Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levasseur, Pierre Émile - Levattnet el. Ledfat - Levau el. Le Vau, Louis - Lévay - Levede - Levellers - Leven, Loch - Leven, earl av - Levene - Levene, Phoebus Aaron - Lewenhaupt, ätt - Lewenhaupt, Adam Casimir Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Levattnet—Lewenhaupt, A. C. L.
1062
»Histoire des classes ouvrières en France ...
jusqu’ä la revolution» (2 bd, 1859; 2:a uppl.
1900—01), »Histoire des classes ouvrières en
France depuis 1789 jusqu’ä nos jours» (2 bd,
1867; 2:a uppl. 1903—04), »La France et ses
colonies» (1867; 2:a uppl., 3 bd, 1890—93),
»Questions ouvrières et industrielles en France
sous la troisième république» (1907) och
»Histoire du commerce de la France» (2 bd, 1911
—12). — Som nationalekonom tillhörGe L.
den liberala skolan och trodde på möjligheten
av harmoni mellan kapital och arbete med
lönearbetssystemets vidmakthållande samt på
den fria konkurrensens välsignelse. E. H. T.*
Levattnet el. Led f a t, sjölik utvidgning
av Skellefte älv, strax nedanför Storavan, på
gränsen mellan Västerbottens och
Norrbottens län; 18 kvkm, 408 m ö. h.
Levau [levå’] el. Le V a u, Louis, fransk
arkitekt (omkr. 1612—70), son till
generalinspektören över byggnadsarbetena i
Fon-tainebleau, arkitekten Louis L. d. ä. (omkr.
1580—1661). Ett av den yngre L:s första
arbeten var Hotel Lambert de Thorigny. Han
övertog efter J. Lemerciers död 1654
ledningen av Louvrebygget, arbetade på sydflygeln
samt fortsatte nordflygeln i anslutning till
Lemerciers projekt. 1655—61 byggde L.
slottet Vaux-le-Vicomte, vars park anlades av
Lenötre. 1661 utförde L. ritningar till
Col-lège Mazarin i Paris (Palais des
Quatre-nations, nuv. Palais de ITnstitut de France;
se bild till Institut de France, sp.
645—646), och ung. samtidigt fick han i
uppdrag att utvidga slottet i Versailles, senare
även att leda arbetet på Tuilerierna. L:s
arkitekturstil övergick från romerskt
påverkad barock till en strängare klassicistisk
riktning. — Litt. (se även artiklarna Louvre
och Versailles): J. Cordey,
»Vaux-le-Vicomte» (1924); J. H. Lemonnier, »Le Collège
Mazarin et le Palais de ITnstitut, XVIIe—
XIXe siècle» (1921). E. L-k.
Lévay [lé’vai], ungersk lyriker
(1825—-1918). Eftersträvade folklig enkelhet i
språket samtidigt med fulländning i formen.
Översatte förtjänstfullt Shakespeare, Molière
och R. Burns. B. L-r.
Levede, socken i Gotlands södra härad, på
nordsidan av Mästermyr (se d. o.); 31,85
kvkm, 549 inv. (1930). Närmast Mästermyr
slättbygd, n. därom skog. 1,000 har åker,
1,355 har skogs- och hagmark. Ingår i Eksta,
Sproge, L. och Gerums pastorat i Visby stift,
Södra kontraktet.
Levellers [le’vloz], eng., »jämlikhetsmän», en
politisk-religiös riktning under 1600-talets
puritanska revolution i England, vilka 1647
framställde krav på republik,
parlaments-välde, politisk och social jämlikhet samt
fullständig religionsfrihet. Efter Karl I:s
avrättning (1649) sökte 1. upprorsvägen
genomföra sitt program, men resningsförsöket
undertrycktes av Cromwell och Fairfax, och
rörelsen upphörde snart. V. S-g.
Leven, Loch [lålj livn el. levn]. 1. Sjö i
grevsk. Kinross, Skottland, 13,7 kvkm,
största djup 25,4 m. Känd för sitt laxfiske.
