Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Leutschau—Levasseur
10G0
Leutschau [låTtfåu], se L e v o c a.
Leutze [151’tso], Emanuel,
tysk-amerikansk målare (1816—68). Var född i
Würt-temberg, växte upp i Filadelfia, studerade
bl. a. i Düsseldorf (för K. F. Lessing),
vistades 1845—59 i Düsseldorf och var eljest
verksam i U. S. A. Målade amerikanska motiv
med tysk karaktär, hade stor framgång med
»Washingtons övergång av Delaware» (1850;
i Kunsthalle i Bremen och Metropolitan
museum i New York) och »Washingtons seger
vid Monmouth» (1854) samt bilder ur
Colum-bus’ och Cortez’ historia. G-g N.
Leuven [10’von], belgisk stad, se Lou v a in.
Leuven [lövä’], Adolphe de, fransk
författare (1807—84), son till Adolf
Ludvig Ribbing (se d. o.). L. skrev, vanl.
i förening med A. Dumas d. ä., Scribe el.
andra, en mängd vådeviller, operettexter,
lustspel och dramer till ett antal av inemot
150 stycken. På svensk scen ha omkr. 20
spelats, bl. a. »Postiljonen från Longjumeau»,
»Fregattkaptenen» och »Farinelli».
Lev [Ijäf], efter räkneord leva, bulg. mynt,
urspr. = 1 franc. 100 leva f. n. omkr. 2,70 kr.
Leva el. Leka säges om ett segel, då
vinden blåser mot det i så sned riktning, att
seglet fladdrar. (ö-g.)
Leva’deia, L i v a’d i a, stad i grek, nomos
Attike och Viotia, vid järnväg, v. om
Kopais-sjön; 12,585 inv. (1928). L. var under
turkarnas välde säte för regeringen i mellersta
Grekland, som därför länge kallades Livadien.
Levaditi, Konstantin, fransk-rumänsk
bakteriolog (f. 1879), avdelningsföreståndare
vid Institut Pasteur i Paris. L. har utfört
betydelsefulla arbeten rörande syfilis; bl. a.
har han infört vismutbehandlingen av denna
sjukdom.
Léwald [-valt], Fanny, tysk författarinna
(1811—89), 1854 g. m. författaren Adolf
S t a h r, skrev realistiska romaner, ofta med
social tendens och ägnade äktenskapets
problem (»Jenny», 1843, »Diogena», 1847, en
persiflage av grevinnan Hahn-Hahn, m. fl.),
reseskildringar m. m. »Gesammelte Werke»
i 12 bd (1871—74). R-n B.
Levallois-Perret [loval<ua’-pärä’], förstad
till Paris, i fr. dep. Seine, n. ö. om Neuilly;
75,144 inv. (1926). Trädgårdsstad för
tjänstemän och arbetare. Kemisk industri.
Lewän, Oskar Nilsson, präst,
teologisk författare (f. 1862 15/e), sedan 1896
kyrkoherde i Knästorp och Tottarp, Lunds stift,
teol. dr 1918. Sedan 1906 tillhör han
redaktionen av tidskr. Kristendomen och Vår Tid.
Bland hans skrifter märkas »Studier öfver
Gamla Testamentets värde ur
frälsningshisto-risk synpunkt» (1891; pastoralavh.), »Modern
forskning och kristen tro» (1895),
»Kristendomens utvecklingsmöjlighet» (1901). E. M. R.
Levande kraft, fys., se Kinetisk energi.
Leva’nder, Kaarlo Mainio, finländsk
zoolog (f. 1867). Disputerade 1894, blev s. å.
docent och 1910 prof, i zoologi vid
Helsingfors univ. L. har utgivit flera arbeten,
särskilt om plankton, och deltagit i de
internationella havsundersökningarna. Han är red.
för den populära tidskriften Luonnon Ystävä
(Naturvännen). T. C.*
Levande vikt. 1. (Veter.) Djurens absoluta
vikt i levande tillstånd. Utfodringsnormer,
för
Levang (a).
säljningspris, mjölkavkastning o. s. v.
beräknas per kg levande vikt. Motsatsen är sia
k-tad vikt el. slaktvikt, vikten på ett
djur i uppslaktat tillstånd, d. v. s. sedan hud,
huvud, fötter, blod och inälvor avlägsnats.
Slaktvikten för nötkreatur är i medeltal 50 %
av levande vikten, för får 50—60 %, för svin
72—74 % (för unga välgödda djur 75—88 %).
2. (Sportv.) Ryttarens personliga vikt i mot
sats till död vikt (se d. o.; sadeln m. m.).
Le’vang. 1.
Borste med skaft för
rengöring av däck,
segel m. m. — 2.
Ställning av
rundjärn ombord (a på
bilden), avsedd för
block el. hakar,
vanl. skotblock,
rörliga längs
le-vangen. (ö-g.)
Leva’nger,
köpstad i
Nord-Trön-delag fylke,
Nor
ge, vid Levangerelvs mynning i inre
Trond-hjemsfjorden; 1,845 inv. (1929). Förbindes
genom järnvägen Hell—Grong med
Mellan-riksbanan. L. har haft betydande
handel med Jämtland, särskilt sedan Karl
Jo-hansvägen till Sverige blivit färdig 1835. L.
blev 1836 köpstad. Staden nedbrann nästan
fullständigt 1846, 1877 och 1897.
Leva’nten (it. il Leva’nte, österlandet, eg.
soluppgången), vanl. Främre Asiens
kusttrakter. — Adj.: L e v a’n t i s k.
Levantlner, i Levantens handelsstäder
förekommande avkomlingar av europeiska fäder
och österländska mödrar. Jfr
Balkanhalvön, sp. 782 ff.
Leva’ntiska kompaniet, i Stockholm
grundat handelskompani, som 20 febr. 1738 fick
sina privilegier med uteslutande rätt till
handeln på Levanten under tio år. 1748
förlängdes oktrojen med tio år. Då kompaniets
verksamhet blev föga betydande, föreslog
Kommerskollegium redan 1755, att oktrojen skulle
återlämnas, och vid 1755—56 års riksdag
förklarade sekreta utskottet, att kompaniet icke
uppfyllt sina förpliktelser och att den
le-vantiska handeln därför borde organiseras
utan kompaniets medverkan. Oktrojen kunde
dock ej återtagas utan kompaniets
medgivande, vilket lämnades iförst sedan
kompaniet tillförsäkrats en betydande ersättning.
L:s import bestod huvudsaki. av sydfrukter
och kolonialvaror, exporten av järn, stål,
mässing, koppar, trä- och skinnvaror. Se E.
Olän, »Sjörövarna på Medelhavet och
Levan-tiska compagniet» (1921). B. E-r.
Levasseur [lavasÖY], Pierre Émile,
fransk nationalekonom och statistiker (1828
—1911). Var från 1852 lyceilärare och blev
1872 prof, i historia, geografi och statistik
vid Collège de France, s. å. prof, i statistik
och handelsgeografi vid École libre des
Sciences politiques samt 1876 prof, i
nationalekonomi och industrilagstiftning vid
Con-servatoire des arts et métiers. Sedan 1903
var L. administrateur (rektor) för Collège de
France, där han föreläste ännu i maj 1911.
Han blev 1894 led. av sv. Vet.-akad. Av L:s
sällsynt rika litterära produktion må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
