Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Lepontiska alperna—Leptis
1026
talburg och socialekonom (1806—82),
bergsingenjör och prof, vid bergsskolan i Paris
samt dir. för bergverk i Ural,
överinspektör för de franska gruvorna, medlem av
conseil d’état och senator,
generalkommissarie vid världsutställningarna i Paris 1855 och
1867 samt i London 1862. I »Les ouvriers
européens» (1855; 2:a uppl. 1877—79)
framlade han 36 konsumtionsbudgeter med
åtföljande beskrivningar för familjer i skilda
ekonomiska utvecklingsstadier från det halvt
noinadiska basjkirfolkets vid Uralbergen (i
Perm) till de västeuropeiska fabriks- och
hantverksarbetarnas. Sverige är företrätt
genom en budget för en smedfamilj i
Danne-mora samt några notiser, särskilt om
bergsmanna- och hyttebruksväsendet i Filipstads
bergslag. 1856 stiftades La société d’économie
sociale, som fortsatt insamlandet av
hus-hållsbudgeter och offentliggjort sådana (Les
Ouvriers des Deux Mondes fr. o. m. 1856).
»Fa-miljemonografien ger möjlighet att använda
mikroskopet i social vetenskapens tjänst» var
den övertygelse, som låg till grund för den
individualiserande forskningsmetod, som L.
införde och som sedan använts på
industriföretag o. s. v. Bland L:s förnämsta arbeten
märkas, utom familjemonografierna,
»L’orga-nisation du travail» (1870; 7 :e uppl. 1906),
»L’organisation de la famille» (1871), »La
constitution essentielle de l’humanité» (1881;
2:a uppl. 1893). — Litt.: J. B. M. Vignes,
»La science sociale d’après les principes de
Le Play et de ses continuateurs» (2 bd, 1897);
A. Reuss. »F. Le Play in seiner Bedeutung
für die Entwieklung der
sozialwissenschaft-lichen Methode» (1913). (E.F. K. S-n.)
Lepo’ntiska alperna, se A 1 p e r n a, sp. 627.
Lepo’ntiska språket, se Italiens f o r
n-språk, sp. 856.
Lepore’llo, den fege, komiske betjänten i
da Pontes och Mozarts opera »Don Juan»;
sedan = en förförares skaffare.
Leporldae, zool., se H a r d j u r.
Le’ppäkoski, träsliperi, cellulosafabrik och
pappersbruk i Harlu socken, Viborgs län,
Finland, invid L. fall i Jänisjoki älv. Ägare: L.
fabrikers a.-b., aktiekap. 8 mill. fmk,
dotterbolag till Läskelä bruks a.-b. (se d. o.).
Produktion 5.000 ton torr trämassa, 18,000 ton
sulfitcellulosa och 3,000 ton papper. O. Brn.
Le’pra, med., se Spetälska.
Leproserl (av lat. le’pra, spetälska),
sjukhus för spetälska (se d. o.).
Leprös (fr. lépreux), spetälsk.
Le’psius, Johannes, tysk teolog (1858—
1926), son till K. R. L. Blev 1897 direktor
för Tyska Orientmissionen i Berlin. L. gjorde
sig känd som en energisk förespråkare för
de armeniska kristnas intressen och skrev
bl. a. »Deutschland und Amerika» (1919). Han
utgav flera tidskr., däribland Der Christliche
Orient (1900—17) och Der Orient (från 1919),
samt sedan 1903 Tyska Orientmissionens
årsbok Ex Oriente Lux. V. S-g.
Le’psius, Karl Richard, tysk egyptolog
och arkeolog (1810- -84). Urspr. klassisk
filolog, inriktade sig L. tidigt företrädesvis på
egyptologisk forskning (jfr Egyptologi, sp.
414). Med stort skarpsinne och strängare
vetenskaplighet än Champollion fortsatte han
de undersökningar av fornegyptiska språket
och kulturen, som legat nere sedan dennes
frånfälle. Med sitt första egyptologiska
arbete. »Lettre å M. Rosellini sur 1’alphabet
hiéroglyphique» (1837),
lade L. grunden till
en metodisk
utforskning av
hieroglyf-skriften. »Auswahl
der wichtigsten
Ur-’ kunde des ägyptischen
Altertums» (1842) och
»Totenbuch der
Ägyp-ter» etc. (1842) gåvo de
första vetenskapligt
tillförlitliga
editionerna av egyptiska
texter. Från denna tid
intog L. till sin död en
ledarställning inom egyptologien. 1842 blev
han e. o. och 1846 ord. prof, i Berlin, 1865
föreståndare för Egyptiska museet där samt 1873
överbibliotekarie. 1842—45 ledde L. en av
preussiske konungen bekostad expedition till
Egypten och angränsande länder.
Huvudresultatet av expeditionens verksamhet är
nedlagt i det stora, än i dag betydelsefulla
verket »Denkmäler aus Ägypten und Äthiopien»
(12 bd, 1849—59) med »Text» (5 bd. 1897—
1913) och »Ergänzungsband» (1897—1913),
bägge utg. av K. Sethe. För vidare kretsar
skildrade L. expeditionens verksau het i sina
fängslande, alltjämt läsvärda »Briefe aus
Ägypten» etc. (1852). Nämnas må även
»Kö-nigsbuch der alten Ägypter» (2 bd, 1858) och
»Die Metalle der ägyptischen Inschriften»
(1872). 1864—84 utgav L. därjämte
Zeit-schrift für Ägyptische Sprache. Biogr. av G.
Ebers (1885). P. L-n.
Le’psius, Reinhold, tysk målare (1857—
1922), son till K. R. L., elev av Löfftz och
Lenbach i München, verksam i Berlin, var där
en av de främsta porträttmålarna
(representerad i många samlingar i Tyskland). G-g N.
Leptaèhia, ett släkte utdöda armfotingar,
med halvcirkelformigt skal, rak låsrand och
radial skulptur. Det större skalet är konvext
och det mindre konkavt. I Sverige
förekommer släktet L. särskilt i den i Dalarna (se
d. o., sp. 345) uppträdande
leptaenakal-k e n. K. A. G.
Leptinota’rsa, zool., se
Coloradoskal-baggen.
Le’ptis. 1. L. magna (nu Lebda), urspr.
fenicisk koloni ö. om Tripolis i n. Afrika vid
Syrten. Trajanus gjorde den till romersk
koloni, och kejsar Septimius Severus, som var
född där 146 e. Kr., uppförde stora
byggnadsverk. Enl. Ammianus förstördes L. 370 av
austurierna (en libysk stam). lustinianus
(500-talet) gjorde L. till huvudstad i prov.
Tripolis, men dess forna välstånd återkom
aldrig. Efter den arabiska erövringen (slutet
av 600-talet) försvinner L. ur historien. L.
magna har vunnit ny berömmelse efter
italienarnas utgrävningar av de mycket betydande
resterna av den romerska staden, triumfbåge,
torg med basilika (se bild, sp. 1027), termer
m. m. — 2. L. parva, en fenicisk koloni, av
vilken ruiner anträffats vid Hammametviken
på Tunisiens ö. kust. (M. Pn N-n.)
XII. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
