Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leucit - Leucitbasalt - Leuckart, Rudolph - Leucobryum - Leucoïum - Leufsta - Leufvén, Edvard Johansson - Leufvén, Johan Gustaf Johansson - Leuhusen, släkt - Leuhusen, Amalia Aurora Adelaide - Leuk - Leukas, Levkas - Leukemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Leucitbasalt—Leukemi
1056
guljär ikositetraeders (»leucitoeders»; se
Kristallsystem, bild 6) form
uppträdande, av ett kaliumaluminiumsilikat,
K2O . A12O3.4 SiO2,
bestående mineral av vanl. vit till gråvit
färg. L. förekommer i på kiselsyra alltför
fattiga alkalibergai ter för att medgiva
bildningen av kalifältspat, t. ex. i de av
Vesu-vius lämnade lavorna. Se även Bergart
och Fältspatoider. N. Zn.
Leucitbasalt, se Basalt.
Leuckart [låPkart], R u d o 1 p h, tysk
zoolog (1822—98), prof, i Giessen 1855 och från
1870 i Leipzig. L. var en av sin tids främsta
zoologer, lika utmärkt för betydande
forskningsresultat som för
sin lärarverksamhet.
Som reformator av
djursystemet tog han
vid, där Cuvier
slutade, främst genom
att uppdela
strål-djuren i två
klasser, Echivodermata och
Coelenterata. De
sistnämnda undersökte
han särskilt och
uppdagade deras
poly-morfism (Ȇber die
Morphologie der wir-
bellosen Thiere», 1848, »Über den
Polymor-phismus der Individuen», 1851). Vidare
lämnade han viktiga bidrag till kännedomen om
befruktningsförloppet och utredde vid sidan
av K. Th. v. Siebold de mänskliga
inälvspara-siternas utveckling. L:s handbok »Die
mensch-lichen Parasiten» (2 bd, 1867) blev förebilden
för senare verk i ämnet. Led. av sv.
Vet.-aka<L 1877. E-k N-d.
Leucöbryum, bot., se Bladmossor.
Léucöium, amaryllidacésläkte med lök och
6 lika stora, klocklikt sammanslutna, fria
hylleblad. Den tidigt vårblommande, vita L.
vernum (från mellersta Europa), s n ö k 1 o
c-k a, k 1 o s t e r 1 i 1 j a, är en omtyckt
prydnadsväxt och förvildas här och där. G. M-e.
Leufsta [lo’vsta], förr vanlig namnform för
Lövsta bruk. Se L ö v s t a.
Leufvén [lövé’n], Edvard Johansson,
teolog (1874—1928), bror till J. G. J:son L.,
fil. dr i Uppsala 1897 och teol. lic. 1910.
Kyrkoherde i Ununge 1911, senare prost,
teol. dr 1917, blev L. 1921 direktor för det
praktisk-teologiska övningsinstitutet i
Uppsala. Från 1922 redigerade han Svensk
Kyrkotidning. Kort före sin död fick han
professors n. h. o. v. L., särskilt känd som
skarpsinnig dialektiker, utgav bl. a. »Homiletiska
principfrågor» (1911), »Det religiösa
kunskapsproblemet» (1914), »Hellenistiskt
inflytande på judendomen i Palestina» (1915),
»Studier till högmässoritualet» (1919) samt
»J. A. Eklund» (1917), »W. Rudin» (1919),
»P. Waldenström» (1920), »M. Lehnberg»
(s. å.) och »Upplysningstidens predikan»
(1928). E. M. R.*
Leufvén [lövö’n], Johan Gustaf
Johansson, lanthushållare (f. 1870 18/o), bror
till E. J:son L. Sekr. hos Malmöhus läns
hushållningssällskap (1900—17), dir. för Sveriges
allmänna lantbrukssällskap (1917—28) och
sedan 1929 lantbruksattaché (lantbruksråd)
i Berlin. Han redigerade Svenska
Lantmännens Föreningsblad 1906—08 och var 1918
—27 medred. för Landtmannen, Tidskrift för
Landtmän. H. J.Dft.
Leuhusen [lé’huson], svensk släkt.
Stamfadern, Stockholmsborgaren Reinhold L.,
uppges ha inflyttat från Belgien på
1450-talet. Hans dotter Anna L. nämnes som
abbedissa i Klara kloster tidigast 1508, levde
ännu 1550 men var död 1553. Hennes
brorsons sonson underståthållaren i Stockholm
Reinhold Govert L. (1601—55)
adlades 1645, och dennes son hovmarskalken P
e-ter L. (1649—1726) blev frih. 1719 (denna
ätt lever).
Leuhusen [lè’huson], Amalia Aurora
A d e 1 a i d e, sånglärarinna och målarinna
(1828—1923), dotter till skalden J. D.
Vale-rius. Utbildad i Tyskland, gifte hon sig 1858
med kaptenen vid flottan frih. Axel Reinhold
L. (d. 1886) och bosatte sig i Göteborg, där hon
gav sångundervisning och bl. a. handledde
Christina Nilsson. Hon fortsatte sin
verksamhet från 1870 i Stockholm. Av hennes tavlor
är ett ungdomsporträtt av Christina Nilsson
berömdast (nu i Musikhist. museet). T. N.
Leuk [lålk], fr. Loèche, stad i schweiz. kant.
Valais, vid Rhöne och Simplonbanan; 1,885
inv. (1920). Vid foten av Gemmi, ung. 10
km uppför Daladalen, ligger i en trång
dal-kittel Leukerbad (fr; Loèche-les-Bains]
1.411 m ö. h.; 562 inv. Radioaktiva varma
källor (39°—51° C), som nyttjas mot
hudsjukdomar och reumatism. Vintersportplats.
LéiFkas, L e’v kas, seJoniska ö a r n a.
Leukemi [levk-eml’] (av grek. léuko’s, vit,
och hai’ma, blod), en av Virchow och Bennet
(på 1840-talet) upptäckt systemsjukdom i de
blodberedande organen. Vid 1. kan de vita
blodkropparnas antal bli lika med el.
överträffa de rödas, men framför allt uppträda
inom det cirkulerande blodet abnorma el.
omogna vita blodkroppar. Vanl. blir
sjukdomen uppenbar genom att förstoring
inträder av ytüga lymfkörtelgrupper, ss. på
halsen, i axelhålorna och ljumskvecken — även
djupare- inom kroppen liggande körtlar
förstoras. I flertalet fall växer mjälten till ofta
kolossal storlek och observeras då vanl. först
av den sjuke själv som en hård tumör under
huden i vänstra sidan av buken. Ofta
tillkomma kroppslig och andlig trötthet,
avmag-ring, feber och ej sällan blödningar från
tandkött, näsa el. underhud. L. kan vara
akut eller kronisk. I det förra fallet har
den ett kort, häftigt, elakartat förlopp som
en blodförgiftning. Även kronisk 1. är
vanligen en progressiv sjukdom men kan genom
lämplig vård ofta förete långa hälsoperioder
under åratal. Sjukdomen är sällsynt. Vanl.
an-gripes medelåldern (25—45 år), oftare män än
kvinnor. Även hos husdjur har man funnit 1.
Dess egentliga orsak är obekant; förloppet
synes peka på en infektiös orsak, ökningen
av de vita blodkropparna kan stundom
saknas, s. k. aleukemiska former, där
organförstoringar enbart härska.
Efter behandling med röntgenstrålar på
mjälten och de svällda lymfkörtlarna
försvinna ofta sjukdomssymtomen på kort tid.
Blodet renas från de abnorma vita
blodkropparna, krafterna återkomma o. s. v. De akuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
