Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenôtre el. Le Nôtre, André - Lenotre, Georges (Louis Léon Théodore Gosselin) - Lenroot, Irwin Luther - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Lenotre—Lenz, H. O.
1004
till kungl. trädgårdsmästaren Jean L. (d.
omkr. 1655). André L. studerade i sin
ungdom målning (hos
Simon Vouet) och
arkitektur, men f. ö. vet
man ej mycket om
hans utbildning och
första verksamhetsår.
Han fick tidigt
uppsikten över alla kungl.
trädgårdar och 1657
även överinseendet
över kronans
bygg-nadsväsen. L:s
förnämsta och för den
europeiska
trädgårdskonstens utveckling
mest betydande anläggningar (se Trä
d-gårdskonst, med bilder) blevo
slottsparkerna vid Tuilerierna och i Versailles; i dessa
fullföljde L. de idéer han på 1650-talet i
mindre skala förverkligat med
parkanläggningen till slottet Vaux-le-Vicomte. Alla av
L. planlagda trädgårdar äro i senare tid mer
el. mindre förändrade, men slottsparken i
Versailles är sannolikt i stort sett sådan
L. skapade den, ett enastående ex. på den
franska barockens praktfulla trädgårdskonst.
Bland L:s övriga arbeten äro anläggningarna
i Fontainebleau, Saint-Germain-en-Laye och
Chantilly de märkligaste. 1662 besökte L.
England och anlade S:t James’s park i
London. L. efterlämnade stora konstsamlingar.
Litt.: J. Guiffrey, »A. L.» (1912). E. L-k.
Lenotre [lenå’tr], Georges,
författarnamn för Louis Léon T h é o d o r e
Gosse 1 i n, fransk historisk författare (f. 1857).
Har skrivit ett mycket stort antal populära
historiska arbeten om
franska revolutionens
tid, rika på
biografiska och topografiska
upplysningar. Bland
dessa arbeten
märkas »Paris
révolution-naire. Vieilles
mai-sons, vieux papiers»
(hittills 6 bd, 1900 ff.;
sv. övers., »Bilder från
revolutionen», 4 bd,
1909—12), »La
guil-lotine pendant la
ré-volution» (1893), »Le
tribunal révolutionnaire» (1908) och »Le roi
Louis XVII et 1’énigme du Temple» (1920).
I sv. övers, föreligga dessutom bl. a.
»Revolu-tionsminnen» (1913), »En rojalistisk
konspiratör under skräckväldet, baron de Batz» (1922)
och »Flykten till Varennes» (1923).
Lenroot [le’nröt], Irwin Luther,
amerikansk politiker av svensk härkomst, f. 1869
i Wisconsin av dit från Skåne inflyttade
föräldrar. Blev 1897 praktiserande advokat, var
1901—06 led. av Wisconsins representanthus
och 1903—05 dettas talman. 1909—18 var L.
led. av kongressens representanthus, slöt sig
där till det republikanska partiets
progressiva flygel (»insurgenterna») och var 1918—
29 senator för Wisconsin. L. har gjort 8ig
bemärkt som energisk reformvän och var 1920
påtänkt till republikansk
vicepresidentkandidat men fick vika för Coolidge. O. A. L-r.*
Lens [läs], stad i fr. dep. Pas-de-Calais,
vid Deüle, 25 km s. s. v. om Lille; 30,155 inv.
(1926). Var före världskriget centrum i
Pas-de-Calais’ stenkolsdistrikt. — Under
världskriget hölls L. besatt av tyskarna 6 sept.
1914—2 okt. 1918. De allierade gjorde i
trakten av L. upprepade
genombrytningsför-sök. Staden, som även dessemellan utsattes
för beskjutning av de allierades
långskjutande artilleri och för luftanfall, blev under
kriget nästan h. o. h. förstörd.
Lens, bot., se V i c k e r.
Lénström, Carl Julius, författare (1811
—93), fil. dr 1833 och teol. kand. 1834 i
Uppsala, prästvigd 1842, lektor i Gävle 1843,
kyrkoherde i Västerlövsta och Enåker 1845,
teol. dr 1860. L. författade
»Konsttheorier-nas historia» (1839), »Svenska poesiens
historia» (2 bd, 1839—40), »Sveriges
litteratur-och konsthistoria i utkast» (1841; med riklig
bibliogr.) m. fl. liknande verk, åtskillig
vitterhet och var livligt verksam som recensent,
bl. a. i den av honom utg. litterära tidningen
Eos (1839—40), varjämte han översatte
Mar-lowes »Faust», verk av V. Hugo, Silvio Pellico
o. a. Han var välvillig och ytterst flitig men
föga betydande. Småningom övergick han till
teologiskt författarskap. K. W-g.*
Lentibulariäceae, sympetal växtfamilj, se
Insektätande växter, sp. 635.
Lentice’11, bot., se B a r k p o r.
Lentlgines (av lat. lens, lins),
knappnålshuvud- till linsstora bruna fläckar el. små
vårtliknande upphöjningar i huden. De
orsakas liksom fräknar av pigmenthypertrofi i
huden, i båda fallen beroende på medfödda
anlag. L. försvinna icke under vintern. (Ljd.)
Lenti’ni, antikens Leontinoi, stad i it. prov.
Siracusa, på Sicilien, 25 km s. om Catania;
25,906 inv. (1921). Nära staden ligger Lago
di Lentini, Siciliens största sjö.
Lentlnus, bot., se T i m m e r s v a m p a r.
Le’nto, it., mus., långsamt, nästan
likbety-dande med 1 a r g o.
Le’ntulus, fornromersk patricisk ätt. 1)
Publius Cornelius L. (Sura), konsul
71 f. Kr., utstött ur senaten, ånyo praetor
63, avrättad s. å. som catilinariernas ledare
i Rom. — 2) Publius Cornelius L.
(S pin t her), konsul 57 f. Kr., verksam för
Ciceros återkallande ur landsflykten,
pom-peian, död 47. — 3) Lucius Cornelius
L. (C rus), konsul 49, slöt sig till Pompeius
och blev mördad strax efter honom. R. Tdh.*
Lentulusbrevet kallas ett brev, f. ggn
omtalat i Anselms av Canterbury skrifter, som
en viss Publius Lentulus skall ha skrivit till
romerska senaten ang. Kristi utseende. I en
del kyrkor, bl. a. i Follingbo kyrka på
Gotland, finnas äldre porträttmålningar av
Kristus, vilka enl. inskrift anges vara utförda i
enlighet med L:s beskrivning. E. L-k.
Lenz [länts], Emil, baltisk-rysk fysiker
(1804—65), bidrog till utforskandet av
elekt-romagnetismen. Om Lenz’ lag se
Elektricitet, sp. 564.
Lenz [länts], Heinrich Oscar,
österrikisk geograf och Af rikaforskare (1848—
1925), prof, i Prag 1887—1907, utforskade
1874—77 Ogowe- och Gabonområdet. färdades
1879—80 från Marocko över Timbuktu till
Franska Senegalområdet samt 1885 från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
