Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lermontov, Michail Jurjevitj - Lernaea, Lerneider - Lerneiska hydran - Leros - Leroy, Édouard - Leroy-Beaulieu, Pierre Paul - Lerpuddling - Lersch, Heinrich - Lerskiffer - Lerskädda - Lersten el. Slamsten - Lerum - Lerumsån - Lerwick - Le Sage, Alain René
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Lernaea—Le Sage
1032
Haroldgestalt Petjorin han — trots egna
dementier — delvis tecknat sitt självporträtt.
Fr. monogr. av E. Duchesne (1910). A. Kgn.
Lernaè’a, Lernelder, zool., se L o p p k r ä
f-t o r
Lernéiska hydran, se Herakles, sp. 881.
Le’ros, en av Tolvöarna (se d. o.).
Leroy [larma’], É d o u a r d, fransk filosof
(f. 1870), prof, vid Collège de France. Skr.:
»Science et philosophie» (i Revue de
Méta-physique 1899—1900), »Le problème de Dieu»
(ibid. 1907), »Une philosophie nouvelle: M.
Bergson» (1912) m. fl. Urspr. matematiker,
är L. som filosof en av de förnämsta
representanterna för den modernistiska katolska
religionsfilosofien. Han är starkt påverkad
av Bergson och förfäktar en pragmatistisk
kunskapsuppfattning. Även de religiösa
dogmerna få en pragmatistisk tolkning. De
innebära blott föreskrifter att handla, som om
en personlig Gud existerade o. s. v. L. söker
dock uppställa en utförlig pragmatistisk
teologi på religionsfilosofisk och
religionspsyko-logisk grund. G. O-a.
Leroy-Beaulieu [lerma’-båliö’], Pierre
Paul, fransk nationalekonom (1843 2/i2—■
1916 0/i2). Inträdde 1871 i redaktionen av
Journal des Débats, där han ådrog sig
uppmärksamhet genom sin kamp mot Thiers’
protektionistiska politik. L. efterträdde 1880 sin
svärfar, M. Chevalier (se d. o.), som prof,
i nationalekonomi vid Collège de France. Mot
den malthusianska befolkningsläran trädde
han i opposition, framhållande, att
civilisationens utveckling minskar nativiteten. L:s
optimistiska åskådning uppbär arbetet »Essai
sur la répartition des richesses» (1881; 4:e
uppl. 1896). Med sin utpräglade individualism
motsatte han sig den på statsingripande
grundade socialpolitiken, med undantag av bl. a.
skydd för förvärvsarbetande minderåriga. I
»Traité de la Science des finances» (2 bd,
1877; 7 :e uppl. 1906) bekämpade han
energiskt den progressiva beskattningen och den
höga arvsskatten. L. hade med iver påyrkat
en expansionskraftig kolonialpolitik. Han
skrev bl. a. »La question ouvrière au XIX:e
siècle» (1872; 2:a uppl. 1881), »De la
colonisa-tion chez les peuples mödernes» (1874; 6:e
uppl. 1908), »Le collectivisme. Examen critique
du nouveau socialisme» (1884; 5:e uppl. 1908),
»Précis d’économie politique» (1888; 10 :e
uppl. 1908), »L’état möderne et ses fonctions»
(1890; 3:e uppl. 1899), »Traité théorique
et pratique d’économie politique» (4 bd, 1896;
5:e uppl. 1910) och »La question de la
popu-lation» (1913). L. uppsatte 1873
veckotid-skriften L’Économiste Frangais. — L. blev
led. av bl. a. Institut de France (1878) och sv.
Vet.-akad. (1880). Han deltog i ledningen av
flera större affärsföretag. E. H. T.*
Lerpuddling, tätning med sandblandad lera
vid foten av dammar o. a. för vattentryck
utsatta byggnadskroppar.
Lersch, Heinrich, tysk skald (f. 1889),
smed, har utgett flera diktsamlingar (»Herz,
aufglühe dein Blut», 1915, »Schulter an
Schul-ter», 1918, »Die ewige Frau», 1920, »Capri»,
1927, m. fl.), som visa stark lyrisk begåvning
och religiöst socialt patos. R-n B.
Lerskiffer, en tydligt skiktad el. skiffrig,
vanl. lätt klyvbar, merendels grå till
svart
grå, nästan tät bergart, bestående av
ler-partiklar och vanl. underordnat fina
glim-merfjäll och enstaka kvartskorn. Vid
påand-ning utvecklar den lerlukt. L. är bildad av
lera, som hårdnat och stundom genom
metamorfos blivit förskiffrad. I urberget och i
prekambrium förekommande 1. kallas u r 1 e
r-skiffrar och, om de äro glimmerhaltiga,
fylliter. — I Sverige förekomma 1. i
urberget i Grythyttefältet i Bergslagen, vid
Loos i Hälsingland samt i Skelleftefältet
och i prekambrium i DalslandsformaVonen.
I Sveriges silur förekomma 1. mest i Dalarna,
Västergötland och Skåne. Kalkhaltig 1.
kallas märgelskiffer el. k a 1 k 1 e r s k i
f-f e r. Låter 1. lätt klyva sig i tunna
skivor, kan den användas till takskiffer;
om den är förklyftad till smala stänglar,
kallas den grif felskiffer. K. A. G.
Lerskädda, zool., se Flundrefiskar.
Lersten el. Slams ten, en lerbergart, som
avsatts utan någon skiktning men genom
diagenes, stundom förenad med en
kalkim-pregnation, blivit hård och fast. K. A. G.
Lerum, socken i Älvsborgs län, Vättle
härad, ö. om Göteborg; 77,17 kvkm, 3,815 inv.
(1930). Höglänt bergstrakt, uppdelad av
djupa, sjörika dalar, främst Säveåns och sjön
Aspens tättbebyggda dal, vari V. stambanan
framgår. 1,442 har åker, 4,918 har
skogs-och hagmark. I L. Jonsereds station
(fabrikerna däremot i Partilie), Stenkullens
metallfabrik, Hedefors väveri och Aspenäs (se
d. o.), nu styckat till villastad. Pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets n. kontrakt.
Lerumsån, vänsterbiå till Göta älv, i
Flundre (se d. o., med karta) härad;
flodområde 400 kvkm.
Lerwick [lä’coik el. le’rik], huvudstad på
Shetlandsöarna, Skottland, på Mainland, vid
Bressaysundet; 4,753 inv. (1926). God hamn.
Le Sage [la sä’^], Alain René, fransk
författare (1668—1747). L. var utbildad
advokat men levde h. o. h. av sin penna. Han
skrev mest farser och lätta lustspel för
småteatrarna i
Paris, däribland ett
mästerverk,
»Tur-caret» (1709), den
bästa klassiska
komedien efter
Molière, vari tidens
finansiella
svind-lartyper passera
satirisk revy. I två
berättande
prosaverk, »Le diable
boiteux» (1707;
»Halte fan», 1798;
ny övers. 1842 och
1878 under titeln
»Asmodeus, en ung
students
äfven-tyr») och särskilt
»Gil Bias» (4 dir,
1715—47; sv. övers.
1841), gav L.
efter den spanska
skälmromanens mönster och delvis med
bestämda original för ögonen en realistisk och
omväxlande bild av samtidens franska
samhälle under spansk mask men med en
god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
