Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberala samlingspartiet - Liberala unionister - Liberala valmansföreningen - Liberalism - Liberalitet - Liber cantus - Liber catenatus - Liber daticus - Liberec - Liberia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Liberala unionister—Liberia
1100
med dess samverkan med
socialdemokraterna men även på en inom partiet alltmer
framträdande splittring i nykterhetsfrågan.
Det frisinnade landsmötet s. å. hade
framställt krav på allmän folkomröstning i
för-budsfrågan senast 1922. Efter 1920 års val
avböjde partiet enhälligt socialdemokraternas
erbjudande om ny regeringssamverkan. Vid
1921 års riksdagsval nedgick partiets styrka
i Andra kammaren till 41, i Första
kammaren till 38. Förbudsomröstningen 1922, som
gick förbudsvännerna emot, gav ny näring åt
spänningen inom partiet. Under 1923 års
riksdag, då förbudsvännernas ledare redaktör
C. G. Ekman efterträdde Kvarnzelius som
förstakammargruppens ordf., var samarbetet
inom partiet dock i stort sett gott, och detta
var nästan enhälligt villigt att åtaga sig
eventuellt regeringsuppdrag vid den andra
ministären Brantings störtande på Första
kammarens beslut ang. direktiven för
statens arbetslöshetsunderstöd, till vilket
Ekman kraftigt bidrog. Uppdraget gick
emellertid till Trygger, i vars ministär partiet
avböjde erbjuden samverkan. Vid ett 27 maj
s. å. hållet landsmöte erhöllo förbudsvännerna
majoritet för förbudskravets upptagande på
Frisinnade landsföreningens program,
varefter mötets minoritet med Edén, E. A.
Nilson m. fl. riksdagsmän i spetsen anmälde sitt
utträde ur föreningen och omedelbart vidtogo
åtgärder för att bilda ett nytt liberalt parti.
Genom dessa händelser sprängdes även L.
Det avlöstes vid 1924 års riksdag dels av
Frisinnade folkpartiet, som
upptog majoriteten av dess medlemmar (20 i
Första och 30 i Andra kammaren, därav
flertalet förbudsvänner) med C. G. Ekman som
ledare, dels av Liberala
riksdagspartiet (senare Liberala
riksdagsgruppen), vartill samlingspartiets
minoritet, i regel icke förbudsvänner, anslöt sig.
Bland inom L. mera framträdande medl.,
utom ovan omnämnda, må nämnas: N.
Alexan-derson, S. Bengtsson i Norup, F. Berg, D.
Bergström, C. C:son Bonde, M. Hellberg, K.
G. Karlsson, K. Kjellberg, H. Lamm, E.
Löf-gren, B. Petrén, Jakob Pettersson i
Södertälje, E. Röing, A. Schotte, K. Starbäck. —
Litt.: H. K. Rönblom, »Frisinnade
landsför-eningen 1902—1927» (1929; akad. avh.). Gl.
Liberala unionister, politisk partigrupp i
England, vilken 1886 bröt sig ut ur det
liberala partiet av missnöje med Gladstones
irländska politik. Bland dem märktes J.
Cham-berlain, J. Bright, lord Hartington och
Go-schen. Gruppen allierade sig vid 1886 års val
med de konservativa och stödde sedan
ministären Salisbury, i vilken Goschen dec. s. å.
ingick. Först i Salisburys andra ministär
in-gingo (1895) gruppens ledare Chamberlain och
Hartington (då hertig av Devonshire) samt
markisen av Lansdowne. L. närmade sig
alltmer de konservativa men behöllo till 1912 en
egen partiorganisation. V. S-g.
Liberala valmansföreningen, se Liberala
föreningen i Stockholm.
Liberali’sm, politiskt liberal åskådning. Se
Liberal.
Liberalitét, frikostighet, fördomsfrihet.
Liber ca’ntus, lat., »sångbok», titel på
svenska samlingar av kyrko- och skolsånger,
dels på 1600-talet (den äldsta, utg. i Uppsala
1620, innehåller gregoriansk mässång och
sex hymner, den följande, avsedd för Växjö
stift, 1623, har inga hymner), dels i nutiden
(en dylik med flerstämmig sättning utg. av
R. Kihlberg 1890, ny uppl. 1900). (Li.)
Li’ber catenätus, lat., »fastkedjad bok», en
bok, som medelst länkar är fäst vid en mur,
en pulpet el. dyl. I äldre tider skyddades
böcker ej sällan genom dylik fastlåsning. Flera
handskrifter och böcker, på vilka länkar och
spännen sitta kvar, finnas i offentliga
boksamlingar, så t. ex. den ryktbara Gigas libro
rum (se d. o.) i Kungl. bibi. R. G.*
Li’ber da’ticus, lat., »gåvobok», gängse namn
på två av de medeltida nekrologierna från
Lund. L. d. Lunde’nsis vetu’stior (den äldre
gåvoboken från Lund), en
pergamenthandskrift i Lunds univ.-bibl., upplades omkr.
1145. Grundstommen utgöres av notiser,
överförda från Necrologium Lundense (se
d. o.). Bokens begagnande upphörde i början
av 1400-talet. L. d. Lunde’nsis rece’ntior (den
yngre gåvoboken från Lund), en
pergamenthandskrift i Rigsarkivet i Köpenhamn, är
upplagd omkr. 1268 och slutar kort efter
1344. De båda Libri datici äro mycket
viktiga källor till Danmarks och Skånes
medeltidshistoria. L. d. vetustior och de ställen i
L. d. recentior, som ej finnas i den äldre
boken. äro utg. av C. Weeke 1884—89. Jfr L.
Weibull, »Necrologium Lundense» (1923) och
uppsats i Scandia, I (1928). C. Wbll. (B. H-d.)
Li’berec
retsj, tjeck, namn på [-Reichen-berg (se d. o.).
Liberia, negerrepublik i Västafrika på övre
Guineakusten mellan Franska Västafrika och
britt, kolonien Sierra Leone; 95,400 kvkm.
Folkmängdsuppgifterna växla mellan 750,000
och 2.500.000 inv.;
huvudstad:
Mon-rovia. Kusten, förr
kallad
Pepparkusten, är
sandig el. sumpig; Kap
Palmas och andra
uddar äro
framspringande partier
av det inre,
små-bergiga, till stor
del outforskade
platålandet. Klimatet är osunt och
liknar övre
Guineas (se d. o., sp.
1232).
Vegetationen består av
artrik, svårgenomtränglig tropisk
regnskog; i n. även
savanner. — Den
ursprungliga
inhemska befolk
ningen (därav 40.000—60,000 civiliserade)
består av sudannegrer, bl. a. mestadels
muhammedanska mandingostammar (vei m. fl.)
och delvis kristnade kru. De äro i regel
oberoende av myndigheterna. Det härskande
elementet utgöres av ättlingarna till de
från U. S. A. inflyttade frigivna
negerslavarna (12,000—20,000), de flesta äro
engelsktalande protestanter, huvudsaki. bosatta i
Liberias vapen.
Ett landskap, visande nederst
en strand, däröver sjö och
överst himmel. På stranden
en plog och till vänster
därom en palm, i sjön ett
tre-m astat segelfartyg, till höger
därom en uppgående sol.
över det hela en flygande
duva, i näbben hållande
fri-hetsbrevet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
