bataljbilderna i Karl X Gustavs och Karl XI :s
gallerier på Drottningholm. Han lyckades aldrig
få ut sina tillgodohavanden utan framlevde
sina sista år i djupaste misär. — Som
tecknare visade L. redan under de nederländska
studieåren stor originalitet och
verksamhetslust. I Rom och Venezia tecknade L. efter
antiken samt utförde jakt- och
landskaps-stycken, bataljteckningar, genrescener och
djurbilder. L. har efterlämnat en mängd
teckningar från kriget mot Ludvig XIV och från
den svenska armén under Karl XI och Karl
XII. Ett 1,000-tal teckningar av L. finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
