Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leygues, Georges - Leys, Hendrik - Leyster, Judith - Leyte - Leyton - L. F. U. F. - Lg - lgd - Lhasa, Lassa - Lhermitte, Léon Augustin - L’hombre el. Lomber - L’Homme Libre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Leys—L’Homme Libre
1088
repade gånger varit minister, bl. a.
undervisningsminister i Waldeck-Rousseaus
kabinett 1899—1902 och marinminister i
Cle-menceaus 1917—20.
Efter Millerand var
L. 24 sept. 1920—12
jan. 1921
konseljpresident och
utrikesminister; han offrades,
då han ansågs för svag
att företräda
Frankrike på
Londonkonferensen 1921. Sedan
dess har han bl. a.
varit marinminister i
Briands ministärer
1925—26, Poincarés
1926—29 samt i Tar-
dieus första ministär nov. 1929—febr. 1930.
L. har utgivit några skönlitterära och
politiska arbeten m. m.
Leys [léis el. lä(s)], H e n d r i k, baron,
belgisk målare (1815—69). Studerade i
Ant-werpen och var efter 1835 verksam i Paris,
London och i sitt hemland; han
baronisera-des 1862. L. målade
en tid historiska
genremotiv med en
färg-och ljusbehandling,
som visar påverkan
av Rembrandt.
Senare övergick han till
studium av
nederländska och tyska
1500-talsmästare,
upptog motiv från deras
samtid och tillägnade
sig deras uppfattning
och uttryckssätt. Hans
verk blevo dock långt
ifrån enbart efterbildningar. Hans konst var
upprorisk mot all akademism, den var
fosterländsk i sitt hänvisande till den flamska
konstens ursprung och anor, och den var mo-
»Midsommarfest.» Målning av Hendrik Leys.
dern i sitt skärpande av studiet och
betonande av karaktären. Den höjde fordringarna
på historisk konst. Hans många
genremålningar behandla ämnen som »Erasmus
föreläser för kejsar Karl V», »Faust och Wagner
utanför stadsporten» och liknande. Främst
bland hans större alster äro de fyra
vägg
bilderna i stadshuset i Antwerpen med
ämnen från stadens historia under 1500 talet,
utförda 1864—69, samt fresker där,
överflyttade från L:s hus, då detta revs 1898. I
Bryssels moderna museum är han
representerad av historiska ämnen samt av skisser
och porträtt. Arbeten av L. finnas flerstädes
— ett par skisser i Nationalmuseum i
Stockholm. L. utförde mästerliga teckningar och
raderingar. Georg von Rosen var en tid hans
elev. G-g N.
Leyster, J u d i t h, se M o 1 e n a e r, J. M.
Leyte [lePto], ö bland Filippinerna (se d. o.).
Leyton [léitn], stad i eng. grevsk. Essex,
vid Lea, ingår i n. ö. Greater London, 130,300
inv. (1928). Jfr London.
L. F. U. F., förk. för Landsfören
ingen för folknykterhet utan
förbud (se d. o.).
Lg> mat., förk. av logaritm (se d. o.).
lgd> förk. för geografisk längd el. longitud.
Lhasa, Lassa, huvudstad i Tibet, nära
Ki-chu, biflod till Tsang-po (övre Brahmaputra),
3,630 m ö. h.; 15,000—20,000 inv. förutom
tusentals buddistiska munkar i stadens
grannskap. L. blev redan under början av 600-talet
residens för konungarna över Tibet och är
sedan omkr. 1400 lamaismens religiösa
medelpunkt, emedan dess påve, Dalai lama (sed. o.),
sedan denna tid har sitt säte där. Han bor i
ett vid mitten av 1600-talet uppfört
klosterpalats på det svårtillgängliga berget Potala
v. om staden. Bland övriga kloster i L:s
grannskap märkas Debung, Sera och Galdan;
inom staden det stora templet Jokhang,
lamaismens nationalhelgedom. Pilgrimer
vallfärda i stora mängder till den heliga staden,
som inom den nordliga buddismen intar
samma ställning som Rom inom den katolska
världen. L. har möjligen varit känt av Odorico
från Pordenone, besöktes 1661 av jesuiterna
Grueber och D’Orville och på 1700-talet
upprepade gånger av kapucinmissionärer men
spärrade 1792 sin gräns mot Indien. 1846
besöktes L. i hemlighet av två franska
laza-rister, Huc (se d. o.) och Gabet. Därefter
synes ingen europé ha lyckats besöka staden,
förrän 1904 en engelsk expedition under sir
Francis Younghusband banade sig väg dit,
varvid Dalai lama flydde till Urga och
Peking; jfr vidare Lamai sm och Tibet.
Lhermitte [lärmi’t], Léon Augustin,
fransk målare (1844—1925), av bondesläkt.
Var på 1880-talet en av vägbrytarna för
var-dagsgenren och friluftsmåleriet, målade
bondelivsbilder i monumental storlek, i kraftfull
bredd och styrka. Försök att inblanda ett
fantastiskt innehåll i realistiska
framställningar splittrade intrycket, t. ex. i
»Döden och vedhuggaren», »Kristus hos de
fattiga». Ej minst i pastell och teckning har L.
lämnat mästerverk. Göteborgs museum äger
»Höslåtter» (pastell). G-gN.
L’hombre [lå’mbra] el. L o m b e r, ett urspr.
spanskt kortspel från 1300-talet, vilket över
Frankrike spred sig till det övriga Europa
men numera är sällsynt. Det spelas av tre
pers, med vanliga kort, sedan åttor, nior och
tior borttagits. Varje spelare får nio kort;
de övriga tretton bilda talong.
L’Homme Libre [låm li’br], fransk tidning,
se Clemenceau, sp. 1154.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
