Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liége - Liegnitz - Lieksa - Lielahti (Lielax) - Lienhard, Friedrich - Lie-Nissen, Erika, f. Lie - Lienitis - Lienz - Liepaja - Lier (Belgien) - Lier (Norge) - Lier, Adolf - Liera - Liestöl, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Liegnitz—Liestöl, K.
1136
hastigt, då biskopssätet i Maastricht 720
flyttades hit och Pippin den lille och Karl den
store hit förläde sitt residens. Staden har
spelat en betydande roll i krigshistorien. 1888
—92 utbyggdes den enl. Brialmonts planer
till en modern fortfästning utan enceinte.
Forten voro 12 och lågo mellan 7 och 9 km
från staden. Vid världskrigets utbrott
bildade tyskarna omedelbart efter
krigstillståndets inträdande av trupper ur flera kårer,
vilka ej ännu avslutat sin mobilisering, den
s. k. Maasarmén, bestående av sex
inf.-brigader samt ett starkt artilleri av grova pjäser,
bland vilka ingingo även de nya 42 cm
mör-sarna. Mot detta starka belägringsartilleri
voro forten ej motståndskraftiga.
Besättningen uppgick till ornkr. 30,000 man under
general G. M. J. G. Léman (1851—1920).
Maasarmén (40,000 man under general v.
Emrnich) började 5 aug. 1914 beskjutningen av
östforten. Natten 5—6 aug. trängde 14:e
inf.-brigaden under general Ludendorffs ledning
genom fortlinjen ända till stadens gräns och
erövrade 7 aug. citadellet. 9 aug. hade alla
försvarsverk på ö. fronten kapitulerat och
stormats. Artillerielden fortsattes 11—15 aug.
mot västforten, av vilka det ena efter det
andra måste ge sig. Fortet Loncin, i vilket
kommendanten befann sig, sprang i luften
genom explosion av ammunitionsförrådet;
Léman påträffades sanslös bland fortets
spillror. 16 aug. var hela fästningen i tyskarnas
våld. Dessförinnan hade de belgiska
fälttrupperna, vilka utgjorde huvuddelen av
besättningen, avtågat, och fångantalet uppgick blott
till omkr. 4.000 man. M.;M. B-dt.
Liegnitz [iPgnits], huvudstad i reg.-omr. L.
(13.167 kvkm, 1,235,156 inv. 1925), i preuss.
prov. Niederschlesien vid Oders biflod
Katz-bach, 65 km v. om Breslau; 71,902 inv. (1925),
därav omkr. katoliker. Viktig
järnvägsknut. Bland monumentalhyggnader märkas
slottet (1400-talet), riddarakademiens hus
(1700-talet) och den evang. S:t
Peter-Paul-kyrkan (1300-talet). Mångsidig industri,
främst tillverkning av kläde o. a. yllevaror,
maskiner, pianon, möbler.
L., som omtalas 1004, var 1163—1675
residens för hertigarna av furstendömet L. samt
därefter i österrikisk och sedan 1742 i
preussisk besittning. — Vid L. ha stått tre slag:
1241 besegrades där mongolerna, 1760 slog
Fredrik II den österrikiske fältherren
Lau-don och 1813 Blücher fransmännen. Jfr
monogr. av A. Zum Winkel (2 bd, 1913—
22) och »Die Stadt L.» (i »Monographien
deut-scher Städte», bd 22, 1927).
Lie’ksa. 1. Kyrkby och betydande
handels-centrum i Pielisjärvi socken, Kuopio län,
Finland, invid järnvägen Joensuu—Nurmes.
L. skall i snar framtid bli köping. Invid L.
var den forna staden B r a h e a belägen. —
2. Älv (fi. Lieksanjoki), upprinner i ryska
Karelen och utfaller i Pielisjärvi sjö i
Fin-lan(L O. Brn.
LieTahti (sv. L i e 1 a x), sulfitcellulosafabrik
i Ylöjärvi socken invid Tammerfors stad,
Ta-vastehus län, Finland. Tillhör a.-b. J. W.
Enqvist (aktiekap. 42 mill. fmk).
Årsproduktion 30,000 ton; dessutom försågas 6,000 stds
sågvirke. . O. Brn.
Lienhard [11’nhart], Friedrich, tysk
för
fattare (f. 1865), tidningsman, sedan 1920 utg.
av Der Türmer i Weimar, har författat ett
stort antal dramer, diktsamlingar (saml. i
»Lebensfrucht», 1915), romaner (»Oberlin»,
1910, »Westmark», 1919) m. m. Mot
stor-stadsdekadansen i litteraturen har L. fört
häftig strid och krävt själisk fördjupning,
idealistisk och etisk hållning, germanism och
hembygdskonst. Sami, arbeten i 15 bd 1924
—26, monogr. av F. Schultz (1915) och P.
Bülow (1923). R-nB.
Lie-Nissen [li-], Erika, f. Lie, norsk
pianist (1845—1903), utbildad i Berlin och Paris.
Hon konserterade från 1860-talet flerstädes i
Europa och vann högt anseende icke minst
i Skandinavien, där särskilt hennes fina
poetiska uppfattning av Chopin, Bach och
Beethoven vann erkännande. T. N.
Lienltis, inflammation i mjälten, se
Mjältsjukdomar.
Lienz [11’ents], österrikisk stad och kurort
i östtyrolen, vid Isels inflöde i Drava, 110
km s. ö. om Innsbruck; 676 m ö. h., 6,044
inv. (1923).
Liepäja [lie’-], lettiskt namn på Libau.
Lier [Br], fr. Lierre, stad i belg; prov.
Ant-werpen, vid floden Nethe, 15 km s. ö. om
staden Antwerpen; 27,559 inv. (1929); sedan
medeltiden berömd textilindustri. Kyrka, S:t
Gommaire (1400-talet), i flamländsk stil.
Lier, gård i Hedmark fylke, Norge, 6 km
s. om Kongsvinger, vid vägen till
Charlotten-berg i Sverige. Våren 1808 hade norrmännen
här intagit en befäst ställning, som 18 april
togs av svenskarna. 1814 hade norrmännen
anlagt starkare befästningar vid L., och
svenskarna under C. P. Gahn af Colquhoun
till-bakaslogos. Jfr M a t r a n d. L. W :son M.*
Lier [lir], Adolf, tysk målare (1826—82).
Anslöt sig i Paris till J. Dupré och
Fontaine-bleaukretsen och var sedan bosatt i München.
Mer än någon annan blev L. den samtida
moderna landskapskonstens införare i Tyskland.
Monogr. av Th. Mannacker (1928). G-g N.
Liera, förena, förbinda. — Lierad, nära
förbunden med.
Liestöl [11’stöl], Knut, norsk
folkminnes-forskare (f. 1881), brorson till L. K. L. Blev
1909 docent i landsmål, 1914 chef för den
nygrundade Norsk folkeminnesamling och
1917 prof, i
folkminnesforskning vid Oslo
univ. L:s huvudgebit
är folkvisa och
sägen. Hans doktor
s-avh., »Norske
trollvisor og norröne
so-gor» (1915),
behandlar sammanhanget
mellan visa och
forn-aldarsaga. »Norske
ættesogor» (1922) och
»Uppbavet til den
isländske ættesaga»
(1929) äro
grundläg
gande för kännedomen om den isländska
sagalitteraturens uppkomst och utveckling. L. har
tills, m. M. Moe utgivit en folkupplaga av
»Norske folkevisor» (3 bd, 1920—24). Han
förenar grundlig filologisk skolning med
djupt sinne för poesien och en konstnärligt
fullödig framställningskonst. C. W. v. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
