Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemke (Lemcke, Lembke), Johan Philip - Lemland - Lemminkäinen - Lemmus - Lemna - Lemnhult - Lemniskata - Lemnius, Willem - Lemnos - Lemon, Carl Gösta - Lemon, Olof Carl Adolph - Lemonad - Le Monde Oriental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Lemland—Le Monde Oriental
984
Ryttarstrid. Målning av J. Ph. Lemke. I enskild ägo.
Nationalmuseum, ett 20-tal i Göteborgs
museum samt ett album på Rydboholm. Hans
bataljmålningar på Drottningholm, som
utförts efter Srik Dahlberghs föreskrifter och
därför äro föga karakteristiska för L:s stil,
ha 1930 restaurerats. Stafflimålningar av L.
finnas bl. a. i statens samlingar och på
Skokloster. —• Litt.: W. Nisser,
»Bataljmålningarna i Karl X Gustafs och Karl XI :s
gallerier på Drottningholm» (1929). W. N-r.
Lemland, socken i landskapet Åland,
Finland; 99 kvkm, 2,122 inv. (1929),
svensktalande. L. sammanhängde förut med »fasta
Åland» gendm ett smalt näs men skiljes
numera därifrån av Lemströms kanal,
som öppnades för trafik 1882. O. Brn.
Le’mminkäinen, den tredje huvudpersonen
i det finska nationaleposet Kalevala (se d. o.),
skildrad som en munter oeh oförvägen
kvinno-jägare. En blind, av L. ringaktad herde
dödar honom med ett försåtligt pilskott, men
han väckes åter till liv av sin moder. Han
deltager sedan i det stora tåget till Pohjola
för att bortröva trollredskapet Sampo. I
sångerna om L. har Lönnrot förenat
huvudsaki. tre från början ej sammanhörande
sånger, av vilka en återger myten om Balder
och Höder (se B a 1 d e r) och är av största
värde för bedömandet av Baldersmytens
utveckling. Jfr K. Krohn, »Kalevalastudien»,
II (1926; Folklore Fellows Communications,
67). K.B. W.
Le’mmus, zool., se Lämmelsläktet.
Le’mna, bot., se Andmat.
Lemnhult, socken i Jönköpings län, östra
härad, s. ö. om Vetlanda; 74,45 kvkm, 557
inv. (1930). Skogs- och bergsbygd, rik på
sjöar. 703 har åker, 5,388 har skogs- och
hagmark. Egendom: Trollebo (skogsskola).
Ingår i Korsberga, L:s och S. Solberga
pastorat, Växjö stift, östra härads kontrakt.
Lemniskäta (av grek. lemni’skos,
bandrosetten på segerkransen), en plan kroklinje med
ekvationen (x2+y2)2 — a2(x2 — y2).
Den omtalas först
av Jacques
Ber-noulli 1694 och
kan tänkas
genererad av en punkt,
för vilken
produkten av avstånden
till två fixa
punk
y
BernouIIis lemniskata.
ter är konstant = halva
kvadraten på dessas inbördes
avstånd. Den är en speciell
cassinisk oval. Jfr även
artikeln Linje. Hm.
Le’mnius, Willem, läkare
(omkr. 1530—73). L. var född
i Zieriksee, Holland, blev
med. dr i Pisa 1556, var
läkare i Italien, Tyskland och
London. Genom förmedling
av D. Beurreus kom L. i Erik
XIV:s tjänst, anlände 1561
till Sverige och vann i hög
grad Eriks förtroende. L.
beskylles för att genom
ogrundat vittnesmål ha bidragit
till Nils Stures skymfliga
behandling 1567. Efter Eriks
avsättning blev L. Johan III:s
livmedikus och framkom på dennes uppdrag
med förslag till ett ordnat medicinalverk. L.
utgav »Emoot pestileentzie» (1572; utg. i
nytryck av O. Hult 1917). L:s son adlades med
namnet Lemnie; ätten utdog före 1642.
Litt.: O. Hult, »Vilhelmus Lemnius och
Bene-dictus Olai» (1918). O. T. H.
Le’mnos (grek. Lèmnos, nygrek, även Limno,
turk. Limni), grek, ö i n. Egeiska havet, mitt
emellan Athos och Mindre Asien, tillhör
nomos Lesbos; omkr. 450 kvkm, 23,611 inv.
(1928), mest greker. Bergigt men skoglöst,
endast mullbärsträd och fruktträd (ej
olivträd) finnas. Goda betesmarker och
bördiga dalgångar. Export av den röda
bolusle-ran (Terra Lemnia el. sigillata’). öns bästa
hamnar äro Kastron (antikens Myrina; 3,726
inv.) på v. kusten, ärkebiskopssäte, och
Mu-dros (1,795 inv.) vid den stora viken i s.
Homeros kallar öns invånare rövare. Längre
fram var L. bebott av de som sjörövare
beryktade tyrrhenerna, trol. besläktade med
etruskerna. L. besattes
några år under persiskt
länge under Aten.
Lemo. 1. Socken i Åbo
Finland; 36 kvkm, 933
talande.
2. Kustby i S:t Karins socken, Finland,
s. ö. om Åbo. Här landsteg 19 juni 1808
E. von Vegesack med 2,500 man, delvis
outbildat lantvärn, och framryckte mot Åbo men
måste efter en het strid med de ryska
trupperna (omkr. 3,500 man) åter gå till sjöss.
Förlusterna utgjorde omkr. 200 man. C. O. N.*
Lemön, Carl Gösta, musiker (f. 1874
27/io), medlem av Konsertföreningens orkester
sedan 1914. L. är ordf, i Svenska
musikerförbundet. Han är stiftare av
Nordisk-centraleuropeiska musikerförbundet, blev dess
president 1922 och har tagit initiativet till flera
musikfester. T. N.
Lemön, Olof Carl Adolph,
operasångare (f. 1866 14/io). Debuterade på Stora
teatern i Göteborg 1892, var engagerad vid
Kungl. teatern 1893—94 och 1896—99 och
uppbar bl. a. rollerna Romeo, Masaniello,
Ca-nio i »Pajazzo» och Wilhelm Meister. L.
var högt uppburen för sin klara, vackra tenor
och sitt sympatiska spel. T. N.
Lemonad, se L i m o n a d.
Le Monde Oriental [lo mäd åriäta’1], fr.,
av grexer, lyaue
välde och därefter
A. M. A.*
o. Björneborgs län,
inv. (1929), finsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
