Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Lena (flod) - Lena (socken i Uppsala län) - Lena (socken i Älvsborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lemonnier—Lena
985
»Den östra världen», tidskrift för
»Öst-Euro-pas och Asiens historia och etnografi, språk
och litteraturer, religioner och folkdiktning»,
uppsatt 1906 i Uppsala av professorerna K.
F. Johansson, J. A. Lundell, K. B. Wiklund
och K. V. Zetterstéen; utges sedan 1929 av
docenten H. S. Nyberg.
Lemonnier [lømånie’], C a m i 11 e, belgisk
författare (1844—1913). Ehuru av flamsk
härkomst, blev L. i första hand den vallonska
arbetar- och bondebefolkningens
naturalis-tiske epiker. Sitt internationella rykte
grundläde han med romanen »Un måle» (1881; »En
man», 1924), en brutal kärlekshistoria i
lantlig miljö. Den moderna industrialismens
förbannelse är ämnet för »Happe-chair» (1886).
Utsökta landskapsbeskrivningar har han
givit i »La Belgique» (1888). Av hans senare
skrifter må nämnas den för anstötlighet
åtalade men frikända romanen »L’homme en
amour» (1897), »Le vent dans les moulins»
(1900), »Les deux consciences» (1902), »Le
droit au bonheur» (1905) och »La maison qui
dort» (1909). Monogr. av L. Bazalgette (1904)
och A. Kiepert (1924). Kj. S-g.
Lemonnier [lomånie’], Pierre, fransk
astronom och geodet (1715—99), prof, vid
College de France, deltog i Celsius’
gradmätning i Lappland. K. Lmk.
Lemon squash [le’mon skmå’/], eng.,
»ci-tronurkram», läskedryck av isvatten,
citronsaft och socker.
Lemoyne [lømma’n] el. L e M o i n e, F r a
n-C o i s, fransk målare (1688—1737). Var en av
den tidiga rokokons mästare. Hans största
verk, övermåttan lovprisat på sin tid, var
den ståtliga plafonden »Herkules’ apoteos» i
Herkulessalen i Versailles (med 142 figurer;
1733—36). Representativa målningar av L.
äro f. ö. »Herkules och Omfale» i Louvre och
»Venus och Adonis» (1729) i Nationalmuseum
i Stockholm. G-g N.
Lemoyne [lomn>a’n], franska skulptörer.
Jean Louis L. (1665—1755) betecknar i
sina porträttbyster övergången från barock
till rokoko. Hans son Jean Baptiste L.
(1704—78) representerar den utvecklade
rokokostilen, övergång från Coyzevox till
Hou-don. Hans kvinnobilder äga smältande
mjukhet i formen, elegans, livlighet i uttrycket.
L., som blev kallad skulpturens Boucher,
utförde många byster av aristokratien. I
Stockholm (i Nationalmuseum och i de kungl.
samlingarna) finnas byster av grevinnan de
Brionne och grevinnan d’Egmont, som tillhört
Gustav III. Litt.: A. Lindblom, »Fransk
barock- och rokokoskulptur i Sverige» (1923);
L. Réau, »Une dynastie de sculpture au 18e
siècle, Les L.» (1927). G-g N.
Lemsjöholm, herrgård i Villnäs kapell i
Egentliga Finland, urspr. en biskopsgård, som
1577 donerades till Sofia Gyllenhielm och
gick i arv till ätterna Kruusi och Wrede.
Hov-junkaren Herman Fleming till Villnäs
uppförde här 1767 ett stilfullt corps de logis.
L. inköptes och gjordes 1823 av senatorn
frih. L. G. v. Haartman (se d. o.) till
fideikommiss. Innehaves av hans sonson frih. L.
G. v. Haartman. Omkr. 1,500 har. K. A-ll.
Lemström, Karl Selim, finländsk
vetenskapsman (1838—1904), fil. dr 1874, prof, i
fysik vid univ. i Helsingfors 1878—1903. L.
