Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberia - Liberiakaffe - Liberius - Liber pontificalis - Liber studiosus - Libertas - Liberté, La - Liberté, égalité, fraternité - Libertin - Libertiner - Libertins - Libertus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Liberiakaffe—Libertus
1102
kustorterna, där även några hundra vita
slagit sig ned. Åtskilliga, mest
protestantiska, missioner arbeta i L. —
Näringslivet är outvecklat. Infödingarnas primitiva
jordbruk och boskapsskötsel fylla ej det
inhemska behovet; plantagerna lämna bl. a.
kaffe. Firestone co., U. S. A., har börjat
uppodla sina år 1925 koncessionerade
gum-miplantager. Exportvärdet uppgick 1927 till
1,668,300 doll. (palmkärnor, kaffe, piassaba,
kautschuk), importen till 2.895.700 doll. (ris,
textilfabrikat m. m.). Förnämsta
handelslän-derna äro Tyskland (54 % av exporten, 33 %
av importen), Storbritannien, U. S. A. och
Nederländerna. Järnvägar och goda hamnar
saknas, bilvägarna äro fåtaliga. Dollarn är
off. L:s myntenhet (skiljemynt präglas), men
engelskt mynt är mest i bruk. Mått och vikt
äro de engelska och amerikanska.
Statsskulden uppgick 1927 till 5 mill. doll.,
inkomsterna uppgåvos till 995,763 doll. och
utgifterna till 984,293 doll. L:s president väljes
på 4 år; kongressen är delad på två kamrar,
senaten (10 medl.) och representanternas hus
(22 medl.). Endast jordägande negrer ha
valrätt; de vita erhålla ej medborgarskap. Om
flaggan se pl. vid art. Flagga. S. F.
Historia. L. grundades 1822 ff. av det 1816
bildade American colonisation society, som
hade till ändamål att bilda kolonier av
frigivna negerslavar. 1847 blev L. en
självständig republik; med denna förenades 1857 den
1834 grundade negerfristaten Maryland.
L:s utveckling har gått mycket trögt;
invandringen från U. S. A. började snart sina,
förhållandet till de inhemska stammarna var
ofta spänt, och gränserna mot engelska och
franska kolonier fixerades först 1885—1911.
L:s usla finanser ordnades i någon mån
genom ett internationellt lån 1912, varefter
republikens statsintäkter ställdes under U. S.
A:s kontroll. 1917 förklarade L. krig mot
Tyskland, och 10 april 1918 bombarderade
en tysk u-båt Monrovia och tillintetgjorde
L:s flotta (en armerad ångare). Efter
världskriget har U. S. A. fått politiskt dominerande
inflytande i L. Nuv. president (sedan 1920) är
C. D. B. K i n g, omvald för tiden 1928—32.
Litt.: H. Johnston, »L.» (2 bd, 1906; med
bibliogr.); R. C. F. Maugham, »The republic
of L.» (1920); H. F. Reeve, »The black
republic» (1923); J. L. Sibley och D. Westerman,
»L. Old and new» (1928). A. A-t.
Liberiakaffe, se Kaffe, sp. 111.
Libèrius, påve 352—366, infödd romare,
blev 355 som athanasian av kejsar
Konstantins förvisad men fick 358 återvända till
Rom, sedan han fogat sig efter den arianske
kejsarens vilja; motpåven Felix II (se d. o.)
fördrevs. Traditionen har förlänat Felix
helgonglorian men skildrar L. som tyrann och
kättare. Se L. Duchesne, »L’histoire ancienne
de 1’Église», II (5:e uppi. 1911). T. H-r.*
Li’ber pontificälis (även Ge’sta ponti’ficum
romanörum), lat., »påveboken», en
påvehistoria, som går från aposteln Petrus till Stefan
V (891). Den består av flera efter hand
tillkomna delar. Se L. Duchesnes uppi. med
kommentar (2 bd, 1884—92) och hans »Étude
sur le Liber pontificälis» (1877). B. L.*
Liber studiosus, lat., fri student.
Libe’rtas, lat., frihet. Hos romarna fanns
en gammal kult av Jupiter Liber el. Jupiter
Libertas. Med omtydning av namnet uppstod
kulten av frihetsgudinnan L. Hon var
utrustad med hatten, frigivningens symbol, och
uppfattades som den politiska frihetens
häg-nerska. E. St.
Liberté [libärte’], La, numera reaktionär
och antisemitisk kvällstidning i Paris,
grundad 1866.
Liberté, égalité, fraternité [libärte’, egalite’,
fratärnite’], fr., »frihet, jämlikhet,
broderskap», sedan 1793 franska revolutionens och
1848—52 andra republikens off. devis.
Liberté, égalité synas härstamma från
Monte-squieu, medan fraternité tillkom under
skräckväldet. Devisen förekommer icke i den nuv.
franska republikens författning men väl på
offentliga byggnader.
Libertin, vällusting, utsvävande person.
Libertiner (lat. libertini, frigivna). 1.
Frigivna slavar, se Slaveri.
2. Namn på en judisk synagogförsamling
i Jerusalem, vilken sannolikt bestod av
frigivna judiska krigsfångar och deras
avkom-lingar (Apg. 6: 9). E. A.
3. Beteckning redan under
reformationstiden på en i Antwerpen och i
Nederländerna framträdande riktning under ledning av
Loy Pruystinek, för vars radikala åskådning
Luther varnade. Likaledes kallade Calvin
de av honom bekämpade spiritualisterna, som
först framträdde i Nederländerna och sedan
spredo sig till Frankrike, för 1. Båda
riktningarna företrädde en kvietistisk mystik. De
slöto sig samman i små kretsar utan att vilja
öppen brytning med den katolska kyrkan. —
Litt.: K. Miiller, »Kirchengeschichte», 2: 2
(1919; med bibliogr.). Hg PL
Libertins [libärtä’], fr., libertiner, fransk
beteckning dels på anhängarna av den under
Libertiner 3 omtalade riktningen, dels
senare på »fritänkare» över huvud.
Libe’rtus, lat., frigiven. I det gamla Rom
kallades en frigiven slav libertus i
förhållande till sin forne husbonde, t. ex. libertus
Ciceronis, men libertinus såsom tillhörande
de frigivnas stånd. Kejsarens frigivna, liberti
Caesaris, intogo ofta en mycket inflytelserik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
