- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
1093-1094

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1093

Libanonceder—Libau

1094

växt, vinodlingar (i synnerhet
mellan 1.000 oeh 1,500 m)
och fruktträdgårdar.
Kulturen har här undanträngt de
ursprungliga
vegetationsfor-merna, och först högre upp,
särskilt på det mindre
uppodlade Djebel el-Aqra, finnas
större bestånd av pinjer
(Pi-nus pinea, P. halepensis, P.
pyrenaica) och cypresser
(Cu-pressus sempervirens m. fl.)
men även lövfällande träd, ss.
ek och lind. Om
Libanon-cedern se C ed e r. övre
regionen, ed-Djurd (övre gräns
omkr. 2,400 m), som utgöres
av själva platåkammarna,
har vildflora med hagtorn,
vilda päron- och mandelträd
m. fl. Högre upp utbreder
sig om sommaren ett alpint
växttäcke, som lämnar bete
åt stora fårhjordar, österut
vidtager stäppflora. Till el-Wastregionen är
den största bebyggelsen knuten, och här ligga
talrika byar (se vidare Syrien). — L. har
på grund av sina fordom rika skogstillgångar
spelat en stor roll i Medelhavsländernas
ekonomiska liv. De feniciska skeppsVarven
försågos med virke härifrån, och Fenicien (se
d. o.) levererade även timmer till det
skogfattiga Egypten. I G. T. (1 Kon. 5) skildras
ett fördrag mellan konungarna Hiram i Tyros
och Salomo i Israel om utbyte av timmer
från L. till tempelbyggnaden i Jerusalem
mot spannmål och olivolja från Palestina.
Litt.: George-Samné, »La Syrie» (1920). M.

Ilistoria. L. har aldrig helt kuvats av
turkarna. Genom franskt ingripande blev det
1862 en självständig, från Syrien skild
provins under en av sultanen utnämnd kristen
guvernör; hamnstäderna Tripolis, Beirut och
Saida bibehöllos dock av Syrien. Under
världskriget upphävdes L:s statsrättigheter,
och landet besattes av turkiska trupper; 1920
proklamerades det som egen stat under
Frankrikes mandat (fr. État du
Grand-Li-ban). Se vidare Syrien, historia. (Å. S-n.)

Landskapsbild från Libanon.

Libanonceder, bot., se C e d e r.

Libanötis, bot., se Säfferot.

Libatiön (lat. libätio, grek, laibé el. spondS),
dryckes- el. gjutoffer (vin, olja, honung, mjölk,
vatten), som dels förekom vid brännoffret, då
det göts över altaret el. offret, dels
självständigt, t. ex. ibland före, regelbundet efter
måltiden, då man brukade hembära en 1. av
oblandat vin åt »den goda gudomen» (agatho’s
däi’mon), vid dryckeslag även åt andra gudar
och åt heroerna. M. Pn N-n.

Libau, off. Liepäja, huvudstad i lett. prov.
Kurland, vid Östersjön, Lettlands näst största
stad och andra handelshamn; 57,268 inv.
(1930; 1925: 60 % letter, 19 % judar, 10 %
tyskar). Krigshamn (anlagd 1893—1906), besökt
havsbad. L. var före världskriget en av
Rysslands främsta spannmålsexporthamnar med
direkta järnvägslinjer till Centralryssland och
Ukraina. De nya politiska gränserna (särskilt
gränsspärren Polen—Litauen) ha väsentligt
inskränkt denna trafik; en direkt järnväg,
öppnad 1929, till Mitau, h. o. h. på lettiskt
territorium, är avsedd att underlätta L:s
tran-sitohandel. Är 1928 ankornmo till L. 929

Utsikt över Libau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free