986
studerade jordmagnetismen och
luftelektriciteten samt uppställde en teori om norrskenet.
Som ledare deltog L. i den av Finska vet.-soc.
utrustade expeditionen till Finska
Lappmarken (1882—83 och 1883—84). L. studerade
även värmeutstrålningen från jorden mot
världsrymden och nattfrosternas sammanhang
därmed. För att skydda mot frostskador
föreslog L. användandet av rök och uppfann för
detta ändamål s. k. frostfacklor. Han trodde
sig även kunna förbättra växtligheten genom
elektricitet. Biogr. i Acta Societatis
Scientia-rum Fennicæ, 28 (1907). J. T.
Lemströms kanal, se L e m 1 a n d.
Le’mur, zool., se Makisläktet.
LemQria, äldre namn för
Gondwana-kontinenten (se d. o.).
Lemüridae, zool., se Makisläktet.
Lemvig, stad i Ringköbing amt, Danmark,
vid Limfjorden på Jyllands västkust; 4,417
inv. (1925). Fick 1545 stadsprivilegier.
Le’na [lj-], en av Sibiriens största floder,
med hänsyn såväl till flodområdets storlek
(2,383,730 kvkm) som till flodlängden (4,600
km) den åttonde av jordens floder.
Upprinner i bergstrakterna v. om Bajkalsjön och
rinner till en början mot n. ö. genom det
mellansibiriska taffellandet, emottagande från
höger Vitim, som avvattnar Vitimplatån och
v. delen av Jablonojkedjan i Transbajkalien.
Från denna bergskedja komma även Olekma
och Aldan, med vilken flodområdet
utsträc-kes mot ö. till Ochotska havets närhet. Vid
Aldan antar L. en n. v. el. n.
huvudriktning, härtill föranledd av Verchojanska
bergen, vilka följa floden till höger. Den mottar
från vänster Viljuj, som avvattnar en
mycket stor del av det mellansibiriska
taffellandet. L. flyter sedan på gränsen till
östsibiriska berglandet i ö., medan i v. en smal kil
av det nordsibiriska låglandet skiljer floden
från det mellansibiriska taffellandet. Flodens
bredd är betydande, omkr. 10—25 km, utom
när L. genombryter Verchojanska bergens
ut-löpare, då bredden nedgår till 2 km. Den
stora östsibiriska skogen, »taigan», glesnar
från omkr. 70° n. br. och ger vid deltat plats
för en låg och flack tundra. L. är i nästan
hela sitt lopp segelbar, men den isfria tiden
varar vid Jakutsk blott 4—5 mån., vid
mynningen 21/2 mån. — L. torde ha varit
utgångspunkt för talrika resor österut redan
på 1600-talet, av vilka Dezjnevs är den mest
bekanta, och under den stora nordiska
expeditionen 1734—43. Västerifrån befors L. f.
ggn 1878 av ångaren »Lena», som åtföljde
»Vega» och nådde Jakutsk. Litt.: A. Schultz,
»Sibirien» (1923). A-l W-n.
Lena, socken i Uppsala län, Norunda härad,
n. om Uppsala, kring Fyrisån, vid Vendelsåns
inflöde; 66,12 kvkm, 1,218 inv. (1930).
Kilo-meterbred slättbygd kring åarna, f. ö. låglänt
skogsmark. 1,630 har åker, 4,805 har
skogs-och hagmark. Egendom: Salsta. Ingår i
Ten-sta, L. och Viksta pastorat i Ärkestiftet,
Ulleråkers och Norunda kontrakt.
Lena, socken i Älvsborgs län, Kullings
härad, n. ö. om Alingsås; 39,92 kvkm, 832 inv.
(1930). Begränsas i s. ö. av Säveån; därinvid
och i dess bidal, Lenadalen, odlad bygd,
omgiven av höglänt bergsbygd. 1,343 har åLer,
2,289 har skogs- och hagmark. Ingår i L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