Avflyter genom Leven till Forthviken. På en ö
i L. slottet Leven castle, där Maria
Stuart tillfångatogs 1567. Vid mynningen av
floden L. ligger staden L. (7,180 inv. 1921).
— 2. Ö. arm av Loch Linnhe, på Skottlands
v. kust. Jfr G 1 e n c o e. Utnyttjas till elektr.
kraft i stor skala.
Leven [livn el. levn], earl av, se L e s 1 i e.
Levene, socken i Skaraborgs län, Viste
härad, n. v. om Vara köping; 33,48 kvkm, 1,297
inv. (1930). Omfattar utlöpare av Skara- och
Barneslätterna samt i n. och v. närliggande
berg. 2,321 har åker, 789 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Håkantorp och Levene.
Ingår i L., Sparlösa, Longs och Slädene
pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.
Levene [livi’n], Phoebus Aaron,
rysk-amerikansk fysiologisk kemist (f. 1869).
Studerade bl. a. vid europeiska univ. och
tjänstgjorde sedan som kemist vid flera
amerikanska medicinska institut. Blev 1907
avdelningschef vid Rockefeller institute for
medi-cal research. L. har särskilt framgångsrikt
sysslat med nukleinsyrornas (se d. o.) kemi
och med lipoider och har utgivit en monogr.,
»Hexosamines and Mucoproteins» (1925). H.E.*
Lewenhaupt, sedan 1569 grevlig gren av
ätten Leijonhufvud (se d. o., släktöversikten).
Om stamfadern, Sten Eriksson, och hans söner
Axel Stensson och Mauritz Stensson se
Leijonhufvud. Axel
Stensson flydde 1600 till Tyskland,
där ätten genom hans 1 :a gifte
fick besittningar (bl. a.
grevskapet Falkenstein i Rhenpfalz).
Redan Sten Erikssons barn
började skriva med tysk namnform,
Lewenkopf, senare utbytt
mot Löwenhaupt och L
e-wenhaupt. Om Axel
Stenssons son Johan Casimir L:s
(1583—1634) son G. A. L. se
nedan. Från den sistnämndes bror
riksrådet och fältmarskalken greve Carl
Mauritz L. (1620—66) härstammar
släktens äldre linje, och från en annan bror,
kavallerigeneralen greve Ludvig W i
e-r i c h L. (1622—68), släktens yngre linjer.
Om C. M. L:s sonson Ch. E. L. (d. 1743)
och hans son Ch. E. L. (d. 1796) se
ne-dap. Den sistnämndes bror Adam L. gick
1742 i fransk tjänst, och hans gren kvarblev
huvudsakligen i Frankrike till mitten av
1800-talet. Orn Ludvig Wierich L:s son A. L.
L., dennes brorsons son C. A. L. och den
sistnämndes sonsöner bröderna C. M. L. och A.
C. L. L. se nedan. Den sistnämndes söner äro
greve Claes Adam C a r 1 L. (f. 1859 ®/i),
känd genom ett stort antal jakt- och
reseskildringar, och riksheraldikern greve A. L.
C. L. (se nedan). Greve C. M. L:s brorsons son
greve Sten Mauritz Carl L. (f. 1882
27/a), förste arkivarie i Utrikesdep. och
lega-tionsråd, har utgivit bl. a. »Staternas
främste» (1925), »Recueil des traités ... de la
Suède» (2 bd, 1926—27) samt redigerade 1910
—20 och från 1924 Utrikesdep :s kalender.
Sysslingar till A. C. L. L. voro
utrikesministern Carl L. och bibliotekarien C. H. E. L.
(om dem se nedan). Litt.: A. Lewenhaupt,
»Stamtaflor» (1908). B. H-d.
Lewenhaupt, Adam CasimirLudvig,
greve, historisk samlare (1820—95); jfr
släktöversikten. Blev major 1860 och lämnade
krigstjänsten 1864. Han blev 1859
överkammarherre hos drottning Lovisa. L. samlade
Ätterna
Leijonhufvuds
och
Lewen-haupts vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
