Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
ställning vid hovet, där de t. ex. förvaltade
kejsarens .enskilda kassa och skötte en del
kansligöromål. Jfr Slaveri. R. Tdh.*
Liberty party [li’bati pä’ti], eng.,
»frihetspartiet», politiskt parti i Amerikas förenta
stater med negerslaveriets bekämpande som
mål, bildat 1840 (jfr G a r r i s o n, W. L.).
Det uppsatte 1840 och 1844 utan framgång
som presidentkandidat sin ledande man J. G.
Birney (se d. o.). 1848 avstod det från
självständig verksamhet och anslöt sig nära till
partigruppen freesoilers (se d. o.). V. S-g.
Libertypress [sv. uttal libä’rti-J, boktr., se
Tryckpress.
Libertyön [li’boti-], se New York.
Llberum arbi’trium, lat., fri vilja; fritt val;
godtycke. Se Vilja.
Llberum ve’to (av lat. liber, fri, och ve’to,
jag förbjuder), benämning på rätten för envar
av den forna polska riksdagens valda medl.
att på grundval av sina instruktioner hindra
ett riksdagsbeslut. L. vilade på fiktionen,
att offentliga beslut skulle vara enhälliga.
Dess början räknas från 1652 års riksdag,
men liknande företeelser hade redan tidigare
förekommit. Under den följ, tiden sprängdes
de allra flesta riksdagarna genom 1., varvid
dock förslagsställaren i regel stöddes av ett
starkt parti, och konfederationer (se d. o.),
vid vilka på förhand enhällighet vunnits,
fingo i viss mån ersätta riksdagen. På
1760-talet infördes majoritetsbeslut för vissa
ärenden, men 1. slopades först genom 1791 års
författning. Litt.: W. Konopczynski,
»Libe-rum veto» (1918). H. A-t.*
Li’bia (officiellt namn numera Libia
ita-liana), italiensk koloni i Nordafrika, vid
Medelhavet, mellan Tunisien och Egypten (från
omkr. 9° till 25° ö. Igd fr. Gr. och från
omkr. 33° n. br. till s. om 29° n. br.);
omkr. 1,640,000 kvkm, omkr. 805,430 inv.
(1921). I administrativt och militärt
hänseende uppdelas L. i distrikten Kyrenaika och
Tripolitania el. Tripolis (se dessa ord) med
resp, huvudstäder Bengasi och Tripolis.
Libldo, lat., begär, särskilt libldo sexuälis,
könsdrift. — I psykoanalysen nyttjas termen
ofta i en mer omfattande betydelse. Enl.
Freud är 1. den energi, med vilken de
erotiska instinkterna yttra sig. Jung definierar
1. som den inneboende energien i alla våra
instinkter. Se Psykoanalys. G. O-a.
Libocèdrus, bot., se Cederträ.
Libourne [libo’rn], stad i fr. dep. Gironde,
vid Isles inflöde i Dordogne, 35 km n. ö. om
Bordeaux; 18,453 inv. (1926). Flodhamn. Ett
av dep:s centra för vinhandeln (jfr karta vid
B o r d e aux v i n e r).
LIbra, lat., hos forntidens romare eg. våg,
vågskål, sedan vikten av en fylld vågskål
(jfr sv. »skålpund»), slutligen enheten i det
romerska viktsystemet (= 1 as = 12 unciae),
motsv. 327,45 g. — Ordet har ingått i flera
nyare europeiska folks vikt- och myntsystem.
LIbra, astron., se Vågen.
Librärius, lat., bokavskrivare, kopist,
bokhandlare.
Libratiön (lat. librätio, vägning), ett
astronomiskt fenomen, som består i att månen
under sitt omlopp icke alltid vänder alldeles
samma sida mot jorden. L. uppkommer till
följd av månens bundna rotation och
mån
Liberty party—Licens
1104
banans komplicerade form. Den mot jorden
förlängda månaxeln kommer till följd av de
avsevärda störningarna i månrörelsen att
tid-tals icke vara riktad mot jordens medelpunkt.
Allteftersom månaxelns förskjutning
försiggår parallellt med eller vinkelrätt mot
eklip-tikan, talar man om 1. i längd el. i
bredd. En parallaktisk 1. uppstår
också på grund av observatörens olika
position på jordytan. De ifrågavarande tre slagen
av 1. kallas för skenbar el. optisk 1.,
enär förskjutningen av månskivans
medelpunkt icke beror på någon verklig vridning
hos månaxeln. På grund av axelns
riktnings-förskjutningar uppstår en strävan hos
jordattraktionen att vrida den tillbaka, så att
den återigen riktas mot jordens medelpunkt.
Detta ger upphov till en verklig vridning av
månaxeln el. en fysisk L, vilken dock är
synnerligen obetydlig. — L. medför, att man kan
undersöka ung. 6/10 av månens yta. K. Lmk.
Libre-esprit [11’br-äspri’], fritänkare.
Namnet härledes från en kättersk orden under
medeltiden.
Libre Parole [ll’br parå’l], La, fransk
tidning, grundlagd 1892 av É. Drumont, bekant
för sin antisemitism (se d. o., sp. 1108—09).
Libre’tto, it., eg. liten bok, textbok till
opera el. sångspel. — L i b r e 11 i’s t,
författare av 1.
Libreville [libravi’1], huvudstad i Gabon (se
d. o.), Fr. Ekvatorialafrika, på n. stranden
av Gabons estuarium; omkr. 2,000 inv.
Libsticka el. L i b b s t i c k a, Levi’sticum
paludapifo’lium (Ligu’sticum levi’sticum), en
flerårig, ända till 2 m hög, flockblomstrig
växt med parbladiga blad (med treflikiga
småblad) och gula blommor. L. har äcklig
lukt och vidrig, sötaktig smak. Roten var
förr officinell; 1. har därför odlats och står
ännu här och där kvar vid gårdar. G. M-e.
Libu’rnia, i forntiden namn på Illyriens n.
kustland. Invånarna (liburni) voro kända som
djärva sjörövare men underkastade sig
romarna under 2:a årh. e. Kr.
Libu’ssa, tjeck. Libuse [IPboJe], tjeckisk
sagofurstinna. Från L. och hennes gemål, den
tjeckiske bonden Pfemysl, härstammade enl.
sagan Pfemyslidernas härskarätt. C. T-t.
Libyen, hos grek. förf, urspr. namn på n.
Afrika v. om Nilens utlopp el. det kända
Afrika i allm.; betecknar hos rom. förf, den
norra, mera bekanta delen av Afrika.
Libyska öknen, se Sahara.
Liby’ssa, forntida stad i Bitynien, Mindre
Asien, på n. kusten av Ismidviken. Här
finnes en gravvård över Hannibal (se d. o.).
Lica’ta, hamnstad på Siciliens s. kust;
25,437 inv. (1921). Betydande svavelexport.
Licencié [lisäsie’], fr., i Frankrike den, som
efter viss studietid avlagt vissa examina och
skriftliga prov i någon fakultet vid ett
franskt univ. L. ès-lettres [-äs-lä’tr] och l.
ès-sciences [-äs-siä’s], l. en droit [-S drcoa’]
motsvara ung. svensk fil. ämbets- el. fil.
kand.-examen, den sista jur. kand.-examen.
Lice’ns (av lat. lice’ntia, tillåtelse). 1. Av
patentinnehavare åt annan person meddelat
tillstånd att begagna sig av den patenterade
uppfinningen. I vissa fall kan skyldighet för
patentinnehavaren att lämna annan person 1.,
licens tvång, förekomma (infört i
Sve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
